Mellanpudeltik. Jag känner uppfödarna och hade beställt en toypudelhanvalp. Men då kom den här lilla damen, då ca sju år, och talade om för mig att hon skulle bo hos mig. När jag var hemma hos dem kom hon och ställde sig bredvid mig. Klättrade över grindar, trängde sig genom dörrar, och bara ställde sig bredvid mig "du är min nya matte och jag ska bo hos dig!" Helt oemotståndligt förstås och eftersom min gamla jappe-hane accepterade henne ("det är okay, hon stör mig inte") så flyttade hon in förstås och av en toypudelhanvalp blev det en halvgammal mellanpudeltik.
Och jag har inte ångrat mig en enda gång, trots de hälsoproblem hon har och trots att hon är en självständig dam som gör som hon själv tycker. Hon är med mig på jobbet varje dag och den som säger "jag vill ha en valp, man kan aldrig få samma band med en vuxen hund" borde se oss, enda sättet för oss att vara mer bundna till varann vore att vara sammanväxta. Vilket inte innebär att hon inte kan ge sig iväg på egna utflykter när hon känner för det, bara hon vet var jag är :d Självständig som sagt...
Hälsningar
Jennifer (och Kajsa :))