carmencita skrev:

Men det är knappast vackert med alger? Lite kan man ha men jag ser nog gärna till att ha de undre kontroll. Jag antar att det är när algerna växer som de tar upp näringsämnen. Att ha stora "färdigväxta" alger gör väl ingen nytta? De är det bra att ha någon/något som tar bort de, eller? Jag förstår att algbekämpningsmedel inte hjälper mig på något vis för vattenkvaliten och det har jag inte tänkt satsa på. Jag strävar efter ett så naturligt biologiskt system som möjligt med alla de komponenter som behövs för få det att fungera.

Jag är inte helt 100 på det där med biologiska filter. Jag har en pump som cirkulerar vattnet och filtrerar vattnet genom bottenfiltret. Har ganska tjock gruslager på ca 10 cm. Förutom att filtreringen är mekaninskt sker det någon "biologisk filtrering"? Klassas det som ett biologiskt filter? För visst måste det vara aneoroba förhållanden för att den biologiska nedbrutningen ska ske på de kväveföreningar man vill få bort? Det blir väl knappast aneoroba villkor i gruset då både jag och guldfiskarna rusterar om. Jag genom att slamsuga och de genom att böka i gruset.

Riktigt bra funderingar tycker jag! Vad vi måste förstå är att ett akvarium inte är en sjö eller flod och kan därför inte fungera som en sådan. Vad vi kan göra är att få vår limiterade miljö så balanserad vi kan och så obalanserad vi vill. Vilket kanske låter som en paradox. Det är mycket riktigt som du skriver att algerna liksom växter tar upp mest näring när de är under tillväxt. Detta kan vi utnyttja i ett akvarium genom att lyfta ut dessa. Mer om det senare.
Ditt filter är absolut ett biologiskt filter och du utnyttjar en riktigt bra resurs nämligen botten. Jag själv gör det också och får oftast på skallen för att jag är gammalmodig. Skratt
Vad jag gör är att köra det omvänt. Dvs. jag blåser ut vatten från pumpen i sanden i stället för att suga vatten genom sandbädden. Jag har också ett enkelt förfilter som jag gör rent ofta för att inte belasta botten med onödigt mycket material som skall brytas ned.
Vad vi båda gör, är som du säger skapar ett aerobt förhållande i sanden och därför inte som i naturen utnyttjar botten för denitrifiering. Vi använder den bara för Nitrifiering och sedan byter vi vatten eller skördar växter för att få bort kväve i form av Nitrat och kanske Ammonium och Nitrit till viss del. Vi oxiderar också organiskt kol men det är kanske en lite annan grej.
Vad vi måste ha klart för oss är att allt levande fiskar, växter, alger och bakterier är beroende av varandra även i ett akvarium. Även vi tar del i det genom att vi tillsätter och tar bort saker och ting såsom fiskmat och vatten. Det är också en konkurrens mellan allt detta. Till exempel bakterier konkurrerar med alger och växter om Ammonium kväve. Vilket vi kan utnyttja för att hålla alger och cyanobakterier under kontroll. Om vi tillexempel har en bra bakterie kultur så kommer de att konkurrera ut algerna och tvärs om.
Både alger och bakterier har emellertid en relativt kort livscykel och bidrar till både kväve och kol cyklarna när de dör. Detta betyder att ett akvarium kan bli självgående rent teoretiskt om vi inte stoppar i något i det, exempelvis mat.
Det är dock enklare om vi låter bakterierna konkurrera med algerna och sedan ”lyfter vi ut” döda bakterier genom att göra rent filtret, slamsuga akvariet och byta vatten. Vi kan naturligtvis använda växter för detta också. Dessutom kan vi använda en så kallad algskrubber. Då har vi en plats i vårt system som är anpassat för alger. Sedan skördar vi dessa alger regelbundet och på det viset lyfter vi ut näringsämnen.
Oj, det här blev långt….


Förresten. Roligt att se att du jobbar med det där hemska sjön i Guatemala. Ska ta och läsa igenom dina artiklar när jag får tid. :-)
Artiklarna jag skrivit är om den rena skön, Atitlan! Som fortfarande är en av de finaste på jorden, men som sakta håller på att förstöras pga överbefolkning och människans dårskap. Amatitlan som jag jobbar med är mer cyanosoppa än sjö av samma orsaker. Men skam den som ger sig!