Dre skrev:Oj, det tog skruv. Jag misstänkte att en del skulle (med flit) missförtså min argumentation särskilt då jag hade med tiger som extremitet.;)
Jag menar att diskussionen står kring var gränsen går för vilka husdjur man kan ha och någonstans drar man en gräns där den enskilta nyttan (nöjet) får stå tillbaka för allmänhetens skull. Det tror jag de flesta håller med om (såvida man inte är anarkist).
Om vi utgår från detta så är det väl rimligt att om allmänheten anser att exempelvis rottweiler medför en oacceptabel risk för skador eller vad folk nu än anser oacceptabelt (kan också vara skit på trottoarer osv) och att endast en minoritet av befolkningen inte kan få sin vilja igenom, så är det väl rimligt att man inte tillåter den hunden. Det anser nog jag åtminstone.
Klart man måste värdera nyttan med vovven, det kan ju vara en livsnödvändighet i vissa fall och då bör det väl vara ok. Blindhundar odyl
Jag vill bara meddela att jag personligen inte är rädd för hundar, utan ser det hela som en intressant debatt.
skruv och skruv...men med alla konstiga åsikter så vet man ju inte hur folk tänker...
Personligen har jag svårt att se att rotweiller ska bort för "allmännyttans" skull - det är helt befängt - det är som jag tidigare sagt ett antal ggr : vanligtvis inte hunden det är fel på - det är människan. Så för "allmännyttans skull" ? Är det lika med att några dårar som inte kan sköta om djur som ska styra framtiden, och vad som ska få finnas eller inte?
Allmänheten? Är det mobben det, med grupptänkande? kanske grupptryck?? isåfall är jag glad att tillhöra det du kallar minoritet..
Nej, mer mörkrädd blir jag för människan isåfall - den skrämmer mig ännu mer än rotweillern och jag kan då tycka att istället för att lägga massa negativt fokus på en hundras - när vi är så perfekta själva och klanderfria.. så stinker det allt litegrann. Kanske dags att städa på den egna trappen först?
