fakta/tips om silikon

Tänkte dela med mig av lite fakta kring silikonlim som jag fått reda på genom efterforskning, tänkte några fler säkert är intresserade.

Ska limma om 540 liters akvarium och behövde därför bra kvalité. Ringde runt till några akvarieaffärer, glasmästerier, mm. Resultat. Få har koll (på vad som är bra och dålig kvalité, etc) och få har silikon inne, men kan beställa.

Ringde Bostik huvudkontor, och de liksom jag menade att det var hårdheten som var viktigt, de flesta har ungefär samma siffror på elasticitet. Deras "BOSTIK SILIKON GLAS 2680" var hyfsat bra, men han lämnade inga garantier på att håller 540 liter, men när sa att det var ramakvarium så var det inga problem, det håller det för.

Men, det jag skulle visa var lite tekniska data.

Perennator är bra. "Shore A hardness 28-29" (finns på hjortgatans bla)
http://www.perennator.com/perennator/en/produktuebersicht/silikone/aquarium_silikon/techn_daten.htm

BOSTIK SILIKON GLAS 2680 har "ca 20° Shore A"
mellan, men ingen superkvalite.

http://www.bostik.se/

Tremco akvariesilicone har 27 i hårdhet
Tremco verkar vara vanlig, det var den som flest glasmästare nämnde. Det var också den jag köpte, i en zooaffär, 94 kronor tuben. Framtagen för limning av akvarier över 250 liter.

http://www.tremco.se/scripts/tremco/prodinfo/akvariesilicone.pdf

"Dåligt" silikon som man hittar lite överallt har en hårdhet på ca 16 och funkar bra till mindre kar, men inte på ett par hundra liter och uppåt.

Andreas

Tack för infon, mycket intressant.
Akvaristiska hälsningar
Kjell

Nu gäller det bara att komma ihåg det här <img src=extra_smiley_eyebrows.gif border=0 align=middle>

Dana akvariesilicone (säljs på Clas Ohlsson), verkar vara ganska bra. Hårdhet 23. Och kostar bara 49 kronor tuben. Bra och prisvärt.


http://www.dana-lim.dk/conferences/offentlig/produktinformation/akvariesilicone.pdf

Personligen skulle jag använda Perrenator.
Det känns liksom som fel grej att spara att spara en femtilapp på ...

vill ha torra fina golv -- MW

[___] &lt;-- 150 liter Tanganyika

Det som också vore intressant att veta är vilken vidhäftningsförmåga olika silikoner har, hårdhetsgraderna shore A används allmänt inom gummiindustrin för att mäta hårdhet och säger egentligen inte så mycket om hållfastheten hos en limskarv, eftersom vidhäftningen är betydligt viktigare. Vidhäftningen brukar så vitt jag vet mätas i Nm/cm2.

Bakom varje liten krök döljer sig en purjolök.

// Magnus

<BLOCKQUOTE id=quote><font size=1 face="Verdana, Arial, Helvetica" id=quote>citat:<hr height=1 noshade id=quote>
Det som också vore intressant att veta är vilken vidhäftningsförmåga olika silikoner har ( ... )Vidhäftningen brukar så vitt jag vet mätas i Nm/cm2.

// Magnus
<hr height=1 noshade id=quote></BLOCKQUOTE id=quote></font id=quote><font face="Verdana, Arial, Helvetica" size=2 id=quote>
Perrenator har (med reservation för mitt usla minne) 0,5 (eller 0,6) Nm/mm2.

gammal & glömsk -- MW

[___] &lt;-- 150 liter Tanganyika

Hårdhetsmätning i Shore A utförs med en sk "Durometer" där ett litet fjäderbelastat metallstift sticks in i materialet. Om stiftet helt penetrerar materialet är hårdheten 0° och om det inte tränger ner alls är hårdheten således 100°. Skumgummi ligger på ca 0° och hårdplast på 100°. bara så att man får något att jämföra mellan. En hård gummi(silikon)kvalitet är inte alltid bra eftersom elasticiteten minskar när hårdheten ökar. Och om ni undrar: Ja, jag jobbar på en gummifabrik!

Bakom varje liten krök döljer sig en purjolök.

// Magnus

Anledningen att jag tittade på hårdheten var att det är i stort sett den enda faktorn som skiljer åt i de tekniska databladen för olika silikonlim.

Alla jag sett hittils har elasticitet ± 25 %

Hårdheten däremot skiljer sig i hög grad och det som utmärker Perennator är huvudsakligen hårdheten.

Vad gälller "vidhäftningsförmåga" och "Nm/cm2" hittade jag dessa siffror (hämtade från sespektiva företags produktblad):

Dana: Elasticitetsmodul: ca. 0,5 N/mm²

Bostik: ca 0,4 N/mm vid 100% töjning (ISO 8339)

Perennator:
Elasticity modulus (100 %) DIN 53 504, S2 0,40 N/mm²
Tensile strength DIN 53 504, S2 &gt;= 0,6 N/mm²


Frågan är vad det mer exakt betyder och innebär? Och vad är skillnaden mellan "Elasticity modulus" och "Tensile strength".

Om vidhäftning står inget på något av märkena.

Vad gäller pris och torra golv och vad man ska använda. Jag menar att man ska veta vad man använder och välja rätt sort till rätt ändamål. Stora helglaskvarium, givetvis det bästa man hittar, men halvstora ramakvarier duger många lim mer än väl utan någon risk för läckage och småakvarier kan man använda vilken kvalite som helst utan risk. Dessutom är det svårt att få tag på perennator, så bra att veta fler sorter och vad de går för...

Andreas

Intressant diskussion - om jag minns rätt så har jag för mig att silikon av hög kvalitet härdar något snabbare och klibbar mindre när man limmar, men jag kanske minns fel.
En annan sak bara så att inga missförstånd uppstår, så här står det i det första inlägget - "men när sa att det var ramakvarium så var det inga problem, det håller det för."
Personen som sa detta var säkert expert på silikon men inte på akvarier, eftersom ramen i sig inte håller ihop så mycket. En alumniumram som är hopsatt med stift och uppställd utan glas kan man ganska lätt slita isär i hörnen med handkraft utan att ens vara speciellt stark.
Däremot så håller stagen i mitten betydligt bättre eftersom de är popnitade, motsvarigheten i helglasakvarier är glaslisterna.
Akvaristiska hälsningar
Kjell

Hej!

Jag håller inte riktigt med Kjell. En anledning att ramakvarier är starkare är att siliconfogarna har större limmytor än om man bara skulle limmat glas mot glas. Man är uppe i kanske 25mm i stället för 8mm och detta måste göra en hel del.
Även om Helglasakvarier är jättebra så känns det bra med lite marginaler.

Urban

Förstår inte riktigt vad du menar Urban. Man limmar ALDRIG glas mot glas oavset om det är ett ram- eller helglasakvarium.
Akvaristiska hälsningar
Kjell

Nej..men rätt så underförstått är väl att man har större täckyta då man kan gömma den extra siliconen bakom "ramen ".

Vad gör silikonen för nytta bakom ramen? Det är ju glasrutorna som skall hållas ihop.
Akvaristiska hälsningar
Kjell

Hej!

Jag har aldrig limmat ett akvarium från början. Men akvarierna borde bära sig åt som annat som limmas.

Men för ett ramakvarium ska släppa i en siliconeskarv så krävs det att tex framsidans glas orkar glida isär vinkeln till gavelns glas. Och den är en fog på 25mm bred och kanske 1 mm tjock.

I ett helglasakvarium så behövs inte fogen glidas isär utan kan dras av i stället. Kraften läggs på fogen på ett ofördelaktigare sätt. För det finns ingen ramvinkel som håller ihop det hela.

Urban

Hej!

Detta forum är för brett för min skärm. Dom andra anpassar sig.
Kanske dags att köpa sörre skärm än 14". Fast roligare att lägga pengar på akvarium.

Urban

Hej!

Här är en skiss hur jag tänker:

http://www.zoonen.com/perzoonen/artikel.asp?oid=80377

Urban

Det där är rätt intressant, hoppas någon som vet hur de limmas kan tala om hur det ser ut, själv tror jag inte att det är nån silicon mellan glaset och alu-listen så hållbarhetsmässigt är det ingen skillnad. Om det vore silicon överallt kan jag inte se varför man inte skulle kunna använda alu-kar till saltvatten, vilket väl aldrig sker vad jag förstått?

Ok, det är möjligt att det finns lite silikon inlagd i ramen, men efter vad jag förstått (efter samtal med sådana som limmar ramakvarier) så lägger man i ramen enbart in silikonen för att rutorna lättas skall hållas på sin plats under själva limningen, dvs inte för hållbarhetens skull.
Jag vill dock inte uttala mig tvärsäkert i någondera riktningen. En erfarenhet har jag dock genom att jag under mina akvaristår säkert har starta upp mer än 1000 akvarier och det är
1/ Oavsett om det rör sig om ram- eller heglasakvarier så är det oerhört ovanligt med läckande akvarier.
2/ De få gånger jag råkat ut för detta så har det faktiskt oftast varit ramakvarier. Skillnaden är dock så liten att detta nog säkert mest beror på slumpen och inte på någon kvalitetsskillnad.
Akvaristiska hälsningar
Kjell

Visst finns det silikon mella ram och list, men inte så mycket. När jag limmade om mitt kar satt glaset väldigt hårt fast trots att jag skrapat bort allt silikon på insidan av glaset.

OCh med mindre modifikationer bör det funka att använda till saltvatten. jag byggde om mitt ram-akvarium med glaslister runtom ohc även under mittenstaget, så nu är inget av ramen i kontakt med vatten. har inte salt, utan gjorde det eftersom det rostat här och där och även blir avlagringar av kalk o.d. Akvariet håller längre och blir fräschare helt enkelt...

Kjell har rätt i att en ram inte sitter så hårt, är ju inte gamla modellens akvarier med svetsade ramar vi pratar om direkt. Men tror ändå att det gör viss skillnad. Kan inte se annat än att Urban har rätt. I ett helglas så hänger allt på draghållfastheten hos silikonet. I ett ramakvarium så måste ramen lossa. Är det fastlimmad mot glaset så måste även den limningen lossa för att glaset ska lossa.

Särskilt runt kanten längst ned och lodräta listerna (där uppe finns mittenstaget, men eftersom inget fastlimmat glas över akvariet som håller mot som det finns i botten) . Framrutan t.ex. bör kunna sitta om man endast limmar på utsidan av glaset mellan ram och glas. Glaset pressas utåt av trycket, men där sitter ramen som hindrar det från att lossa. D.v.s. en avlastning som ej finns i ett ramakvarium.

Andreas

Man bör ju också ha i åtanke att inuti ett helglasakvarium så sitter ju på alla större akvarier glaslister som hjälper till att hålla ihop och stadga akvariet, dessa finns ju inte på ramakvarierna.

Faktiskst lite intressant detta att alumniumakvarierna är så populära i Sverige - det är väl egentligen bara i de nordiska länderna som man hittar dessa. I t.ex. Tyskland, Holland och Frankrike (de stora akvarieländerna i Europa) står ramaakvarier för bara någon enstaka procent av marknaden, helglas är totalt dominerande.
Akvaristiska hälsningar
Kjell

Påkänningarna i ett alu-ramsakvarium ligger på samma ställe som på ett helglasakvarium -- i fogen mellan glasskivorna. Visserligen så finns det en ram utanpå glaset, men även om den är limmad fast i glaset (och det är den ofta bara med ett par "duttar" lim) så kommer belastningen på ramen -- om limfogen ger med sig -- att koncentreras till hörnen. Och de är sammanfogade med L-formade stift och inte särskilt hållbara. Precis som Kjell skriver, så är det ingen konst att dra sönder en ram med bara händerna.

Fördelen med ramen är att den skyddar mot stötar som kan slå flisor ur glaset.

Nackdelen med ramen är att den kan dölja en taffligt gjord limfog.

Om underarbetet är korrekt gjort; rengöring med aceton osv, så brister siliconet innan det släpper från glaset. Det är här "tensile strength" är viktigt. En ts på 0,6 N/mm^2 innebär att en 50 cm lång fog mellan två 6mm tjocka glasskivor kan utsättas för 180 kilos direkt belastning innan den brister.

-- MW

[___] &lt;-- 150 liter Tanganyika

någon som vet om silikon är svårt att få bort från glasen sen???

som jag har fått förklarat så är det silikonet mellan glasskivorna som har betydelse, det som är i "hörnet" invändigt spelar mindre roll, han som gett mig informationen limmar 1000liters kar och större utan ram.....

//Marcus

Nej, silikon som sitter på glaset är inte SVÅRT att få bort, men om det sitter i anslutning till en fog kan det vara lite kinkigt att få det snyggt.
Rakbladsskrapa och fräscha blad så fixar det sig lätt som en plätt :)

*gäsp*