Miina skrev:
Nästa gång något liknande sker, rekommenderar jag att du säger till hundägaren på en gång. Det hade antagligen räckt med att du hade sagt till hundägaren "Eftersom vi har allergier och vår dotter är rädd för svarta hundar, vill jag att du kopplar hunden."



Att mota bort en främmande hund på det vis du beskrivit ovan upplevs gissningsvis väldigt stressande för hunden, vilket i sin tur skapar en situation som kan sluta på ett obehagligt sätt.



Jag håller med om att det är viktigt att vi hundägare tar hand om våra djur och att vi "sköter oss". Samtidigt kan jag inte låta bli att dra paraleller till människor med barn. Varför kan inte vuxna sätta regler och gränser för sina barn i vissa lägen? Varför kan inte vuxna vara konsekventa och se till att ett nej alltid är ett nej så att barnen inte skriker och slåss som en dåre för att få sin vilja igenom? Varför kan inte vuxna lära sina barn att man inte får bitas och slåss? Och nej, jag är faktiskt inte barnlös. Jag är 3-barns mor med barn i värsta trotsåldern just nu!



Att dra alla hundar och hundägare över en kam är horribelt.



Och för att få ge en liten pekpinne innan jag avslutar inlägget: Lär era barn att sätta sig ner framför en hund istället för att luta sig över dem. Att luta sig över en hund kan upplevas som mycket hotfullt. Och låt heller inte era barn hälsa på hundar om ni inte fått tillåtelse av hundägaren! Om barnen ska hälsa, sätt er då ner tillsammans med barnen så att ni har uppsikt över både hund och barn samtidigt. Känner du dig osäker på att du ska kunna läsa av hunden på rätt sätt, kan man be hundägaren hjälpa till. Detta gäller ALLA hundraser, oavsett storlek!

Jag talade om för ägaren när han frågade första gången att vi var allergiska OCH att dottern reagerar negativt på svarta hundar. Som jag skrev, men som kanske var svårtolkat. Trots det tog inte ägaren sitt ansvar. Jag motade inte hunden, "schasade", viftade med armarna osv. utan bad hunden att gå någon annan stans. Typ: "gå till husse", "gå härifrån"... och ägaren stod då knapt 10m ifrån oss, men reagerade inte. Jag bad även ägaren att säga till hunden att gå ifrån oss. Men till slut tappar även jag tålamodet när en hundjävel sitter och morrar brevid min 1 åriga son som sitter på sin stol och äter. Då får det vara nog.

//Camilla