Olof Loklint skrev:- Det finns ett annat sanningsmedium som är rådande oxo. TV-Media.
Om man stöter på någon som påstår något och frågar...
- Hur vet du det?
...får man ofta svaret..
- De sa det på TV (= Sant!)
Ha ha.. Där kan jag vara jättenaiv.. Det är samma sak om någon berättar en story.. Jag sväljer den med hull och hår... Jag skulle själv aldrig få för mig att berätta en historia som inte är sann så jag tar för givet att andra inte heller gör det.. Jag fattar inte vad det är för kul med det om det inte är sant!!! Isf kan man väl bara säga att man skojade sen.. Sjutton, så gjorde man ju när man var liten!!! :D :D
Sen kan jag höra att det inte stämmer om jag ska berätta det i andra hand... Det klassiska är att jag ska berätta det för min sambo och så hör jag själv att det låter skumt!!! Lr så säger han.. ."Hallå, du fattar ju att det där inte är sant, det såg jag på honom lr det hör du väl" [:o] [:o]
Däremot har jag som sagt var lätt för att skapa mig en uppfattning om folk och jag kan berätta på en gång jättemycket om hur personen fungerar och skulle reagera i olika situationer.. Det har vi också testat, jag och mina väninnor och deras vänner... Sen om det är energier, instinkt lr kroppsspråk vet jag inte men jag tror att det är energier.
Men lögnare är jag som sagt var usel på att genomskåda.. ;)
