Statestik/undersökningar kan vara missvisande.
Men jag kan hålla med om att det verkar vara en beklaglig påtaglig utveckling mot fler stor-kedje-butiker som på flera sätt påminner om hamburgerkedjor, ifråga om hur de ser på "produkter" och personal, bortsett från det faktum att flera hamburgerkedjor iaf börjat försöka ge lite intryck av att lägga energi på att inte vara värst ur etisk synvinkel i sin bransch. Zoo-kedjornas frammarsch till stor del på bekostnad av seriösa butiker som inte ser fiskar som pengar, personal som siffror och kunder något som man till varje pris ska vrida så mycket pengar ur som möjligt. Nåväl, det finns säkert bra folk som jobbar på de stora kedjorna, men det är inget man ska räkna med, det finns även mindre bra "småhandlare"
Visst vore det bra om "folk" tog ansvar för sin egen framtid, man kan ju tycka att jag borde inräkna mig själv i "folk", och visst är det så, men jag ser framförallt att handlarna skulle kunna samla resurser, och till dom resurserana bidrar även jag.
Tyvärr verkar inte kedjorna fullt inse att om butiker med personal som egentligen vill klappa marsvin (eller vad det nu kan vara) blir normen så blir det mycket lättare att förbjuda akvariefiskhållande helt och hållet, eller iaf genom regler göra det i princip orimligt.
En förmildrande omständighet med EU i normala fall att de regler som införs oftast putsas av från de värsta galenskaperna, när det handlar om hobby-djur däremot kan de som förespråkar förbud hävda risk för djurplågeri, och nästan vilka förbud som helst går att genomdriva med det argumentet, ingen politiker vill riskera att bli utpekad som djurplågare.
Nästa sak som är lätt att driva igenom i EU är smittskyddsfrågor, sjukdomar är skrämmande, och det vill man inte ha i sitt register att man bidragit till.
Ett annat svårförutsägbart fenomen är etablerande av främmande arter, de kan orsaka stora skador, och i EU vill man kunna handla fritt, utan kontroller, så det är fullständigt EU-logiskt att man inte ska få ha till exempel malawiciklider av den anledningen att fiskarna riskerar att etablera sig i naturen även om man ser ett tjockt snötäcke när man tittar ut genom fönstret.
Så det finns (minst) tre påtagliga hotbilder för de politiker som är mot förbud i EU, inte så ljus framtid för hobbyn så länge alla som tjänar pengar på den inte kan avvara några ören till per hundralapp de gör i vinst så att branchen kan gå ihop och få mer resurser att snacka lite vett med EU-politikerna. Sen ska man komma ihåg att vissa EU-politiker inte drar sig för att åberopa dessa "hot" för att uppnå helt andra syften.
Själv skulle jag inte ha något emot att betala någon krona extra per fisk/växt i fortsättningen om pengarna gick till att bevara hobbyn, och det är väl inte så troligt att särskilt många skulle märka skillnaden med tanke på dagens priser, jag menar vad spelar det för roll om kunden får betala 54 eller 55 kronor för en svärdbärare på en kedjebutik där personalen inte ens kan se könsskillnad på svärdbärare?
Det finns ju andra problem, fiskar ses väldigt ofta som "snittblommor", en del butikspersonal/ägare är inte sena på att medverka till den inställningen, vilket jag upplever är extra vanligt hos dyra kedjebutiker. Det har gjorts försök att motverka detta, och dessa åtgärder tycker jag borde justeras tills man når en betydligt större framgång, jag tänker på L80, utbildning av handlare samt kontroll och uppföljning av reglerna.
Med lite mer sunt förnuft och mer kunniga kontrollanter skulle man nog kunna göra mycket, konsumenten får knappast mycket mer kunskap/insikt om akvaristik av den anställda (som inte ens kan se könsskillnad på svärdbärare) om chefen (som har gått kurserna) är på "studieresa" på bali för att skattefritt bränna vinsten från de mediciner, andra tillsatser och ersättnings-fiskar/växter som kunderna inte behövt om de fått vettiga råd från början.
Nu vet inte jag om det förekommer lobbyism för akvaristiken i EU, antagligen gör det redan det, vi får ju fortfarande ha fiskar, men det kanske skulle till bättre/mer/effektivare lobbying, och jag vet inte om det fortfarande är tillåtet att bara ha en person "kopplad" till butiken som har rätt utbildningar, utan att den egentligen behöver vara på plats.
Konsumenten sägs också ha ansvar, ja visst, men vem ska upplysa konsumenten om det, och att vissa butikers anställda ger "råd" som garanterat leder till fiskdöd inom en månad? Om man inte kan vända sig till proffsen i ämnet vart ska man då vända sig? Nej jag tycker inte att man ska beskylla den enskilde konsumenten när det finns massor av butiker som glatt säljer glaskupa och slöjstjärtar till samma kund vid samma tillfälle utan att förklarat att man inte ska ha slöjstjärtar i små glasskålar. Konsumenten handlar i god tro om att proffsen skulle berätta om det var något galet, handlaren drivs i de fallen av profithunger.
En sak vi skulle behöva här i Sverige är organiserad betygssättning av butikerna, och anmälande av oegentligheter, och att informationen om vilka butiker som visat sig vara bra och vilka som visat sig vara dåliga blir lätt tillgänglig, via webbsidor, konsument-hjälp-organisationer, veterinärer, tv-program som plus eller liknande. Hur kul (och bra) skulle det inte vara om Sverker Olofsson eller motsvarande frågade ut någon handlare som säljer små glaskupor och slöjstjärtar i kombination, och sedan nämnde att det går att hitta seriösa utvärderingar av zoobutiker? Jag tror även att man skulle kunna göra allmännt uppskattad TV av det.