Stillastående luft isolerar, luft i rörelse ger bättre väremöverföring. Det verkar åt båda hållen, är luften varmare än det man blåser på så värmer alltså luft i rörelse mer. När det gäller det här med akvariekylning så är det dock inte så mycket den där effekten med värmeöverföring man är ute efter utan snarare avkylning genom avdunstning. Även avdunstningen ökar när luften är i rörelse, fuktig luft vid vattenytan förs bort och torr luft som lättare tar upp vatten förs dit i stället.
Värmekapaciteten för vatten är 4.2 kJ / (kg*K). Smältvärmet är 334 kJ/kg, det är alltså oerhört mycket effektivare att kyla med is än med kallvatten. Räknar man på det är det dock avsevärda mängder is det går åt för att få ner ett akvarium med något till storlek i temperatur, det blir svårhanterligt. Helt klart är det dock till viss hjälp att slänga i t ex en flaska med is om temperaturen tenderar att dra iväg.
Ångbildningsvärmen i sin tur är 2260 kJ/kg. Det ger alltså avsevärt mycket mer i temperatursänkning att dunsta bort ett kg vatten än att smälta ett kg is. Blir det för varmt så gäller det alltså att underlätta avdunstningen, ett sätt är att blåsa med en fläkt. Än effektivare är att låta ett pumputlopp strila vatten ovanför akvarieytan, avdunstningen kan bli riktigt hög då. Vilket naturligtvis för med sig att man måste fylla på desto oftare.
När temperaturen blir för hög så får man ju också se till att i görligaste mån angripa källan till problemet. Vad det handlar om är en balans mellan tillförd och bortförd värme. Tillförsel sker via olika apparater, det går att påverka. Att man ser till att doppvärmaren inte är tillslagen om det blir för varmt bör ju vara givet men om det är ett problem så tyder det på antingen en gammal konstruktion på värmaren eller handhavandefel. Bägge sakerna går att åtgärda.
Belysningen ger mycket värme men det är skillnad på hur mycket. Dioder är effektivast, lysrör, MH, och lågenergi ungefär likkvärdiga medan glödlampor är klart värst. Man kan välja effektivare ljuskälla, minska belysningen något och även när det gäller vissa ljuskällor flytta undan drivdonet från akvariet. För många ljuskällor är det drivdonet som ger mest värme, att flytta det skall man dock inte ge sig på utan att veta vad man gör. Det hjälper även att höja ljuskällan en liten bit från akvariet så den blir bättre kyld av luft.
Pumpar och annat jox värmer också. När det gäller innerfilter och liknande så går all värme till vattnet, ytterfilter kyls delvis av luft. Genom att välja energisnål och i första hand utvändig utrustning så minskar man värmeproblem.
När det gäller bortförsel av värme så är alltså avdunstning viktigt. Väck med täckglaset och se till att luft och vatten blandas effektivt så det dunstar mycket. Strålning och överföring till luft kyler också, man skall alltså ha så öppet som möjligt runt burken, i den mån den inte är kallare än omgivningen, då skall man isolera.
Hjälper inte det här så får man ta till kylare. Det finns särskilda akvariekylare men de kostar åtskilligt, om man inte har tur och hittar begagnat. Det man också skall tänka på är att om man placerar en sån kylare bredvid akvariet så blir visserligen akvariet kallare men rummet blir varmare. kyler man rummet med en AC i stället så får man en komfortfördel på köpet.
Sen kan ju jag tycka att det här handlar om bagateller. Mitt västkustakvarium vill jag hålla på fjorton grader, då är det där med kylning en helt annan historia.
