Bitande hund

#1 - 5 juli 2007 07:12
Hej
Jag har en jättego rottweiler hane på 10 mån, han är väldigt glad och social.
Han har dock en egenskap som jag inte gillar och inte vet riktigt hur jag ska få honom att sluta. Han bits, liksom tuggar på ärmen, speciellt när jag och min sambo sitter nära, eller vi tittar på TV. Han bara ligger vid sidan om oss på golvet, sedan reser han sig upp och tar ett tag om min arm och liksom vill dra iväg mig, eller starta lek? Han gör likadant på min sambo.
Han biter även och hoppar när vi är ute, och min sambo är alldeles full med blåmärken på armarna efter hans nafs/nypningar för det är inte hårt?

Vi hämtade hem honom från Djurens vänner för ca 4 veckor sedan, allt går bra annars och han verkar trivas.
Är han på väg in i puberteten? Könsmogen?
Kan det vara därför han gör så här?
Eller är det så att han vaktar mig/oss!
Jag brukar låta honom ha halsbandet på inne så att jag kan ta honom i det och dra ut honom utanför vardagsrummet, stänga dörren(glasdörr) och låta honom vara där, efter ett tag öppnar jag igen och då har han lugnat ner sig.
Finns det något annat man kan göra?
#2 - 5 juli 2007 07:31
Hej!
Han är definitivt en tonåring och terstar sina gränser. När han biter er så ska ni inte säga något till honom utan bara ignorera honom vända bort ansiktet eller gå ut ur rummet utan att säga något eller ens se åt honom. Det bästa sättet att straffa en hund är att ignorera. I det vilda så skulle en hund som blir uppmanad till lek och inte vill gå sin väg och då vet den busige att det är ingen ide´att försöka. När han inte biter er så kan ni kalla på honom och säga att han är duktig men så fort han tar stegen för att leka så låt honom vara. Var konsekvent.
#3 - 5 juli 2007 08:21
En ide kan även vara att kompletera metoden som Erika föreslog med ett bestämt nej och att hålla upp handen som stopp.

Jag tror inte det är så bra att stänga ute honom även om han ser er, det är ett riktigt hårt straff mot en hund att skilljas från sin flock.
#4 - 5 juli 2007 08:51
Jag har tagit hand om en cockerspaniel kille som var 4 år när han kom till oss sommaren -04. Han var enormt jobbig, kom och kafsade på oss när vi satt i soffan eller vid köksbordet, drog i kopplet så han nästan kvävdes. Han hoppade och studsade i sin hälsning till besökare osv....Lyssnade inte på oss alls. Vi körde ignorera taktiken och han har blivt er hyfsta lydig hund. När han ville ha uppmäsksamhet så betedde vi oss som om han inte fanns och när han låg och sov som kom vi till honnom för att gosa eller leka. han fick lära sig att umgås med oss på våra villkor och det har funkat bra. Hoppandet fick vi bukt på genom att inte bry oss alls men så fort han satte sig så klappades han (det största problemet var att få folk att lyssna på oss) och nu när det kommer folk så rusar han fram och sätter sig så fort att han hasar sista biten. Han blir klappad och är sååååå glad. Att sluta dra i kopplet tog tid men det funkade. Jag gick inte förrän kopplet var löst, och så fort han drog stannade jag, ibland tog det flera minuter innan vi kunde gå igen men genom att vara konsekvent så fattade han galoppen till sist.
Jag harr även en St:Bernhardstik som är rena motsatsen till honnom, så hon har lärt sig att bli lite mera busig och de leker bra ihop.

MVH Erika
#5 - 5 juli 2007 13:34
jag skulle först ignorera honom...och om det inte hjälper så säg till ordentligt och sen ignorera igen...ge er absolut inte!!! vissa hundar är otroligt envisa!
vet en som hade en ridgeback som var i tonåren och var väldigt dominant...tyvär så fick hon ingen pli på honom och han bet henne ägaren då han blev vuxen , så hon var tvungen avliva honom till slut.
#6 - 5 juli 2007 15:04
Jag har en rottis hane på 2 år hemma, han kan bete sig på detta sätt när han är uttråkad. Hur aktiverar ni er hund????
#7 - 5 juli 2007 21:41
När det gör ont...

... så skrek jag till som en hund gör med så där gäll ton... Min boxer var jätteförsiktig efter den träningen, lärde sig att vi människor är ömtåligare än hundar... ;)

Jag skulle heller aldrig ignorera, jag skulle ha lagt honom i backen och tvingat honom att ge sig innan jag skulle ha låtit honom komma upp igen.. En ung kaxig hanne måste man lägga ibland, mycket kontrollerat och med en god varning innan, har jag fått lära mig iaf...

Det absolut bästa jag hittade på var att peka på honom samtidigt som jag i bestämd ton sa "nej" osv, (absolut aldrig skrika eller slå!!!!!!!!!!!!!!!) som en förvarning innan han åkte i backen, när han sedan blev lite äldre så räckte det med att jag pekade på honom och sa nej så visste han att han hade gått för långt och slutade ögonblickligen...

Det ska alltså inte ske ofta utan när det är en uppenbar provocation som inte upphör när man säger ifrån!!! Jag skrev i en annan tråd att jag också hade läst i en bok av en hundpsykolog att man kan hålla under hakan, se i ögonen och "läsa paragrafer" :D alltså prata allvar med sin hund en lång stund och det fungerade jättebra!!!!
En tik "biter" unga valpar över ögonen, alltså inte hårt, så att de inte ser något om hon tycker att det är nog... En människa kan ju använda handen...

Om du inte hittar någonting som fungerar så ska du absolut prata med en hundpsykolog och få hjälp inom några månader, tycker jag... Min granne köpte, (utan att kunna hundar) en bullterrier som var alldelles hispig och rev hemmet i princip... När han lämnade unghunden till uppfödaren på prov så var han helcool, när hunden sedan kom hem var han som en galning igen.. Idag är han avlivad men det var ju inte hunden det var fel på utan ägaren som inte hade kunskapen.. Jag säger inte att ni är dåliga hundägare utan att ett proffs kan knep så ni kan få ordning på vovven innan han blir vuxen...

LYCKA TILL !!! ;)
Guest
#8 - 5 juli 2007 22:54
Om man ska lägga en hund i backen, ska man veta vad man gör!
Man skall veta exakt hur man gör o hur länge detta ska göras.
Att skrika att det gör ont tror jag inte fungerar i detta läge, eftersom er hund söker uppmärksamhet så kommer han vinna för han fått det.
En unghund på 10 månader kan tycka det är en rätt så kul lek. Däremot fungerar det bra på vuxna hundar.
Att ignorera hade jag provat först, men inte att själv gå därifrån. Däremot att få hunden till att gå därifrån. Hur man gör detta skall inte ens försökas beskrivas på ett forum via text. För det är så oseriöst!
Att stänga ute hunden i ett annat rum löser inga problem, det kan göra det värre.
Mitt råd, sök hjälp! Få någon till att visa er, som samtidigt kan "läsa av" hunden. Det finns så många olika metoder och alla kan vara bra men i olika avseenden och för olika ändamål....
#9 - 5 juli 2007 22:58
Håller med. Har man problem med sin hund bör söka hjälp hos en bra hundinstruktör. Var bor ni nånstans? Jag vet ett mycket bra ställe i Göteborg.
#10 - 6 juli 2007 08:35
lägga hunden ja....och om hunden skriker...så släpp inte för det...dom är inte dumma..ofta skriker dom för att "luras" och de vet du släpper och då har de vunnit .utan släpp efter hunden blivit tyst! ett gott råd.
om du släpper och hunden går ifrån å lägger sig eller lugnat ner sig, vet du att du lyckats..men gör den om samma sak igen så upprepa tills den ger sig.
kan låta elakt enligt många, men man måste kunna sätta tydliga gränser på en del hundar som har ett starkt psyke.
Guest
#11 - 6 juli 2007 11:58
Lill_Lena skrev:
lägga hunden ja....och om hunden skriker...så släpp inte för det...dom är inte dumma..ofta skriker dom för att "luras" och de vet du släpper och då har de vunnit .utan släpp efter hunden blivit tyst! ett gott råd.

om du släpper och hunden går ifrån å lägger sig eller lugnat ner sig, vet du att du lyckats..men gör den om samma sak igen så upprepa tills den ger sig.

kan låta elakt enligt många, men man måste kunna sätta tydliga gränser på en del hundar som har ett starkt psyke.

Detta var den sämsta beskrivning på läggning jag hört!
Vet man vad man gör så behöver man bara lägga dom en gång och inte katten ska de behöva skrika! Lägger du dom rätt så försöker dom inte luras heller.
Och hur vet du att just denna hund har ett starkt psyke?
Nej, som skrivet innan, ska man lägga ska man veta vad man gör....
Det räcker med 5 min hjälp från en erfaren instruktör så vet ni sen hur ni ska gå vidare...
#12 - 7 juli 2007 09:53
Alltså ....SLUTA tryck ner hunden!
Efter många år med rottweiler kan jag säga att ni endast föder en kamp mellan er två. För jag gjorde exakt likadant i mina unga år med hund.
Men som tur är utvecklas man och kunskapen blir större.

Råd eller tips på liknande problem tänker jag INTE ge via internet utan rek er att söka hjälp IRL av en kunnig instruktör.
Det kräver en människa som kan se hunden då den agerar. Som kan läsa av dess språk och genom det också veta vilket "humör" hunden är på då detta sker.

Varför ska ni dänga hunden i marken? Vad tror ni att ni vinner på det?
Hunden går runt och är "fundersam" på när nu matte nästa gång kommer trycka ner den till en pöl i marken.
Den kommer med åldern att sätta stopp för fasonerna, och jag lovar... det är inte hunden som får ont.

Jag är verkligen inte en hönsmamma mot mina hundar (rottweiler och dobermann) men jag har insett att man inte har en chans mot en hund som sätter stopp i kampen!
#13 - 7 juli 2007 11:14
I brist på skönlitteratur låg jag och läste i Åsa Ahlboms bok "Från valp till vuxen hund del 2" igår kväll och kom att tänka på denna tråden och kollade under missförstånd. Och mycket riktigt står det där att försöka lägga hunden ner som straff är dåligt. Det finns ingenstans i vargars eller hundars beteende som stärker ledarskapet genom att brotta omkull varandra. Det enda som man gör är att kränka hunden.

För övrigt så (trots vad jag skrev tidigare i tråden) tycker jag nog som qenso. Sök hjälp av en intruktör, det är det bästa.
#14 - 7 juli 2007 11:22
Jag har jobbat med hundar i många år och som redan nämts, sök hjälp hos en instruktör IRL! Ni behöver hjälp, både ni och hunden för att lära er läsa av varandra. Att ignorera en hund som gör fel är inte ett alternativ jag skulle ha valt med en hund av den karaktär ni har. Med detta menar jag inte att er hund är aggressiv, stor eller liknande, utan att denna ras behöver en husse och matte med ett fast och konsekvent uppfostringssätt.

Er hund är i trotsåldern just nu och därför är det viktigt att ni börjar uppfostra honom på rätt sätt just nu. Lycka till!
#15 - 7 juli 2007 15:58
Nej, det kanske är föråldrat...

Det var 10 år sedan jag hade valp så det kanske finns effektivare uppfostringsmetoder där man kan bli flockledare utan att behöva lägga sin hund i backen...
Men hur som helst är det absolut ingenting som man ska göra ofta och det ska inte vara att dänga i backen så att hunden kan bli skadad eller nått dyligt..

Lill-Lena. Jag skulle aldrig någonsin låta bli att lyssna till om min hund skriker, jag tycker inte att det är normalt.;)

Annettejt. När du skriker till i hög ton precis som en hund så pratar du hundarnas språk.. De förstår precis vad du säger, valp som vuxen.. Det fungerar på alla hundar... Prova får du se, de släpper på en gång.. ;)
#16 - 8 juli 2007 11:44
Chebizza skrev:
Hej

Jag har en jättego rottweiler hane på 10 mån, han är väldigt glad och social.

Han har dock en egenskap som jag inte gillar och inte vet riktigt hur jag ska få honom att sluta. Han bits, liksom tuggar på ärmen, speciellt när jag och min sambo sitter nära, eller vi tittar på TV. Han bara ligger vid sidan om oss på golvet, sedan reser han sig upp och tar ett tag om min arm och liksom vill dra iväg mig, eller starta lek? Han gör likadant på min sambo.

Han biter även och hoppar när vi är ute, och min sambo är alldeles full med blåmärken på armarna efter hans nafs/nypningar för det är inte hårt?



Vi hämtade hem honom från Djurens vänner för ca 4 veckor sedan, allt går bra annars och han verkar trivas.

Är han på väg in i puberteten? Könsmogen?

Kan det vara därför han gör så här?

Eller är det så att han vaktar mig/oss!

Jag brukar låta honom ha halsbandet på inne så att jag kan ta honom i det och dra ut honom utanför vardagsrummet, stänga dörren(glasdörr) och låta honom vara där, efter ett tag öppnar jag igen och då har han lugnat ner sig.

Finns det något annat man kan göra?


Hej jag vet inte om du redan lös problemet, men det jag skulle gjort, om det varit min hund, hade varit att daskat till honom! Jag hade aldrig tillåtigt att min hund gick o bet mig eller försökte köra med mig. Jag har själv haft en labrador men hon dog när ja var 11 o nu e ja 15, när vi var ute o gick lät ja aldrig henne bestäma. Gick hon för fort drog ja och sa "fot" eller något liknanade, fattade hon inte fick hon gå o strypa sig själv hela vägen.

Hundar ska se oss som "herrar", de får mat av oss, kärlek som ingen annan kan ge (på det viset), ja de ska alltså se att vi har mycket högra rang än dem. Jag har tänkt köpa en Grand Danios och letar redan uppfödare. Börjar ja inte med allvar dirrekt och inte säger till den när den gör fel kommer ja inte kunna hantera den när den blir äldre. DÄRFÖR e det viktigt att du e bestämd från början! Ett tips e att när hunden har gjort ett "jätte fel" ,som att bita dig! eller att sprungit iväg och inte lyssnat när du ropat m.m, att då säga till den att ligga ner eller om den inte fattar att du trycker ner den mot marken och håller handen på huvudet o bannar den med hådra ord och kolla den hårt i ögonen. Sen ställer du dig bara upp och står och tittar på den, den kommer ligga kvar och vara rädd... Om den reser sig upp dirrekt och tror det e en lek gör du bara samma igen fast med hårdare blick och ord.

Det fins hundar man inte behöver lära på det här viset:) vilket e tur för älskar man en hund jätte mycket e det svårt att göra så mot den. Jag har gjort det här på många hundar men de älskar mig lika mycket ändå, men deras respekt e hög för mig. Så du ska inte försöka ignorera det genom att bara stänga en dörr emellan er. Du måste visa att du bestämer. Du tycker väl själv att du har högre rang än honom??;)
#17 - 8 juli 2007 13:26
Julie*. Aldrig "daska till"

Jag tycker också att det är viktigt att hunden vet vem som bestämmer, speciellt när man har en stor hund som kan dra iväg med en ute och skrämma eller skada andra..

Som jag skrev så kanske det finns som qenzo mfl säger, bättre alternativ än att lägga hunden men så gör vuxna hundar mot valpar och så har jag gjort... Oftast räckte det som sagt med att ta honom under hakan och se honom i ögonen... Jag visade inte någon aggressivitet utan var helt lugn men sänkte tonfallet.. Hmm så gör jag med min 3 åriga son också, tar honom i armen och ser honom i ögonen... :D
Fast klart man blir arg ibland men det ska vara under kontroll.. Annars ska man inte uppfostra vare sig hundar eller ungar...

Slå fungerar aldrig!!!!!!!!!!!!! Slår du så är du en osäker och svag flockledare och då får du en svag och osäker hund som hugger först och frågar sen och som dessutom kan bli skvätträdd och labil... Inte bra alls...
#18 - 8 juli 2007 14:02
Julia tack, men nej inte slå men typ som en liten smäll på nosen i såfall ;)
#19 - 8 juli 2007 14:18
Ha ha.. Sorry!!!

Julle* skrev:
Julia tack, men nej inte slå men typ som en liten smäll på nosen i såfall ;)


Kollade lite slarvigt... Hmm var på 30 års fest igår [:o]

Nej, inte ens en liten smäll!!!!!!!!!!!!!! Inte ens höja handen... Det har helt motsatt effekt, läste du mitt första inlägg om varg och vildhundsflocken???

En stark flockledare glider bara omkring och spänner upp sig och tittar på sina flockmedlemmar när de ska sluta med någonting... Han behöver inte ens peta på dem, de sjunker ihop och visar sin underlägsenhet osv... När flockledaren är så mentalt stark och ranghög så blir hela flocken ranghög... ;)

En svag flockledare måste flyga på sina flockmedlemmar för att få som han vill och påföljden blir att hela flocken är ranglåg...

Det händer att en stark flockledare också sätter sig i respekt genom att lägga ner någon ung kaxig medlem i flocken men han skadar inte sina flockmedlemmar utan är stencool och behöver inte bli desperat...

Som sagt, jag tror att vi lär oss bäst om vi läser om vildhundar och vargar eftersom vår hundar stammar därifrån... Sen finns det hundentusiaster som qenzo som har lärt sig andra mer moderna, lekfulla metoder som mer går ut på att stimulera och aktivera hunden så att det blir en lycklig kompis men alla klarar som sagt vad inte av det eller har tiden eller intresset... ;)
#20 - 8 juli 2007 14:52
Jag kan tipsa om två mycket bra böcker som kommer att lära dig en hel del och framför allt att förstå vad både du och din hund ska göra. Sedan jag läst dem så kan man enklare läsa av hunden och jag kan göra mig förstådd på deras sätt, utan att slå, daska, säga ramsor om dålig tbeteende eller lägga ner hunden.

"Träna bort hundens ovanor" av Cloin Tennant
"Förstå din hund" av Jan Fennell

Lycka till!
MVH Erika

Ps. En hundförare jag känner kastade sin stora Schäfer efter pinnen som den vägrade apportera......det funkade! men är inget bra tips.
Guest
#21 - 8 juli 2007 14:55
Julle* skrev:
Hej jag vet inte om du redan lös problemet, men det jag skulle gjort, om det varit min hund, hade varit att daskat till honom!



Gick hon för fort drog ja och sa "fot" eller något liknanade, fattade hon inte fick hon gå o strypa sig själv hela vägen.





Snälla ADMIN! Lås denna tråd eller ta bort den..
Råden som trillar in blir bara värre o värre....
#22 - 8 juli 2007 16:46
Men vadå kan man inte ens röra hunden? Jag vet hur många som helst som tar sina jyckar i nackskinet eller skäller högt och argt på den eller oxå tar den om nosen eller om de inte förstår fot så gör de felleben på den när den går om (vet inte om det riktigt om det e sant att det hjälper det med felleben på hunden men hon som sa det och rekomenderade det:S) Men sen känner jag en kille/gubbe som tog sin rottwiler och kastade in honom i elementet för att den tuggade på hans skor, den gjorde aldrig det igen och har enorm respekt för honom... Det VET jag att det e verkligen inget man ska göra, hunden hade tur som inte skadade sig.
Men jag tror ju inte att hunden får så stor respekt för en om man går och spänner sig:confused: Och hur ska man säga till den om den gör något fel om man inte kan röra den eller skälla på den???
#23 - 8 juli 2007 19:03
Va f*n

Du tog ju bara dom sakerna som låter hemskast och att hon skulle gå och "strypas sig själv" va kanske ett hårt ord som jag använde sen tror du väl ändå inte att jag skulle låta min hund gå och strypa sig!! Sen när jag skrev "daska till" menade jag en LITEN smäll på nosen[:(!] Sen om ni varken rör eller höjer rösten på era djur och de ändå e lydiga skulle jag vilja veta hur ni gör om de gör fel.
(Hur ska man kunna ignorera en grand danios hopp på en? Eller en annan stor hunds hopp på en. Då e man ju tvungen att ta ner den och DÅ e man tvungen att använda händerna, för man kan ju inte backa undan, då hoppar den upp igen. Då kan man antingen putta ner den och säga stanna eller om den fattar trögt ta den i halsbandet/nackskinet och dra ner den och glo den i ögona...)

När jag skriver smäll menar jag med fingret alltså så typ "skjuter" det på nosen. INTE en jä**a höger näve på nosen som vissa verkar tro!
#24 - 8 juli 2007 19:11
Ingen är ju perfekt...

Julle* skrev:
Du tog ju bara dom sakerna som låter hemskast och att hon skulle gå och "strypas sig själv" va kanske ett hårt ord som jag använde sen tror du väl ändå inte att jag skulle låta min hund gå och strypa sig!! Sen när jag skrev "daska till" menade jag en LITEN smäll på nosen[:(!] Sen om ni varken rör eller höjer rösten på era djur och de ändå e lydiga skulle jag vilja veta hur ni gör om de gör fel.


Klart att man kan bli arg ibland, på alla i familjen eller på jobbet men man får ju inte slå till vare sig chefen eller barnen även om man har god lust ibland :D

Jag har redan skrivit vad jag har gjort.. Du får läsa tidigare i tråden... ;)

Sen har ju alla lite olika tankar om uppfostran, det gäller även barn.. :)
#25 - 8 juli 2007 21:51


Sen om ni varken rör eller höjer rösten på era djur och de ändå e lydiga skulle jag vilja veta hur ni gör om de gör fel.



Jag tog hand om en cockerspaniel på fyra år och han hoppade, ok det är ingen stor hund men likväl är hoppandet irriterande.
Jag tog inte notis om honom när han hoppade men när han satte sig så överöste jag honom med klappar och vänlig röst (duttig bubbe sitta fin å bli klappad, mammas lilla plutte blubbe...osv) Jag pratar inte ens med mina barn på det sättet!!;). När vi fick besök så bad jag folk göra likadant....och det har lönat sig. Numer rusar han fram och sätter sig flera meter innan för att glida sista biten. Han har fattat galoppen utan vare sig fy nej eller slag:D
Titta i mitt tidigare in lägg så finns det bra literaturtisp för den som vill fostra hund, valp eller gammal.
Vov Vov
Erika
Guest
#26 - 8 juli 2007 22:38
@Erika
Nu behöver man inte överdriva sitt beröm på det sättet, men din metod är korrekt! Jag gör exakt likadant med hoppande hundar.
Det räcker egentligen med att de får uppmärksamhet i rätt sekund. Och inte får det när de gör fel...
Det som jag tycker är så viktigt när man tränar på detta sättet är att man aldrig varken säger nej eller bestraffar, utan bara ger uppmuntran när det är bra/rätt.
Detta ger väldigt lydiga o positiva hundar... ( Ja hästar med)
#27 - 8 juli 2007 23:02


Nu behöver man inte överdriva sitt beröm på det sättet, men din metod är korrekt!



Jag överdrev i mitt inlägg...i verkligheten är det bara "duktig Fidde" (Men i början gjore jag nog det för att förstärka vänligheten) Jag har aldrig använt godis eller något som belöning för det gjorde att hans fokus blev till fickan eller handen, han lyssnade inte på mig då. men med mycket träning och tålamod så har han blivit lugnare och tryggare hund sedan han lärde sig att inte hoppa.

Har för övrigt en St:Berhardstik som kom till mig vid åtta månades ålder efter att blivit illa fostrad med slag och höjda röster. När jag (eller min man) ropade till varandra så lade hon sig ner på rygg och visade undelägsenhet. Fast vi ropade för att kolla om kaffet var klart. Hon kunde även kräkas i det läget. Om vi viftade bort en geting kring hennes huvud eller höjde handen för att vinka så låg hon på rygg.
Vi har jobbart hårt för att få henne avslappnad, och tåla olika lägen på röster och viftanden, en slags omvänd fostran. Hon är idag sex år och mår hon prima och vi kan ropa och vifta som vi vill. :)
Guest
#28 - 9 juli 2007 00:12
Erika skrev:
Har för övrigt en St:Berhardstik som kom till mig vid åtta månades ålder efter att blivit illa fostrad med slag och höjda röster. Hon är idag sex år och mår hon prima och vi kan ropa och vifta som vi vill. :)

Ge hon en bamse kram från mig o berätta att hon haft tur i sitt liv!!
Jag har själv tagit hand om en svårt misshandlad hund, (samt äger en sådan häst) så jag vet vad som krävs...
#29 - 9 juli 2007 08:42
Katharina skrev:
Kollade lite slarvigt... Hmm var på 30 års fest igår [:o]



Nej, inte ens en liten smäll!!!!!!!!!!!!!! Inte ens höja handen... Det har helt motsatt effekt, läste du mitt första inlägg om varg och vildhundsflocken???



En stark flockledare glider bara omkring och spänner upp sig och tittar på sina flockmedlemmar när de ska sluta med någonting... Han behöver inte ens peta på dem, de sjunker ihop och visar sin underlägsenhet osv... När flockledaren är så mentalt stark och ranghög så blir hela flocken ranghög... ;)



En svag flockledare måste flyga på sina flockmedlemmar för att få som han vill och påföljden blir att hela flocken är ranglåg...



Det händer att en stark flockledare också sätter sig i respekt genom att lägga ner någon ung kaxig medlem i flocken men han skadar inte sina flockmedlemmar utan är stencool och behöver inte bli desperat...



Som sagt, jag tror att vi lär oss bäst om vi läser om vildhundar och vargar eftersom vår hundar stammar därifrån... [COLOR=red]Sen finns det hundentusiaster som qenzo som har lärt sig andra mer moderna, lekfulla metoder som mer går ut på att stimulera och aktivera hunden så att det blir en lycklig kompis men alla klarar som sagt vad inte av det eller har tiden eller intresset...[/COLOR] ;)


Hehehe nä tack... "klickermetoden" är inget jag sysslar med. Men för den skull betyder inte det att jag måste se mig som Gud och trycka min hund i marken.
Har man inte tid eller kunskap att lära sin hund av med olaterna på ett icke våldsamt sätt, ska man nog ta och fundera över sitt hundägande eller ta kontakt med instruktörer som kan ge konkrekta råd.

Mina hundar ska vara lyckliga, ska inte era hundar vara det?
Att sga nej, ryta till åt hunden då den kliver över gränsen för tillåtet eller tom ta tag i hunden vid kritiska ögonblick är inget jag bryr mig om, OM den som gör det klarar av det.
Av det som går att utläsa i tråden är det få skribenter jag sätter den tilltron till.
#30 - 9 juli 2007 11:49
[INDENT]
[INDENT][INDENT][INDENT]
Chebizza skrev:
Hej
[/INDENT][/INDENT][/INDENT]
Chebizza skrev:




[INDENT][INDENT][INDENT]Jag har en jättego rottweiler hane på 10 mån, han är väldigt glad och social.[/INDENT][INDENT]Han har dock en egenskap som jag inte gillar och inte vet riktigt hur jag ska få honom att sluta. Han bits, liksom tuggar på ärmen, speciellt när jag och min sambo sitter nära, eller vi tittar på TV. Han bara ligger vid sidan om oss på golvet, sedan reser han sig upp och tar ett tag om min arm och liksom vill dra iväg mig, eller starta lek? Han gör likadant på min sambo.[/INDENT][INDENT]Han biter även och hoppar när vi är ute, och min sambo är alldeles full med blåmärken på armarna efter hans nafs/nypningar för det är inte hårt?[/INDENT][/INDENT][INDENT][INDENT]Vi hämtade hem honom från Djurens vänner för ca 4 veckor sedan, allt går bra annars och han verkar trivas.[/INDENT][INDENT]Är han på väg in i puberteten? Könsmogen?[/INDENT][INDENT]Kan det vara därför han gör så här?[/INDENT][INDENT]Eller är det så att han vaktar mig/oss![/INDENT][INDENT]Jag brukar låta honom ha halsbandet på inne så att jag kan ta honom i det och dra ut honom utanför vardagsrummet, stänga dörren(glasdörr) och låta honom vara där, efter ett tag öppnar jag igen och då har han lugnat ner sig. [/INDENT][INDENT]Finns det något annat man kan göra?[/INDENT][/INDENT][/INDENT]



[INDENT][INDENT][INDENT]Han testar sina gränser också låter det om att han söker uppmärksamhet, Jag brukar bita tillbaka (nej inte så att det blöder och så, bara markera)..[/INDENT][/INDENT][INDENT][INDENT]Fast innan du gör det säg åt på skarpen (Icke-våld metoden enligt dom flesta) om den inte lyssnar då Försök bita tillbaka, I örat brukar jag göra det. Låter skumt men det funkar och blir den aggressiv så är det väldigt konstig och eran hund tror den är ledare i er familj.. För övrigt, tikar är hundra gånger bättre än hanhundar... Ska man ha sällskapshund så är det tikar som gäller enligt mig själv eftersom dom lär sig fortare än hanhundar bland annat och inte är lika aggressiva... Dom är lättlärda, Smarta, lydiga och har inte samma behov av ledarskap... Och är denna rottweiler ni talar om eran första hund anser jag att ni valt fel första hund, Inte för att prata illa om någon hundras men jag har sett flera olika.. Dom är olika psykiskt sett faktiskt, Vissa mer tjuriga än andra och andra aggressivare än andra osv.. Sen ja, Ägaren har stor del hur den är psykiskt även! Man ska vara hård men rättvis fast ändå kärleksfull, Aktivera hunden brukar göra underverk bland annat.. Har själv en tik just nu på 4 månader, Den är rumsren.. kan dansa, ligga, tass, high-5, fot, ha lös.. den är en bordercollie & kelpi[/INDENT][/INDENT][/INDENT]


[/INDENT]
Guest
#31 - 9 juli 2007 12:26
mijje85 skrev:
För övrigt, tikar är hundra gånger bättre än hanhundar... Ska man ha sällskapshund så är det tikar som gäller enligt mig själv eftersom dom lär sig fortare än hanhundar bland annat och inte är lika aggressiva... Dom är lättlärda, Smarta, lydiga och har inte samma behov av ledarskap...


Får man fråga hur många hundar du har haft med den synen?
#32 - 9 juli 2007 12:55
har haft rottweiler och det är riktigt tuffa hundar som gärna testar sina gränser och gör allt för att få övertaget i hemmet, envisa som f-n är dom, speciellt i den åldern. det gäller bara att vara ännu mer envis än hunden, det är ett evihetsjobb känns det som men skaffar man sig en rottweiler får man nog vara beredd på lite jobb. mann ska va tuff men ALDRIG slå eller skrämma hunden. ska man uppfostra en hund ska man aldrig behöva röra hunden.

uppfostrar man inte en rottweiler rätt från början kommar man få ett helvete sen när den blir vuxen, inte roligt att ha en agresiv hund, speciellt inte en rottweiler.
men får man hunden väluppfostrad är det den absolut goaste hundrasen som finns, otroligt glad och snäll och tycker om att busa, mycket motion behöver den för att må bra och även mycket uppmärksamhet.

lycka till med din hund!
#33 - 9 juli 2007 16:02
Som ngn skrev är ju just aktivering en STOR portion av kakan när man skaffat sig en brukshund. Nu anser ju iofs jag att alla raser ska ha en stor del aktivering, och... promenader är inte aktivering.

Däremot skulle jag inte ge rådet att bita tillbaka på sin hund. Ffa inte till en ägare med en hund som redan bits :S
Skulle jag sätta tänderna i min rottistik skulle jag troligtvis ångra mig grovt.

Varför är det så populärt med att bita tillbaka?
Jag tycker många skulle beh anv mer psyke än fysik i sitt hundägande. Och jag är ingen "köttbullemänniska" ;)
#34 - 9 juli 2007 16:18
Jag tycker också att aktivering är bäst...

De absolut lyckligaste och mest harmoniska vovvar jag har träffat är de som kan vara med sin ägare hela dagarna, om jobbet är rörligt vill säga..

Ett bra tips hemma kan vara att skaffa en stor plastlåda, stoppa ner alla vovvens leksaker och sedan släppa ner smågodis... De har sysselsättning en timme, det gjorde jag när jag skulle gå hemifrån..;)

Jag tror inte heller på att bita och slå hunden men jag tycker inte att man måste vara otrevlig och trampa på andra för det... Beskriv vad som är bra istället så det är lite kreativt... Tycker jag...
#35 - 9 juli 2007 16:54
Katharina skrev:
De absolut lyckligaste och mest harmoniska vovvar jag har träffat är de som kan vara med sin ägare hela dagarna, om jobbet är rörligt vill säga..



Ett bra tips hemma kan vara att skaffa en stor plastlåda, stoppa ner alla vovvens leksaker och sedan släppa ner smågodis... De har sysselsättning en timme, det gjorde jag när jag skulle gå hemifrån..;)



Jag tror inte heller på att bita och slå hunden men jag tycker inte att man måste vara otrevlig och trampa på andra för det... Beskriv vad som är bra istället så det är lite kreativt... Tycker jag...


Tillägg... Det är klart att det är bäst om man inte fysiskt behöver sätta sig i respekt hos sin unghund utan vinna respekten på andra sätt men det kräver kunskap om alternativa metoder... Tips från andra hundägare eller bra böcker osv.

Helt klart är att hundar lägger varandra när den andra inte ger sig och att många bra hundägare gör det med sina unga hanhundar, men tricket är fortfarande att man ska vara cool och göra det på rätt sätt och mycket sällan... ;)
När min unga hanne var påflugen och respektlös mot tikar så lånade jag en sur dobberman tik en helg... Jag kan lova att han fick stryk [:o] men jag höll mig kall och lät henne sköta det som hon ville och efter det var min hanne så fin mot tikar och la sig ner och fjantade om de var ogillande.. :D :D
#36 - 9 september 2007 21:34
Smäll till hunden.. funkat för mej..
#37 - 10 september 2007 08:20
Jag har ingen som helst erfarenhet av större hundar, har själv små Cotoner.

Jag skulle råda dig, precis som flera före mig har gjort, att ta kontakt med någon expert som på bästa sätt kan visa dig olika "metoder". Kolla upp om din brukshundsklubb har "öppet-hus"kvällar med tillgång till utbildad personal. Vår klubb har detta och vi var där i början med vår lilla Ida då hon morrade på alla och allt. Fick bra tips som hjälpte mig att visa Ida att allt inte var så hemskt som hon tyckte att det var.

I mitt fall så var det jag som fick förändra mitt beteende :p Då jag var ute och gick med Ida så förutsatte jag att Ida skulle börja morra och skälla varje gång vi mötte någon. Min osäkerhet kände Ida av och mina farhågor blev då uppfyllda, hon morrade och skällde. Så fort jag försökte tänka om och bli mer säker på mig själv förändrades även Idas beteende. Det här tog sin lilla tid och vi övade säkert detta under ett par månader och på platser där vi garanterat skulle möta både folk och hundar.

Med det här menar inte jag att din hunds beteende skulle vara relaterat till dig. Jag vill bara visa på de nycklar en expert kan ge dig när det kommer till att hjälpa en hund sluta med ett oönskat beteendemönster.
Bilagor:
#38 - 10 september 2007 21:49
elinor skrev:
Jag har ingen som helst erfarenhet av större hundar, har själv små Cotoner.



Jag skulle råda dig, precis som flera före mig har gjort, att ta kontakt med någon expert som på bästa sätt kan visa dig olika "metoder". Kolla upp om din brukshundsklubb har "öppet-hus"kvällar med tillgång till utbildad personal. Vår klubb har detta och vi var där i början med vår lilla Ida då hon morrade på alla och allt. Fick bra tips som hjälpte mig att visa Ida att allt inte var så hemskt som hon tyckte att det var.



I mitt fall så var det jag som fick förändra mitt beteende :p Då jag var ute och gick med Ida så förutsatte jag att Ida skulle börja morra och skälla varje gång vi mötte någon. Min osäkerhet kände Ida av och mina farhågor blev då uppfyllda, hon morrade och skällde. Så fort jag försökte tänka om och bli mer säker på mig själv förändrades även Idas beteende. Det här tog sin lilla tid och vi övade säkert detta under ett par månader och på platser där vi garanterat skulle möta både folk och hundar.



Med det här menar inte jag att din hunds beteende skulle vara relaterat till dig. Jag vill bara visa på de nycklar en expert kan ge dig när det kommer till att hjälpa en hund sluta med ett oönskat beteendemönster.


Jag tror alltid att felet ligger hos ägaren om inte hunden har någon psykisk störning eller som i det här fallet är en trotsig unghund... Jag tror att trådskaparen ska försöka skaffa sig lite mer kunskap och erfarenhet med hjälp av böcker, kurser osv... Man behöver inte vara dum för att få det besvärligt med en ung rottis... De är envisa som attan... ;)

Hur har det gått under den här tiden???
#39 - 12 september 2007 19:09
sacha skrev:
Smäll till hunden.. funkat för mej..


Tycker synd om de hundar som fått leva med dig då, om du "löst" alla problem med att slå jycken.

Varför tror så många att våld är bästa lösningen? Ni skulle garanterat inte tycka att det vore så jävla kul om den/de ni blir osams med, drar en näve över hakan då ni blivit oense...
#40 - 16 september 2007 18:54
Nä de e ju en viss skillnad på hundar å människor dock.. sen får ja sällan problem som behöver lösas eftersom ja uppfostrar hunden direkt.. men visst.. tuggar en hund mej i handen ser ja inget som helst fel med att snärta till han på nosen.. ordet "smälla" låter kanske lite starkt..
#41 - 16 september 2007 19:57
Nu har jag inte läst allt (igen) men fick ett bra tips av min uppfödare och en annan rottisägare som jag träffade på en utställning när Ernst var valp.

Var hård mot din hund och du får en hård hund tillbaka.. var mjuk men bestämd och du får en mjuk och följsam hund :)

Men självklart ska den inte nafsa eller bära sig illa åt ;) Men trycka ner, hålla fast mm mm är inget vidare..
Alltså alla hade så många superbra tips till en när man var nybliven rottisägare men detta tips är något jag har tagit till mig och jag har en mjuk och följsam hund :)
#42 - 18 september 2007 13:22
sacha skrev:
Nä de e ju en viss skillnad på hundar å människor dock.. sen får ja sällan problem som behöver lösas eftersom ja uppfostrar hunden direkt.. men visst.. tuggar en hund mej i handen ser ja inget som helst fel med att snärta till han på nosen.. ordet "smälla" låter kanske lite starkt..


Jag ser ingen som helst skillnad på folk och fä när det kommer till sparkar och slag, och jag tolkade det du skrev som att du löser dina problem genom att slå till hunden.

Biter en hund så visst tusan försvarar man sig, oftast genom att på alla de möjliga sätt få bort orsaken till smärtan.
Men man har inte löst ngt där och då, utan då får man tänka tillbaka och komma fram till VARFÖR hunden biter.
Ofta kommer man fram till att man ex tillät det hela då hunden var liten, det var ju lite gulligt med en så liten hund som visar "vakt" osv, och då får man en hund i vuxen ålder som gör exakt likadant... Men då blir man istället förbannad.

Nr 2 på listan, enligt mina erfarenheter, är att ägaren försökt att rätta till problemet, men inte varit konsekvent nog.
Tjat tjat "Nej Pelle, sluta bita," eller "sluta genast, för du gör illa matte".
Hundar förstår inte meningsuppbyggnader och tyvärr gör vi om hundarna till människor allt för oftast.

Med enkla, raka och ffa konsekventa besked löser man det allra mesta.
#43 - 2 oktober 2007 21:44
Ja jo.. vi har alla olika syn på uppfostran.. sen e de ju lite skillnad på hund å hund med såklart..
#44 - 9 oktober 2007 17:58
Kan vara ett "riesengrepp"

[QUOTE=Chebizza;985813]Hej
Jag har en jättego rottweiler hane på 10 mån, han är väldigt glad och social.
Han har dock en egenskap som jag inte gillar och inte vet riktigt hur jag ska få honom att sluta. Han bits, liksom tuggar på ärmen, speciellt när jag och min sambo sitter nära, eller vi tittar på TV. Han bara ligger vid sidan om oss på golvet, sedan reser han sig upp och tar ett tag om min arm och liksom vill dra iväg mig, eller starta lek? Han gör likadant på min sambo.
Han biter även och hoppar när vi är ute, och min sambo är alldeles full med blåmärken på armarna efter hans nafs/nypningar för det är inte hårt?

Detta kan vara början på ett så kallat "riesengrepp".
Riesenschnauzer har som ras en tendens av att ta ett stadigt grepp om din arm el. hand , ej alltför hårt, och vill sedan "visa huset". Detta är ett vänligt beteende från schnauzerns sida men behöver tränas lite då dom i början tar i alldeles för hårt. Prova att låta din hund visa dig huset men säg lungt åt honom om han tar i för hårt.
Detta beteende förekommer ofta även inom Rottweilers och Grand Danois + ett flertal andra raser.
#45 - 17 oktober 2007 01:13
skjut fanskapet .. han är farlig!!!!!!!!!!!!
#46 - 17 oktober 2007 08:59
skjut fanskapet .. han är farlig!!!!!!!!!!!!


Oj, den stora hundexperten har talat. Han har säkert studerat hundpsykologi och arbetat med hundar i många år ;)

Ärligt talat människa, kan du inte bidra med något vettig är det bäst att inget säga. Så slipper du göra bort dig helt och framstå som värsta aggressiva och våldsamma mannen :mad:

För den som av någon anledning inte har tillgång till en bra hundskola kan jag rekommendera boken "Från valp till unghund - utan problem" av Nina Roegner.
#47 - 17 oktober 2007 09:48
Chebizza var tydligen inte intresserad av svar. Startade bara tråden.

Byt ut handen i munnen mot en leksak och aktivera den mer. Om det är svårt att få den att släppa så tryck in handen med kraft mot svalget.











Annons