Elever är dumma - stryk skall de ha!

[FONT=Verdana]- I vår lokaltidning kan man nu läsa om två skolor i staden som har uppenbara problem med ordning och reda.

Elever huserar och bär sig åt. Det skjuts raketer inomhus, det sprängs smällare inne på toaletter, i korridorer, inne i klassrum.

Brandlarmen utlöses flera gånger per dag med evakuering som följd. Elever blir utsatta för fysisk misshandel i form av knytnävslag eller blir nedbrottade och hånade.

En omfattande skadegörelse av skolornas inventarier tillhör vardagshandlingarna. Bänkar och stolar bryts sönder, toaletter vandaliseras, studiemateriel i form av böcker ligger sönderrivna i drivor längs korridorer.

Pennor används som vapen, linjaler som brytverktyg, suddgummin får fungera som projektiler.

Språket är fyllt med könsord och svordomar.

Det har gått så långt att på en skola vill föräldrar flytta en hel klass. Bort från våld och terror.

Föräldrar vill inte längre skicka sina barn till skolan. De vill ha garantier för deras "säkerhet"!

Jag säger då det. Den svenska skolan är annorlunda än på min tid. Den tid då jag själv var en bångstyrig hormonstinn tonåring. Inte sjutton hade jag vågat göra de saker som dagens ungdomar gör! Trots att jag nog kunde vara tillräckligt busig och tjurig ibland så fanns en gräns för hur illa man kunde uppträda.

Denna gräns finns inte längre.

Om jag, som ung elev, klev över gränsen blev konsekvenserna omedelbara och kännbara. Det tog inte många minuter innan man satt i nyporna på en "magister" som med sträng röst förklarade att "nu har du skitit i det blå skåpet". Sedan bar det iväg till rektor. Därefter samtal med föräldrar. (Sedan indragen veckopeng!)

Men kan lugnt säga att det fick räcka med en gång. Man ville inte vara med om denna skammens tillrättavisning fler gånger.

Undrar varför det är som det är nu? Vem vill ha det på detta viset? Tycker lärarna att det är bra - på detta viset? Tycker föräldrarna att det är bra - på detta viset? Tycker politikerna att det är bra - på detta viset?

Kan aldrig tro det.

Vem är felet då att det blir - på detta viset?

1. Skolans fel!
2. Politikers fel!
3. Elevers fel!
4. Lärares fel!
5. Ingens fel!
[/FONT][FONT=Verdana]6. Vi skyller på klimatförändringarna![/FONT]
[FONT=Verdana]7. Föräldrars fel!


Jag vet bara att jag skulle bli fullständigt vansinnig om mina barn tvingats vistas på en skola enligt de ovan nämnda - som förälder!

Jag vet bara att jag aldrig i livet skulle låta några elever ta över en skola och diktera villkoren - som lärare!

Vad tror eller tycker du?


[Edit: Glömde en punkt:7]
[/FONT]

Kände igen det från då jag gick på högstadiet på 80-talet då var det också mycket smällare, och annat som gjorde att vår säkerhet inte var den bästa men man undrar ju vart vi är på väg ingen vill ta tag i det allra minst föräldrarna känns det som.

Jag håller med dig till fullo. Dock gäller inte detta bara i skolan, det gäller på bussar/spårvagnar och överallt i stan att dessa ungdomar utan gränser tar över. Jag har en liten undran? Var finns föräldrarna? skola, polis mfl kan aldrig sätta gränser ifall inte föräldrarna finns där.
Är det samhällets "krav" på att båda föräldrarna måste arbeta för att ha hyfsad standrad som skapar problemet att föräldrar inte orkar? Måste man ha "hyfsad standard"?

Man kanske skall nöja sig med en tjock TV, en gammal bil och inte var tvungen att arbeta jämnt utan lägga resterande tid på sina barn?

Och en sista undran, varför i h_lvete skaffar man barn om man inte vill/orkar/kan/ ta ansvar för dem??

Det blev långt, men detta är ett ämne som jag gärna disskuterar.....
/B

man kan undra , vilken generation , som har fostrat dagens ungdom:p:p:p
janne

röstar på 6an
janne

Allt var bättre förr.
Jag hade lärare som slog igen bänklocket i huvudet på eleverna, en lärare kastade en elev så hårt i en dörr att dörren gick sönder,
lärde vi oss inte 2 psalmverser utantill så blev det kvarsittning (det var i ettan, dvs innan vi ens lärt oss alfabetet).
Så allt var säkert bättre förr, eller;)

En sak var i alla fall bättre förr - det var färre elever i klasserna

Tror inte stryk hjälper så vidare långt... även om jag ibland har god lust att pröva. Felet ligger väl i att man har fått en generation som knappt vet vad nej betyder och som aldrig tvingats rätta sig efter något annat än sin egen vilja. Ibland måste man ju ta hänsyn till sin omgivning med

Mindre klasser, ta tag om dom som är på väg in i fel umgänge direkt och på allvar ta tag i bråkstakarna. Har själv jobbat på högstadieskola som vaktmästare och kan nog inte räkna antalet ggr som man verkligen fick bita ihop för att inte göra nåt dumt. Och i regel är det en liten klick som beter sig illa och många föräldrar håller sina barn om ryggen.Tyvärr.
En sak som fungerade någorlunda var att alla klasser fick en viss summa pengar till sitt klasskonto. Och för allt som gick sönder pga skadegörelse tog man pengar från alla klasser. Det blev ju så att även dom bråkiga eleverna började tänka sig för.

Så jag röstar för en kombination av punkt 1 till 5

Inte var det så få i klasserna förr, när jag började ettan 1967 var vi 28 i klassen.
Det som har försvunnit i dagens samhälle är skammen. Klinten skämdes när han åkte in till rektorn och föräldrarna fick veta hur han betett sig. Det gör inte dagens ungdomar, för ända sedan de var små har deras uppfostran varit fullständigt konsekvenslös. Vuxna skäms inte heller, idag hade jag en ung tjej som blockerade bussfilen med sin bil, ivrigt pratandes i mobilen med vänninan som skulle hämtas. Fullkomligt utan att skämmas, blockerade hon för något hundratal andra människor. Inte förrän jag hotade med GK körde hon, och då var HON mest irriterad....
Ämnet är outtömligt.....

Du glömde en punkt;):
7. Föräldrarnas fel.
Jag kan bara hålla med, det är inte mycket som jag tycker var bättre förr, men skolan var det sanneligen.

Håller med!

Jag själv är "Bara" 18 år, och så här var det inte när jag var liten iaf.

när jag gick i 1-6 an vågade man ju knappt prata med de som var äldre, Man hade den respekten liksom:P

Idag kan man ju bli mordhotat/snöbollsattakerad/mm av små 1or. Fattar inte hur en liten 1-3a kan säga "Jag ska döda dig din jävla Bög!" till en som går i tvåan på gymnasiet och är dubbelt så lång.

Man vet ju inte om man skall skratta eller gråta.

bättre för 5-10 år sen? Svar ja!

punkt 4...
Nej, lärare får inte agera.
Säger de nåt till eleven, tar i om de vill stoppa bråk, då kommer polisanmälningar. Nu vill man komma till nästa steg – betygsättning av lärare. Hur kan man tro alla att eleven sätter bra omdöme på en krävande vuxen? Eller att vuxna vågar säga ifrån om det påverkar deras jobb efteråt?

Många ungdomar visar ingen respekt för någon/något längre. Även om det är bara en liten grupp så få vågar säga ifrån. Kommer vi ha det som de på andra sidan atlanten? Polis och metalldetektorer i skolorna så att de som vill kan gå och göra nåt vettigt på dagarna?

- Jag antar att ni känner till mitt yrke! Ja just det! Jobbar som lärare på högstadiet. Så kan det vara:)

- Visst kan vi lärare agera. Och det skall vi göra. Det handlar mindre om skolverkets förordningar och mer om vanligt förbannat civilkurage! Det man inte vill bli utsatt för på torget, eller gatan, skall man banne mig inte acceptera att utsättas för på sin arbetsplats!

På något sätt har skolan, till viss del, blivit en oas, eller en gråzon, där vanliga regler och lagar inte behöver följas! Jämför med vilken arbetsplats som helst. Inte sjuttons skulle vi vuxna acceptera en arbetsmiljö där vi känner djupt obehag eller rädsla?

Nej just det.

Med vanligt sunt förnuft, en viss dos civilkurage, samt att uppträda som en klok vuxen kommer man långt. Det gäller bara att våga - och att orka.

Tyvärr är det så, att flera av de elever som behöver mest stöd och hjälp, från sina föräldrar, att komma ur den negativa spiralen, får det allra minst. De blir ofta helt utlämnade och övergivna. Deras enda stöd är "gänget". Där har de sin plats. Sin roll. Sin familj. Sin trygghet!

Ingenting är enkelt - minsann.


Som lärare lever man efter devisen:

"Vi kan förlora slagen - men vi får inte förlora kriget"

Jag har vikarierat som bildlärare i åk: 6-9. Jag säger bara: FY FAN VILKA JÄVLA SNORUNGAR DET FINNS!! Lärarna får ju som regel knappt peta på eleven idag. Jag slängde ut en kille sittandes på sin stol (ja, jag bar ut bägge två när han vägrade lämna stolen). Rapporterade ner till rektorn. En annan utländsk nionde klassare kallade mig "Öh, bruden" eller "Öh, tjejen". Informerade för honom att jag hade ett namn och var definitivt ingen brud för honom. Jag personligen hade respekt för mina lärare. Men vissa lärare kanske inte skulle ha vart lärare eftersom de började störtböla så fort någon lite stökig kille började stöka. Vem man skall skylla på?
Skolan som inte i många fall rapporterar de bråkigas föräldrar. Kanske behöver de bråkande mer stöd i form av stödperson, vilket då någon måste gå in och betala. Staten/kommunen?? Man sparar in ekonomiskt på både de ena och andra. Jag skulle vilja påstå att det sparas på fel ställen! Vist har föräldrarna stor del i det hela med. Kanske är det missbrukare som är föräldrar? Kasnke de inte ser vad som försigår?? "Nä men lilla Lukas skulle aldrig göra en fluga förnär..." Föräldrarna har väll ändå en fot i det hela med att tex. kontakta sin son/dotters lärare/rektor och höra hur det går för sitt barn. Jag skulle vara intresserad av det i alla fall. Det är nog i det hela många parter som ingår i stöket som inte tar sitt ansvar.

Men i det hela så är det stökiga eleven som kastar bort sin chans till framgång. Han/hon kan eg. in komma och säga i framtiden att det var någon annans fel för att det blev som det blev. Det är endast han eller hennes eget fel och eg. kan man inte skylla på någon annan än sig själv. Tex: Om jag äter upp en chokladkaka som ligger på bordet framför näsan kan jag ju inte skylla på den som la den där när jag fick dåligt samvete för att ha ätit chokladkakan. Det var ju jag som tog den och stoppade den i munnen.

Vet du vad det hemska är? Redan i förskoleklassen kan man se vilka som med stor sannolikhet kommer att tillhöra den stökiga skaran... och det är som en del av deras föräldrar redan vet och accepterat det för länge sedan.
De kommer inte och hälsar på i klassen... och uteblir från tex föräldrarmötet.

Visst, en anledning kan vara missbruk, en annan språket... men jag tro att många av dessa föräldrar själv kastade bort sin chans till framgång när de gick i skolan, och de har inte förstått din liknelse med chokladkakan.
Frågan är bara hur man ska få dem att förstå det...

Idag förs ett protokoll på barnen redan i förskoleklass!! Barn kan redan då bli "prickade", alltså få en liten notis att barnet har svårigheter att kommunicera och är aggresivt. Hur skall man eg. tolka detta??? Jag har fått veta att det finns 2 pojkar på vårt dagis som fått dessa. En pojke på 2½år och en som blir 5. Det har även införts en "utvecklingsnurra" där det skrivs in hur ditt barn utvecklas, vilket kanske kan vara rätt ok.

ett problem är nog även likriktningen i skolan. alla skall lära sig samma saker samtidigt o så vidare till nässta. Om det då är så att någon har svårt att lära sig bokstäver så blir den genast utpekad som avvikare för den inte lär sig så snabbt som kursplanen säger o om du är jätteintresserad av historia är det inte så kul att höra läraren gå igenom baskunskaper som du lärde dig för längesedan
Då måste resurserna finnas där för att ägna mer tid åt det man inte förstår o den som redan kan skall inte tvingas traggla igenom saker som är för enkla bara för att "alla jobbar med det här nu" Sedan är inte alla mogna att sitta still o lyssna o då borde det finnas utrymme för alternativa sätt eller för de eleverna att få jobba själva så de inte störs
Men också resurser att ha koll på vad som pågår på raster, att nån har tid att prata lite...