Det känns nästan lite som att "lampan lyser men ingen är hemma" här. Det är helt fruktansvärt att sådana människor finns men jag tror inte det går att göra något åt. Vägrar han /hon fatta sin dumhet och omogna beteende, vad ska man göra? Känns väldigt låst. En förlorad men många kvar att rädda :)