Hej,
Har helt missat den här tråden. Nu har jag bara skummat igenom men det brukar vara så att Patrik och jag brukar tycka lika.
Du frågar om Naturvatten i jämförelse med Akvarievatten och det kanske är så att Patrik kan det senare bättre och kanske jag en del om naturvatten så jag tar den biten. Skall även se om jag har lite data.
Men först och främst om en sjö hade lika höga värden som ett akvarium enligt EI så skulle den klassas som starkt eutrofisk. Det är exakt vad vi vill ha i ett växtakvarium men inte i en sjö. Det är oftast ingen som gallrar en sjö!
Sjöar brukar vara lite djupare än ett akvarium och har ofta olika skikt. Det översta (Epilimnion) brukar vara fullt med klorofyll i en eller annan form och vara relativt rik på syre. Dessutom är vattnet i det oftast omrört rejält p.g.a. vågor, strömmar och termik. Längst ned finns ofta ett mörkt och ganska lugnt skikt (Hypolimnion) som inte har så mycket syre. Här härskar ofta en massa bakterier som inte behöver syre. Mellan dessa skikt finns Metalimnion ett skikt som ofta varierar både i temperatur och syremängd, etc. medan de två andra är ganska statiska i tropikerna dock ej i exempelvis Sverige. Detta är viktigt att komma ihåg då det är lika stor skillnad på en Svensk och en tropisk sjö som det är mellan en växtburk och ett Malawi kar. (Bra infogning Patrik!)
Vad vi kanske skall koncentrera oss på är Epilimnion viket vi försöker efterlikna i en akvarie miljö. Men vi skall inte glömma bort de andra 2. Exempelvis bildas en hel del CO2 i Hypolimnion och Nitrat omvandlas till N2.
Näring tillförs på många olika sätt till, framför allt Epilimnion förutom det som vi människor lyckas vräka i där så kommer näring till detta skikt via omkringliggande mark. Dessutom omvandlas döda växter och djur till näringsämnen på sin väg ned i vattenkolumnen och i den. Det är faktiskt förvånansvärt hur mycket näringen kan variera över ett år i en sjö! I de sjöar som jag jobbar med varierar närings nivåerna ganska rejält mellan skikten och i skikten beroende på årstiden.
Nu börjar det här bli långt så får återkomma!
Men bara en liten glimtare. Jag ser att ni pratar om en av mina kompisar ;) Redfield. Men inte om Atkinson. Vad jag inte kan få in i min arma skalle är varför man pratar om Redfield C:N:P 106:16:1. Viket är baserat på växtplankton och inte om Atkinson C:N:P 550:30:1. Vars ratio är baserat på högre växter. Dock är inte Atkinson skrivet I sten som Redfield. Har ni någon bra förklaring?
