När teori och verklighet krockar så väljer jag verkligheten! Jag har varit med trädgårdsdamm i snart 20 år. Dammen är 200 kvm och rymmer ca 200.00 liter vatten. Just nu har jag cirka 100 guldfiskar i dammen men har periodvis haft bortåt 800 fiskar.
Jag utfodrar mina fiskar enligt principen: Så länge dom äter så får dom mat. Detta innebär att jag matar mina fiskar från islossning till isläggning, alltså fram till dess att vattnet är nollgradigt. Teorin är enkel. Så länge dom behöver mat så äter dom. När vattnet blir kyligare så avtar aptiten. Självklart anpassar jag fodermängden efter aptiten.
Alla (?) guldfiskägare, amatörer såväl som professionella tycks dock vara överens om att guldfiskarna inte ska utfodras när vattnets temperatur understiger 10 grader (eller 8 grader, buden är olika). Min egen erfarenhet samt vanligt sunt bondförnuft säger mig att detta inte är sant. Det är en skröna, en vandringssägen! Här är skälen till varför jag tror det:
 Mina egna 20-åriga erfarenheter. Det har aldrig dött några fiskar pga av utfodring i kallt vatten. Om myten stämmer borde ju alla mina guldfiskar vara döda för många, många år sedan.
 Evolutionsteoretiskt är det väldigt tveksamt. De fiskar som inte äter ordentligt inför en lång svältperiod löper större risk att dö och kan alltså inte sprida sina gener i samma utsträckning som de individer som klarar av att äta i kallt vatten. De senare blir allt färre och dör så småningom ut medan de som klarar av äta i kallt vatten överlever och kan fortplanta sig och få avkomlingar med föräldrarnas egenskaper. Lätt som en plätt!
 Jag kan ha fel, men trots ett flitigt googlande så har jag inte funnit en enda dokumentation, inte ett enda vetenskapligt belägg för att 10-gradersteorin stämmer. Fram till dess att jag hittar en eller flera vetenskapliga undersökningar som bekräftar 10-gradersteorin så fortsätter jag att tro att 10-gradersteorin är en skröna, en vandringssägen. Eller rent skitprat!
 Veta mer om min utfodring? Kolla: www.bystan.se
