Honan markerar att hon inte gillar den nya bruden men hanen krumbuktar sig och attackerar så fort han hittar den nya som ägnar dagarna åt att byta gömställe allteftersom hon blir ivägkörd. Tänkte att det skulle mattas av efter ett par dygn men han är lika nitisk än. Har ju inte gått så många dagar än så jag lever i tron att han ska lugna ner sig men eftersom den nya honan var mager redan när jag köpte henne är jag lite oroad att hon inte ska få i sig mat och bli försvagad.
Hmmm... Man får helt enkelt sätta sig in hur de här fiskarna "tänker". Hanen är opportunist - han tar de områden och chanser som finns i karet. Är det inget som stoppar honom beter han sig som om han äger karet. Det är här idén om så mycket gömställen som det bara går att fixa till kommer in i bilden. Då kan flera honor och till och med hanar - om karets storlek tillåter - få plats med sina revir.
Nåväl, den hona som nu går i karet ser sin omgivning som sin egen och jagar därför bort alla andra honor. Hanen ser denna hona, leker med henne och har ett visst intresse av att vakta reviret och dess omgivningar. Finns det en annan etablerad hona i karet som också hon har skaffat sig ett revir - kan hon locka dit hanen och, så att säga, "bli vän" med honom.
När man stoppar i en ny hona i karet är hon givetvis oetablerad och har ingen "kunskap" om hur karet ser ut revirmässigt och därmed har hon heller ingen status någonstans. Flera scenarier kan nu utspela sig; en variant är att det är en kraftig och stark ny hona som är snabb på att sno åt sig en bit av karet och bilda ett revir för sig själv. Med intrikata signaler talar hon om för hanen (samtidigt som hon kämpar tappert mot den redan etablerade honan) att; jag är stark och leksugen, vänta bara lite så skall jag fixa till en lekplats här - så kan du komma och leka med mig - du kan även behålla din gamla kärring, helt OK - men nu finns även jag här - och snart blir det åka!
Ett annat scenario är att man stoppar i en lite förvirrad hona som kanske har svårt att omedelbart hävda sig - hon åker omkring, försöker gömma sig, men lyckas inte riktigt och håller därför en underdånig och passiv ställning.
Den etaberade honan skiter helt i detta, hon vill bara bli av med den nya konkurrenten. Ser hanen en hona som är lite vekare och som inte sänder rätt signaler är hon en hona som inte vill leka och därför skall hon bort från området - han jagar henne men håller ändå ett öga på henne - det är ju trots allt en ny hona och hon kanske bjuder på lite rajtan om ett tag.
Det är just i detta läget som gömställena är hyperviktiga - att de är så snåriga och fiffiga att en lite rädd hona kan göra sig "osynlig" ett tag, lugna ner sig och förhoppningsvis ganska snabbt komma i rätt stämning för att orka hävda ett eget revir. Minsta lilla obalans i detta skede medför oftast att en hona blir hack-kyckling och aldrig riktigt blommar ut - det är därför bäst om man kan sätta i en grupp apisar (de som alltså är haremslekare) samtidigt.
Med andra ord; det går att tillföra nya honor, men man måste skapa bra förutsättningar för att detta skall bli optimalt.
:)
