[COLOR=#ff8c00]Jag upplever samma obehag som du får av den stora hunden och så vill du inte att det ska hända något dina barn.[/COLOR]
[COLOR=#ff8c00][/COLOR]
[COLOR=#ff8c00]Ett typisk scenarium som händer om vi går i stan är denna:[/COLOR]
[COLOR=#ff8c00][/COLOR]
[COLOR=darkorange]Går vi i stan på koppelpromenad kan det komma dagisbarn springande i 110 och ropar[COLOR=black] "får jaaag klappaaaa!!"[/COLOR] [/COLOR]
[COLOR=darkorange]Det är ingen stopp i barnen och två dagisfröknar på 14 barn är inte något att leka med.[/COLOR]
[COLOR=darkorange][/COLOR]
[COLOR=darkorange]Det hjälper inte att jag säger "[COLOR=black]Nej ni får inte klappa!"[/COLOR] Helt plötsligt har jag 14 barn som ska stå och klappa min hund som gör så gott han kan att gömma sig mellan mina ben. Tro mig, vi står inte kvar och väntar in barnen, vi går vår väg men de kommer ändå![/COLOR]
[COLOR=darkorange]Min hund är reserverad mot barn, (precis som din dotter är mot svarta hundar)[/COLOR]
[COLOR=darkorange]Han är inte van vid barn och umgås inte med barn. Därför vill jag ha barn så långt borta ifrån min hund. Man kan säga att han är "allergisk" mot barn. [/COLOR]
[COLOR=black]Men du gav mig en idé![/COLOR]
[COLOR=darkorange]Bra grej det där med att sparka iväg hunden, visa klart och tydligt [/COLOR][COLOR=black]"du är inte välkommen till bordet" [/COLOR][COLOR=darkorange]Ska ta och börja markera tydligare mot barnen, kanske t.om. sparka bort barnen från min hund. ;)[/COLOR]
[COLOR=darkorange]Vi får se om den metoden fungerar. :D Uppdaterar er alla inom en snar framtid.[/COLOR]
Bild på hunden Lexus klicka på länken
Blogg: www.pappersmuggen.blogspot.com
C.Ciklid skrev:Då jag själv är småbarnsförällder (1 och 3år) så vet jag ved det innebär att behöva släpa ungar kors och tvärs för att undvika hundar. Dels pga. allergi och dels pga att de älskar hundar och vill ju så gjärna klappa dem. Det spelar ingen roll om ägaren säger: Ja, men han är såååå snäll. Vet han säkert att hunden är lite snäll mot barn???
En händelse som hände väldigt nyligen. Var på ett flygfält och tittade på när de flög med sina modellplan (var typ vi och några bekanta). Vi hade dukat upp med campingbord och stolar (nämner att det är ett stooooort flygfält vi är på) för att kunna sitta med barnen, fika och äta vår grillade mat. Det kommer ut en knickedick med sin hund. Släpper den lös och frågar sedan efter att hunden ränit runt oss vi bordet ett antal ggr om någon är rädd för hunden och om någon är allergisk. Jo, hela familjen är allergisk och ja, dottern är reserverad för svarta hundar (som denna var). Jo, hunden var ju sååå snäll. Ungarna fick klappa den, men som jag misstänkte så var inte hunden bekväm med barnen. Jag bad ägaren att kalla på hunden. Dock, så verkade den trivas med att svansa runt vid vårt bord och trots att jag motade bort hunden flertalet ggr så verkade det inte koppla i huvudet på ägaren att hunden inte var välkommen vid vårt bord. Tyvärr var man tillslut så gått som tvungen att sparka iväg hunden och påpeka högt att hunden var inte välkommen vid vårt bord, dels pga allergi, dels pga att den inte tålde barnen. Jag ville inte sluta vår pickninck med att sitta på akuten med en hundbiten unge. :mad:
Det har även hänt olyckor när man vart i lekplatsen där det "råkat" legat bajs på gräsytorna. Varför kan inte ägarna läsa på skylten att man icke får rasta hunden där?? Varför kan inte personerna hålla i kopplet och se till att hunden går fot??? Varför släppa dem lösa överhuvudtaget på större icke instängslade ytor??
Jag tycker om hundar, men i fel händer hatar jag dem OCH hundägaren. Jag hoppas på striktare regler när det gäller att äga en hund. Och andra djur med för den delen....
//Camilla
