Jag hade precis som gmt1960 ett gammalt akvarium där jag byggde en hylla för mat och vatten och en skål med chinchillasand. Vet inte hur det är med kattsanden men gerbilerna älskar att bada i chinchillasanden när man bytt ut den så jag skulle rekommendera det. De gör ofta sina behov i den också så det blir inte så skräpigt snabbt.

Om man har en skål med vatten istället för en automat så får man allt se till att ha den på en annan nivå än allt spån för de älskar att gräva.

Man kan nog ha dem i en ganska liten bur men jag skulle rekommendera något större (som ett akvarium på 100 liter eller nåt) så de kan springa omkring lite grann. Jag fixade tom en liten uteplats för dem så de kunde komma ut och röra på sig lite grann. Men man får ha bra koll på dem för de är rent fantastiska på att hitta sätt att ta sig över hinder (vilket också innebär att man behöver ett nät på ett akvarium om man använder det). De hoppar väldigt högt och kan dra sig upp över väggar om de bara får tag på något. Mina brukade ta någon kartong, flytta den mot en vägg, hoppa upp på kartongen och sedan försöka hoppa över väggen. Finurliga rackare. :)

Som sagt är de rätt renliga av sig men mina gerbiler blev överlyckliga så fort man hade städat så att göra det en gång i veckan tycker jag låter bra. Massor med aktivitet för att bygga nya bon med hjälp av toapapper, spån och toarullar. Mjölkkartonger var också väldigt uppskattat. Och så brukade jag ge dem lite grenar att gnaga på då och då för att hålla deras tänder i trim. I början kan en toarulle klara sig rätt länge innan den är sönderbiten men när de blir äldre tar det ungefär tio minuter för dem att gnaga sönder den. :)

Jag gav mina djur en rätt varierad kost. Förutom vanlig gnagarmat fick de diverse frukt och grönsaker och så var de väldigt förtjusta i ris. Solrosfrön var den absoluta favoritmaten förstås men jag försökte att inte ge dem för mycket av det eftersom de fröna är så feta.

Jag började med en hona och en hane och trodde de skulle föröka sig som bara den men de fick bara två kullar och det tog nästan två år innan den första kom. De flesta ungarna lämnade jag in till zoobutiken och fick lite varor i utbyte.

Avlivning slapp jag göra någon. Min första hane fick visserligen en tumör men var glad och pigg ändå och levde i över tre år. Min hona klarade sig i över fem år och var väldigt tillgiven. De ungar jag behöll (alla hanar) klarade sig också i tre år ungefär.

Väldigt trevliga och lättskötta djur som lätt blir tama utan att man behöver anstränga sig alldeles för mycket (även om de sällan sitter stilla om man plockar upp dem).