Det här verkar vara en rolig tråd. Nu ska vi se till så den inte dör ut direkt.

Populärnamn lyder ju inte under några som helst lagar. Möjligen konventioner. För mig Ola och Azur är det självklart att kampfisken är en gurami, fast det vi menar då är ju att arten Betta splendens ingår i samma klad som en massa arter som har ändelsen -gurami samt att samt att familjen som alla berörda arter tillhör kallas "guramier" i vissa samband.

Det finns ju inget som hindrar att man frikopplar namnen helt från släktskapen och istället helt och hållet bygger på etymologin istället. Därmed är mosaikguramin en gurami i motsats till kampfisken som är en fisk (vilket då inte mosaikguramin är). Flodhästen och sjöhästen är ju hästar i motsats till ardennern som vi inte riktigt vet vad den är.

Det finns inget fel i att sortera alla djur efter färg så länge man inte hävdar att detta speglar deras släktskap.

Alltså:
systematisk tillhör kampfisken familjen guramier
men
kampfisken måste inte vara en gurami eftersom gurami inte är självklart definierat.

Detta är filosofi och Ola och Azur är filosofie doktorer!

Hela detta mitt resonemang är givetvis mest tjafs.

**

Det finns en mer intressant aspekt. Populärnamn på nivåer över art, t ex släkte, familj och ordning är ju väldigt praktiskt. Så länge man menar samma sak - det är ju grunden för att språk skall fungera (därför är nog kampfisken en gurami trots allt). Allteftersom vår kunskap om fiskarnas släktskap ökar raskt på alla nivåer hänger inte populärnamnen inte längre med. Det är ju redan ganska länge sedan vi fick lära oss att det inte finns några fiskar (om man inte då inkluderar alla landvertebrater - vilket plötsligt gjorde även valarna till fiskar - men även kolibrier, sengångare och människor). På samma sätt har betydelsen av populärnamnen på vissa fiskgrupper förändrats. Därför är det ibland svårt att veta vad man menar med ett ord som gurami eller ännu mer grönling. Är det underfamilj eller familj eller något annat? Och enligt vem?

Om vi tar "guramiträdet" enligt Rüber et al 2006: figur 2, sid 382. Anabas+Sandelia+Ctenopoma+Microctenopoma är systergrupp till resten. Om vi då kallar den kladen för klätterfiskar. Den utgörs i sin tur av Anabas och resten av klätterfiskarna, men eftersom det är framför allt Anabas som har kallats klätterfisk, vad skall man då kalla resten? För de vetenskapliga namnen finns det regler. Där är det Ok med ett namn som rent etymologiskt är helt absurt. Det funkar inte på populärnamnen (förutom att inte ens Anabas direkt kan klättra...). Men här kan det fungera med "afrikanska klätterfiskar". Släktet Anabas blir då "asiatiska klätterfiskar".

Krångligare blir det med andra halvan. Kyssguramin är systergrupp till resten. Här kan man tänka sig att kalla resten för guramier, fast då blir ju inte kyssguramin nån gurami - och den heter ju det! OK! Vi kallar allt utom klätterfiskarna för guramier och klätterfiskar+guramier=guramiartade fiskar. Då kommer turen till den grupp som återstår när man plockat bort kyssguramin. Man kan ju inte gärna kalla dem "ickekyssande guramier". Några bra förslag? Någon?

På nästa nivå plockar man bort Osphronemus+Belontia (jag lär mig aldrig när det ska vara "-nemus" eller "-menus" - roligt att dom stavar fel på ett ställe[}:)]). Osphronemus brukar kallas jätteguramier och Belontia signata, ceylonmakropod. Belontia hasselti vet jag inte något svenskt namn på. Några makropoder är det ju inte för makropoderna är kampfiskar.

Ungefär här tar min fantasi och ork slut. Och när nästa släktträd kommer får man börja om från början. Det är märkligt att det över huvud taget GÅR att kommunicera.

Om någon har tid och ork att på samma sätt hitta på vettiga svenska populärnamn för grönlingar och nissögefiskar så läser jag med spänning resultatet. Jag har försökt och givit upp.