defdac skrev:

Låt mig berätta om min "nivå" skötselmässigt: Ett 50% vattenbyte i veckan med lite trimning av växterna. Dosering av ett par kryddmått av min torrmix dagen efter.



Klart.



Pengamässigt ligger det ett par tusenlappar på CO2-anläggningen, ett par på lysrörsrampen och en tusenlapp på Eheim 2222-filtret. Akvariet i sig är ärvt. Mycket överkomligt med tanke på vad man får.

Och sen en massa pyssel med sju-åtta olika kemikalier, lära sig känna av i vilka kvantiteter de ska tillsättas, läsa in sig på vattenkemi och de olika växternas specifika krav, så att man tillgodose just deras krav på vad de vill ha, få en känsla för vad växterna behöver när de ser ut ett visst sätt, vad som behöver tillsättas och vad riskerna med tillsatsen skulle kunna vara, sköta CO2-anläggning, lära sig hur den samverkar med fiskar, kemikalier, botten, belysning, vattenkvalitet, etc....

Du gör en massa saker utan att tänka på det.

Man kan jämföra med krukväxter - superlättskött, tycker jag: man vattnar lite när de behöver, gödslar när de behöver det, och ibland ser man på dem att de behöver byta jord. Jorden blandar man lätt själv (betydligt bättre och billigare än den färdigköpta, med lite lera, kompost, torv, sand etc i lagom proportioner, man ser på jorden när den är bra).

Hur enkelt som helst, och kostar inte mycket heller. Förstår inte varför inte alla människor har 30-40 krukväxter hemma, som jag.;)

Det är lätt att ta sin egen kunskap för given.

Som sagt, akvariet är helt nytt, filtret är nytt, och jag har faktiskt ingen anledning att tro att lite problem med kiselalger betyder att jag borde slänga filtret, köpa ny lysramp, göra om akvariet till lowtech och inhandla ett smärre kemikalieförråd, om min ambitionsnivå är att få mina nybörjarväxter att inte självdö.

Om det vore så komplicerat att ha akvarium, att allt det där är obligatorium, skulle det inte vara en så vanlig hobby.