Erik Åhlander skrev:

[FONT=Times New Roman][SIZE=3]Det har faktiskt inte skrivits så mycket vetenskapligt om Laetacara så det finns inte något färdigt facit hur man skiljer L. dorsigera och L. curviceps åt. L. curviceps är antingen en variabel art med ett utbredningsområde över stora delar av Amazonas eller två/flera arter där endast en är vetenskapligt beskriven. Det finns ingen säker typlokal och typexemplaren är uppsvullna akvariedjur som inte liknar något som finns i naturen (jag har sett dem!). L. dorsigera kommer från Paraguay/Paraná-systemet. Tittar man på akvariebilderna undrar man ju om inte även den kan vara flera arter.[/SIZE][/FONT]



[FONT=Times New Roman][SIZE=3]Ombeskrivningen av L. curviceps av Ottoni et al (2009) som Azur refererar till ovan ger tyvärr inte heller så mycket. Dom anger att L. curviceps skulle ha ett högre huvud, och mina egna anteckningar att L. dorsigera skulle ha längre nos – vilket troligen är olika mått på samma sak. Dom säger även att L. curviceps skall ha en längre taggstråle i bukfenan och en annorlunda tanduppsättning på svalgbenet. Jag har inte hunnit kontrollera detta. De anger också att hos L. dorsigera är kinder, gällock och buk röd hos bägge könen vid leken. Det är möjligt att det går att mäta noslängd eller fenstråle på en akvariebild, men den uppgivna skillnaden mellan arterna är inte särskilt stor, och om fisken/fenan bara står lite snett på bilden – och det kan vara svårt att avgöra – så kan det bli helt fel.[/SIZE][/FONT]



[FONT=Times New Roman][SIZE=3]Nej, det enklaste sättet att avgöra vilken art man rimligen bör föra en Laetacara till, åtminstone tills vidare, är var den är fångad i naturen. Men med ett akvariedjur vet man sällan det – det kan t o m vara en korsning.[/SIZE][/FONT]



[FONT=Times New Roman][SIZE=3]Jag tycker att fisken på bilden som Kjell refererar till är mest lik en L. dorsigera (Laetacara är femininum, så det skall vara ett -a på slutet), men med den bakgrund som jag har beskrivit ovan blir mitt svar: Jag vet inte![/SIZE][/FONT]







[FONT=Times New Roman][SIZE=3]Däremot kan jag ge lite information om hur L. dorsigera lever i Paraguay. Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Museo Nacional de Historia Natural de Paraguay i San Lorenzo samlade i ett gemensamt projekt fisk i Paraguay under 6 år på 1990-talet. Totalt fiskades det vid 298 tillfällen över hela landet och vid olika årstider. Kurvcichlider fångades endast vid 9 tillfällen! Jag hade turen att få vara med vid 5 av dessa. Alla fem låg nära varandra i sydligaste Paraguay, bara någon km från Río Paraguays huvudfåra men i anslutning till träskområden med mycket växtlighet, både över och under vattenytan, men knappast några skuggande träd. Vi fiskade i bäckar som avvattnade träsken och som längre ned rann ut i floden. Speciellt på ett ställe:[/SIZE][/FONT]



[FONT=Times New Roman][SIZE=3]http://artedi.nrm.se/nrmfish/imgfind.php?Category=fieldNumber&FormData=PAR-95-03[/SIZE][/FONT]



[FONT=Times New Roman][SIZE=3]lyckades jag i ett enda håvdrag precis i kanten av växtligheten fånga L. dorsigera, Apistogramma borellii, A. commbrae och A. trifasciata samt lite annan fisk:[/SIZE][/FONT]



[FONT=Times New Roman][SIZE=3]http://artedi.nrm.se/nrmfish/find.php?Category=fieldNumber&Precision==&Ordering=default&FormData=PAR-95-03&Verbosity=Full&MaxRecs=500&Extent=All[/SIZE][/FONT]



[FONT=Times New Roman][SIZE=3]Det var enda gången jag hittade alla fyra dvärgcichliderna på samma ställe. De tre Apistogramma-arterna hittade vi på många ställen men A. commbrae och speciellt A. trifasciata var sällan särskilt talrika.[/SIZE][/FONT]