Fråga till er växtakvarister: hur få kiselalger?

#1 - 21 november 2010 13:06
Japp, jag vill ha kiselalger, men det verkar stört omöjligt att få dem.

Har ni några tips om vad jag bör göra för att gynna just kiselalger, inte trådalger eller cyano?
#2 - 21 november 2010 13:37
Azur skrev:
Japp, jag vill ha kiselalger, men det verkar stört omöjligt att få dem.



Har ni några tips om vad jag bör göra för att gynna just kiselalger, inte trådalger eller cyano?

Man har både gödning och slukande växter men däremot flytväxter som ett tjockt skuggande täcke över vissa rötter och liknande. Det fungerar här i alla fall. :p
Stora vattenbyten utan något koltillskott ska också hjälpa.

Defdac kan nog svara på detta mer säkert!
#3 - 21 november 2010 20:52
Men vad skall du med kiselalger till?

Måttlig belysning är nåt som gynnar dem. Sen är det ju så att de inte helt oväntat kräver tillgång till kisel. Att de kan komma och sen försvinna i ett nyuppsatt akvarium kan hänga på att de helt enkelt gjort slut på allt fritt kisel. Tillförsel av kisel gynnar alltså de här men just inget annat. Sen är ju frågan hur man löser det då, det är lite osäkert. Jag vet i a f att när jag slipat ur en kant på saltburken så slog kiseltestet i bott efter att det runnit glasmjölk ner i burken. Fint slipmaterial från glas tillför alltså definitivt kisel, om det sen är kisel i en form som algerna kan göra sig nytta av vill jag låta vara osagt.
#4 - 21 november 2010 22:29
Man har både gödning och slukande växter men däremot flytväxter som ett tjockt skuggande täcke ---

Stora vattenbyten utan något koltillskott ska också hjälpa.
Näring, lågt kol, svagt ljus. OK, makes sense.

Bygert skrev:
Men vad skall du med kiselalger till?

De är naturligt yngelfoder för räkor och vissa malar.

Här är en biotopbild ur det vilda:

[ATTACH=CONFIG]39443[/ATTACH]


Det bruna skrufset är kiselalger. Det är den nivån jag siktar på! :)

Måttlig belysning är nåt som gynnar dem. Sen är det ju så att de inte helt oväntat kräver tillgång till kisel.

Japp. Har funderat på hur man skulle öka tillgängligheten på kisel åt dem, glasmjöl är kanske inte nån dum idé faktiskt, natriumsilikat (vattenglas) torde man väl aldrig få tag i.
#5 - 21 november 2010 22:36
Varför skulle du inte få tag i vattenglas? Är väl bara att köpa i en färgaffär, köpte mig en liter vattenglas från Nitor i en sån iaf.
#6 - 21 november 2010 23:18
jag och chefen dödade myror på jobbet med vattenglas...
Inte bästa sättet att avliva småkryp på, men nog finns vattenglas tillgängligt. färgaffär som redan nämnts.
Åk till hornbach och kika, dom har ju det mesta;)
#7 - 21 november 2010 23:36
Här har du näringssoppa till dom. Detta är för saltvatten men det bör nog fungera ell så kan du kanske testa och modifiera.
http://evolution.unibas.ch/people/dita/lab/methods_pdfs/f2_adjusted.pdf
Det borde funka med PMDD och en tillsats av vattenglas + en slurk pillsner.
#8 - 22 november 2010 00:09
FaZt skrev:
Varför skulle du inte få tag i vattenglas? Är väl bara att köpa i en färgaffär, köpte mig en liter vattenglas från Nitor i en sån iaf.

karrokaja skrev:
nog finns vattenglas tillgängligt. färgaffär som redan nämnts.


Färgaffär? Haha, jag har försökt få tag i vattenglas från apotek, hälsokosthandlar och kemifirmor, men färgaffär tänkte jag aldrig på!

bossep skrev:


Det borde funka med PMDD och en tillsats av vattenglas + en slurk pillsner.
Pilsner? För b-vitaminet? Värt att prova!

Utmärkt, då har jag en plan!
Bilagor:
#9 - 22 november 2010 00:39
Det fins säkert folk är som med glädje låter dig komma hem och skörda "start kultur"! Om du tar alltihop....
#10 - 22 november 2010 07:22
PMDD där du plockar bort fosfat-delen helt, rejält med vattenbyten och gärna växter som kan snappa upp resterande fosfat som kan komma från kranvattnet. Vänta några veckor med total fosfatbegränsning så kommer kiselalgerna. Har du fisk som du matar mycket kommer du sannolikt aldrig lyckas fixa kiselalgsodling om du inte gör sjukt mycket vattenbyten eller har sjukt mycket välmående snabbväxare..

Ljusnivåer styr hur explosiv kiselalgsodling du vill ha.

I hightech CO2-akvarier med mycket ljus så kan en intensiv kiselalgsodling börja som ett svagt gråaktigt dis för att sedan bli en oherrans massa brunt slem över hela akvariet. På morgonen flyter dom omkring som ett dis för att senare på dagen fästa vid alla växter. Tror inte det är denna typen av kiselalgsodling du vill ha..

I icke CO2-berikade akvarier med mindre ljus blir det ofta den karaktäristiska bruna beläggningen på växter istället.
#11 - 22 november 2010 07:24
Justja! Rowaphos finns ju också! Borde vara perfekt för den som vill ha kiselalger!
#12 - 22 november 2010 08:30
Matnyttig info då jag själv har börjat fundera på just detta. [:-106]
#13 - 22 november 2010 08:54
Då hade jag inte helt fel med andra ord. :)
#14 - 22 november 2010 14:09
defdac skrev:
PMDD där du plockar bort fosfat-delen helt, rejält med vattenbyten och gärna växter som kan snappa upp resterande fosfat som kan komma från kranvattnet. Vänta några veckor med total fosfatbegränsning så kommer kiselalgerna. Har du fisk som du matar mycket kommer du sannolikt aldrig lyckas fixa kiselalgsodling om du inte gör sjukt mycket vattenbyten eller har sjukt mycket välmående snabbväxare..



Ljusnivåer styr hur explosiv kiselalgsodling du vill ha.



I hightech CO2-akvarier med mycket ljus så kan en intensiv kiselalgsodling börja som ett svagt gråaktigt dis för att sedan bli en oherrans massa brunt slem över hela akvariet. På morgonen flyter dom omkring som ett dis för att senare på dagen fästa vid alla växter. Tror inte det är denna typen av kiselalgsodling du vill ha..



I icke CO2-berikade akvarier med mindre ljus blir det ofta den karaktäristiska bruna beläggningen på växter istället.

Som vanligt bra info från någon som kan! Om man skall ha algerna som mat så kanske det funkar med diset? Tror du man skall ersätta NO med NH?
#15 - 22 november 2010 14:13
bossep skrev:
Som vanligt bra info från någon som kan! Om man skall ha algerna som mat så kanske det funkar med diset? Tror du man skall ersätta NO med NH?

pH<7 och ammoniumgödning låter logiskt?
#16 - 22 november 2010 14:23
defdac skrev:
Justja! Rowaphos finns ju också! Borde vara perfekt för den som vill ha kiselalger!

Korall sand i filtret?
#17 - 22 november 2010 14:32
defdac skrev:


Ljusnivåer styr hur explosiv kiselalgsodling du vill ha.

Kan du förklara?

I hightech CO2-akvarier med mycket ljus så kan en intensiv kiselalgsodling börja som ett svagt gråaktigt dis för att sedan bli en oherrans massa brunt slem över hela akvariet. På morgonen flyter dom omkring som ett dis för att senare på dagen fästa vid alla växter. Tror inte det är denna typen av kiselalgsodling du vill ha..



I icke CO2-berikade akvarier med mindre ljus blir det ofta den karaktäristiska bruna beläggningen på växter istället.


Så du menar att med mycket kol och lite Kväve inget Fosfor blir det &#8221;svävalger&#8221;? Med lite kol blir det bentiska kolonier? Detta borde bryta mot vedertagna regler! Nu är det så att jag börjat tro mer på dig en dessa regler så&#8230;.
#18 - 22 november 2010 14:48


Tror du man skall ersätta NO med NH?


Ja när man kört med korallsand/rowaphos i filtret ett par veckor och man har ett riktigt fosfatfattigt vatten så kan man testa att trigga med en dos krukväxtgödning.



Kan du förklara?


Kiselalger kommer i ett par olika former och den man får i högljusburkar är slemmig och har ett flytläge. Mer snorlik än den lite finare brunare smutsformen som sätter sig på inredning (som jag gissar är den formen man vill ha till fiskar).



Så du menar att med mycket kol och lite Kväve inget Fosfor blir det &#8221;svävalger&#8221;?


Jag vill inte kalla något annat än grönvatten för svävalger, men jo. "Svävformen av kiselalger" kanske man kan säga.



Med lite kol blir det bentiska kolonier? Detta borde bryta mot vedertagna regler! Nu är det så att jag börjat tro mer på dig en dessa regler så&#8230;.


Menar du "lite kol" som en massa CO2 eller "lite kol" som ingen CO2?

Om du med bentiska kolonier menar alger som likt epifyter fäster sig på inredning/växter och som man måste använda tummen/pekfingret för att smeta bort så menar jag på att man främst får dom i akvariet med lite ljus.
#19 - 22 november 2010 15:29
defdac skrev:
Ja när man kört med korallsand/rowaphos i filtret ett par veckor och man har ett riktigt fosfatfattigt vatten så kan man testa att trigga med en dos krukväxtgödning.
Exakt eller lite Ammoniak och Micro+.


Kiselalger kommer i ett par olika former och den man får i högljusburkar är slemmig och har ett flytläge. Mer snorlik än den lite finare brunare smutsformen som sätter sig på inredning (som jag gissar är den formen man vill ha till fiskar).

Håller med och det är logiskt. De gröna slemmiga har mycket klorofyll och de kan flytta sig med hjälp av slemmet. Jag tror många förväxlar dessa med cyano. Är det inte sådana som ibland växer i mitten på Pistia? De som inte har så mycket klorofyll växer där det inte finns så mycket ljus.



Jag vill inte kalla något annat än grönvatten för svävalger, men jo. "Svävformen av kiselalger" kanske man kan säga.

är det inte rätt mycket diatomer i grönvatten i Sverige? Eftersom det tycks vara mycket SI i vattnet?


Menar du "lite kol" som en massa CO2 eller "lite kol" som ingen CO2?
Jag menar låg C ratio i förhållande till N:P. Mina kompisar Atkinson och Redfield, du vat!

Om du med bentiska kolonier menar alger som likt epifyter fäster sig på inredning/växter och som man måste använda tummen/pekfingret för att smeta bort så menar jag på att man främst får dom i akvariet med lite ljus.

Ja det menar jag samt de som växer som "tråd alger", de senare borde gilla ljus.
#20 - 22 november 2010 20:07


Exakt eller lite Ammoniak och Micro+.


Jajustja. Krukväxtgödning innehåller ju fosfat. Doh.



Är det inte sådana som ibland växer i mitten på Pistia?


Är det inte Pistia som utnyttjar Cyanon symbiotiskt för att få kväve på något sätt? Nej det är nog Azolla förresten.



är det inte rätt mycket diatomer i grönvatten i Sverige? Eftersom det tycks vara mycket SI i vattnet?


Har för mig att kiselalger går under benämningen "diatoms" på engelska forum. Tror inte man pratar om grönvatten som diatomer, åtminstone inte utomlands vad jag vet.

You need a basic tank doing well, add it and see.
I know silicates do not play a role, I have suggested this is the case with reef tanks as well on many occasions and recently I was in LA talking to many reef folks on this same topic.

Från:
http://www.aquaticplantcentral.com/forumapc/general-aquarium-plants-discussions/3973-silica-aquarium-ge-water-articles-library.html



Ja det menar jag samt de som växer som "tråd alger", de senare borde gilla ljus.


Dessa är samma sort som har ett flytläge och som blir dis under natten. Dvs dom jag bara får i CO2-burkar med mycket ljus och alltså mycket CO2. Har aldrig sett denna formen i CO2-begränsade akvarier med lite ljus.
#21 - 22 november 2010 22:06
defdac skrev:
Jajustja. Krukväxtgödning innehåller ju fosfat. Doh.
;)


Är det inte Pistia som utnyttjar Cyanon symbiotiskt för att få kväve på något sätt? Nej det är nog Azolla förresten.
Det kan mycket väl vara så. Jag utgick faktiskt ifrån det när jag var hemma och lekte med PMDD. Men nu är jag lite fundersam.:confused:


Har för mig att kiselalger går under benämningen "diatoms" på engelska forum. Tror inte man pratar om grönvatten som diatomer, åtminstone inte utomlands vad jag vet.

Fölåt det blev en ”Anita Ekberg!” Jag skriver på Svenska, Tänker på engelska och pratar Spanska.
Diatoms = kiselalger på Svenska.:mad::mad:


You need a basic tank doing well, add it and see.

I know silicates do not play a role, I have suggested this is the case with reef tanks as well on many occasions and recently I was in LA talking to many reef folks on this same topic.


Från:

http://www.aquaticplantcentral.com/forumapc/general-aquarium-plants-discussions/3973-silica-aquarium-ge-water-articles-library.html

Jag tror detta kan bli som SYREstenar.....
Min erfarenhet vilket bara är baserat på diverse sjöar. Om det är mycket SI i vattnet innehåller ofta biomassan i en algblomning en relativt hög mängd kiselalger. I sjöar med låg Si existerar det knappt.
I den si rika sjön har jag ofta en mix av Aulacoseira (Kiselalg i plankton form), Eudorina, Oocystis, med flera grönalger samt Microcystis sp, Lyngbya med flera cyano.


Vad jag tycker mig se är att både trådar av cyano och kiselalger ibland bryts upp och blir encelliga svävare.


Dessa är samma sort som har ett flytläge och som blir dis under natten. Dvs dom jag bara får i CO2-burkar med mycket ljus och alltså mycket CO2. Har aldrig sett denna formen i CO2-begränsade akvarier med lite ljus.
Så detta kan vara vad man förväxlar med infusorier i bland! Det skulle vara kul att se hur det ser ut under mikroscopet.
#22 - 23 november 2010 06:58


Min erfarenhet vilket bara är baserat på diverse sjöar. Om det är mycket SI i vattnet innehåller ofta biomassan i en algblomning en relativt hög mängd kiselalger.


Problem: Menar du mycket SI relativt alla andra näringsämnen i sjön eller mycket SI relativt något specifikt värde, säg 200 ppm?
Silikat/kisel finns alltid i alla kranvatten, så det är inte direkt något man kan göra något åt.
Även skönt att veta att man inte kan *trigga* kiselalger med kisel, även om jag inte är helt främmande för att ymmnigt med kisel + ammoniumspik kan ge kiselalgsodling. Precis som mycket järn + ammoniumspik ofta ger trådalgsodling.



Vad jag tycker mig se är att både trådar av cyano och kiselalger ibland bryts upp och blir encelliga svävare.


Fragmentation dispersal, ett ganska fiffigt sätt att reproducera sig på. Det är därför jag sällan vill plocka någon form av alg om jag inte gör ett vattenbyte efteråt.



Det skulle vara kul att se hur det ser ut under mikroscopet.


Såhär (morfars gamla mikroskop som bara klarar 50x eller nått sånt):
http://www.defblog.se/picture/1403.html
http://www.defblog.se/picture/1401.html
Såhär ser skiten ut i akvariet när dom satt sig på växter:
http://www.defblog.se/picture/1400.html
http://www.defblog.se/picture/1399.html
#23 - 23 november 2010 15:55
defdac,
Tack för bilderna. Jag är påväg ut och svarar i kväll eller i natt.
Svarar föresten ,det blir nog mer frågor!
#24 - 23 november 2010 20:23
Vad gäller grönvatten i akvarier har jag kollat på tre-fyra fall under mikroskop, det var i alla fallen en encellig grönalg som såg ut som Chlorella.

Har nu ett akvarium med tillsatt PMDD utan nitrat, och en skvätt öl för tur, måttligt ljus och hyfsad cirkulation. Inredning eklöv och trärot. Andmat är enda växten f.n. men jag ska släppa i några javaormbunkar också senare.
#25 - 24 november 2010 00:39
Brasklapp: Jag vill bara säga att vi alla är ute på tämligen djupt vatten i den här frågan. Mycket av vad vi skriver är baserat på hypoteser och observationer. Sanningen är att dynamiken runt alger och framförallt växtplankton är relativt okänt och mycket är under ständig förändring.
Exempelvis är det faktum att om man tillsätter NO3 som kvävekälla (i växtakvarier) så försvinner till stor del alger. Detta är något folket runt PMDD, bland annat defdac har upptäckt. Detta bestrids fortfarande av de flesta experter.

defdac skrev:
Problem: Menar du mycket SI relativt alla andra näringsämnen i sjön eller mycket SI relativt något specifikt värde, säg 200 ppm?

Silikat/kisel finns alltid i alla kranvatten, så det är inte direkt något man kan göra något åt.

Även skönt att veta att man inte kan *trigga* kiselalger med kisel, även om jag inte är helt främmande för att ymmnigt med kisel + ammoniumspik kan ge kiselalgsodling. Precis som mycket järn + ammoniumspik ofta ger trådalgsodling.

Det jag menar är ppm/l
[FONT=&quot]Låter logiskt. Man kan nog säga att i normalt Svenskt kranvatten kan aldrig Si bli limiterade det är något annat som &#8221;triggar&#8221; dessa. Si är däremot nödvändigt för kiselalgens uppbyggnad så om vi inte har någon Si så har vi inte kiselalger. En annan ledtråd är att Ph tycks vara väsentligt. Det tycks som man kan använda mängden kiselalgsskelett i bottensediment för att räkna fram försurning av en sjö historiskt. Jag skall leta fram lite data runt detta, då det kan vara viktigt vid kiselalgodling. [/FONT]


Fragmentation dispersal, ett ganska fiffigt sätt att reproducera sig på. Det är därför jag sällan vill plocka någon form av alg om jag inte gör ett vattenbyte efteråt.

Mina observationer är att detta sker mot slutet av en algblomning. Troligtvis kan algcellerna &#8221;gå i ide&#8221; och ligger vilande tills förhållandena blir bättre. Detta kan som du säger hända när man skördar alger men dessa kedjor är normalt förvånansvärt starka. Jag ser det som viktigt att också öka filter hygienen dagarna efter att man tagit bort alger och när man exempelvis introducerar PMDD.[/QUOTE]


Såhär (morfars gamla mikroskop som bara klarar 50x eller nått sånt):

Bättre en ingenting framför allt rena gissningslekar!

De som ser ut som linser eller båtar kan vara någon navicula sp, En encellig kiselalg. Resten kan vara nästan vad som hälst. De runda ser ut att vara ett kluster av exempelvis chlorella. Det kan kanske också vara en cyano typ Microsystis. Det ser ut at finnas ett gelé membran som skulle indikera det senare. Man ser ofta en blandning som denna bland svävalger.


Ser ut som någon form av döende Cyanobakteria. Jag tror inte det rör sig om en kiselalg. Men bilden är lite luddig som mitt svar.

Såhär ser skiten ut i akvariet när dom satt sig på växter:

http://www.defblog.se/picture/1400.html

http://www.defblog.se/picture/1399.html

Kommer mikroskop bilderna från dessa kolonier? I så fall tror jag mig vara ganska säker på att det inte är renodlade kiselalger. Troligtvis är det kolonier av någon cyanobakterie som släppt någonstans ifrån mot slutet av sitt liv och fastnat i växten. Dessa &#8221;kluttar&#8221; kan vara duktigt klibbiga. Det kan också vara en blandning som man ser ibland. En döende algmassa som fungerar som grogrund för andra alger exempelvis trådbildande kiselalger.
Har du sett andra alger på myriophyllum? Förutom trådalger som brukar kunna fastna i dom?
#26 - 24 november 2010 01:41
Jag har hittat en bra länk om kiselalger
http://books.google.com/books?id=A4GBA7rlAroC&pg=PA306&lpg=PA306&dq=diatoms+phosphor&source=bl&ots=yrz0dyEnTv&sig=hoy1IRun3DdM8VlghClB9gLYE14&hl=en&ei=oGfsTOn9NMX6lwe-ucz9AQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=7&ved=0CEIQ6AEwBg#v=onepage&q&f=false
om ni nu blir klokare av denna ..skratt
Den bevisar kanske att vi alla har rätt och fel. Men en viktig faktor som nämns är att kiselalger blir lidande och cyanobakterier tar över om näringsnivåerna blir för höga. Det ser också ut som om man bara får ett skifte mellan arter om Ammonium bits mot Nitrat. Det ser också ut som om Si mängden HAR betydelse. Man kan också se att micro ämnen är viktiga samt Bx vitamin. Så Micro+ och pilsner borde ingå i menyn.


Mina egna erfarenheter säger att om man har en bra algstam och sedan vrider ned ljuset får man kiselalger. Jag skulle faktiskt testa detta.
#27 - 24 november 2010 07:29


och en skvätt öl för tur


This. Måste testa detta.



Brasklapp: Jag vill bara säga att vi alla är ute på tämligen djupt vatten i den här frågan. Mycket av vad vi skriver är baserat på hypoteser och observationer. Sanningen är att dynamiken runt alger och framförallt växtplankton är relativt okänt och mycket är under ständig förändring.

Exempelvis är det faktum att om man tillsätter NO3 som kvävekälla (i växtakvarier) så försvinner till stor del alger. Detta är något folket runt PMDD, bland annat defdac har upptäckt. Detta bestrids fortfarande av de flesta experter.


Det är bara att sätta sig ner och läsa Tom Barr-journaler på barrreport.com så inser man att den miljö/verklighet vi håller på med är oändligt mycket mer komplicerad än ett PMDD-recept.. Det roliga är att Tom Barr ofta försöker förklara varför det fungerar, trots komplexiteten. Detta är mycket större än att sitta och babbla på forum och skissa fram hitte-på-lösningar utan bakgrund till varför något skulle fungera eller inte fungera.

Anledningen att jag tar mig till det Tom Barr säger är att han har sjukt djup kunskap om alger och fysiologiska processer som involverar näring/CO2. När han hemma i sitt skyffe kommer på en hypotes så testar han den mycket mer vetenskapligt än normala hobbyister och tvekar inte att dela med sig av experiment som refuterar hans tidigare hypotes.

Dvs det är roligt att följa hans tankebanor som är logiskt sunda, spännande att följa hans experiment och fascinerande att få ta del av slutsatserna.

Det är vidare enerverande, på ett bra sätt, att han alltid föreslår experiment som bevisar eller motbevisar gamla skrönor som skyfflas runt i böcker och forum sedan urminnes tider. Jag tror inte jag sett en enda hobbyist som nappat på att faktiskt få större inblick i myterna genom väl riktade experiment.

När experimentet väl är utfört så uppstår det här problemet (som inte finns i TV-serier som CSI):
http://xkcd.com/683/
Men det spelar ingen större roll. Man har ändå kommit en liten bit närmare sanningen.



Det jag menar är ppm/l

Låter logiskt. Man kan nog säga att i normalt Svenskt kranvatten kan aldrig Si bli limiterade det är något annat som ”triggar” dessa. Si är däremot nödvändigt för kiselalgens uppbyggnad så om vi inte har någon Si så har vi inte kiselalger.


ppm per liter? ppm ~= mg/l.
Eftersom vi aldrig kommer kunna begränsa Si är det mest av filosofisk betydelse?



De runda ser ut att vara ett kluster av exempelvis chlorella. Det kan kanske också vara en cyano typ Microsystis


Dessa båda är intensivt gröna, medans den här algen skapar bruna kluster.
1401 och 1403 är samma alg med olika förstoring.



Dessa ”kluttar” kan vara duktigt klibbiga.


Dessa alger sitter oerhört löst och löses upp i intet när man gnuggar dom och blir ett flygande "dis". De kan bilda långa kolonier av slemtrådar som det räcker med att man kommer nära eller ändrar cirkulationens riktning för att dom ska kollapsa och virvla iväg.

Jag är inte främmande för att det kan vara en cyano av något slag och jag har själv ofta funderat över om det kunnat vara Microcystis, men efter en snabb bildgoogling på Microcystis så bildar den en intensivt grön soppa. Det gör inte den här algen. Snarare brunt slem.
#28 - 24 november 2010 15:06
defdac skrev:
Dessa alger sitter oerhört löst och löses upp i intet när man gnuggar dom och blir ett flygande "dis".

De ser ut som rätt typiska kiselalger tycker jag. Färgen är rätt, växtsättet är OK, och att mattan är "lös i hullet" och lätt bryts upp är också typiskt. Det skulle väl kunna vara dinoflagellater eller desmider eller nåt, men jag skulle nog säga kolonibildande kiselalger.

Just nu grämer jag mig att jag var tvungen sälja mitt mikroskop. Hade varit väldans kul att följa vad som händer i karet på mikronivå.
Bilagor:
#29 - 24 november 2010 15:46
En skvätt pilsner. Jag använde det i min hem mixade orkidé gödning. Funkade mycket bra. Men jag kokade den först. Coca Cola fungerade också!


Håller med dig, Tom Barr är MYCKET duktig och öppen, alltid öppen för dialog, etc. Om fler ”experter” vore som han vore det både lät och kul att jobba. Som du säger, det är STOR skillnad på teori, laboratorium och värklighet.



xkcd.com länken! Så sann, som doktorn sa ”operationen var en framgång men patienten dog".


Si, i den sjö där jag inte har kiselalger har vi mellan 10-30 mg/l eller ppm/l.
Jag är ganska säker på att kiselalger minskar och cyano ökar i förorenat vatten. Jag håller på att göra en ”live test” på detta och hoppas på resultat framåt våren.


Bild 1401 och 1403. Jag misstänker starkt att ”bollarna” är cyanobakterier och ”zeppelinarna” är kiselalger.[ATTACH=CONFIG]39485[/ATTACH]
Det finns en hel hög cyanobakterier som kan passa in men om de bildar lösa kedjor kan det vara till exempel, Anabaena sp.
[ATTACH=CONFIG]39486[/ATTACH]
Man skall inte haka upp sig så mycket på färger. Exempelvis blir Microcystis gula eller gulbruna när man odlar dessa i mörker. Dessutom byter många alger (cyano) färg under sin livsbana och i olika miljöer.
#30 - 24 november 2010 15:58
Azur skrev:
Vad gäller grönvatten i akvarier har jag kollat på tre-fyra fall under mikroskop, det var i alla fallen en encellig grönalg som såg ut som Chlorella.
Ja Chlorella är den absolut vanligaste grönalgen. Det är ofta den som gör vatten i en blomvas grön.


Har nu ett akvarium med tillsatt PMDD utan nitrat, och en skvätt öl för tur, måttligt ljus och hyfsad cirkulation. Inredning eklöv och trärot. Andmat är enda växten f.n. men jag ska släppa i några javaormbunkar också senare.
Hmm, andmat och kanske javaormbunke lever ofta i symbois med Anabaena sp, och det vill du nog inte ha.
#31 - 24 november 2010 16:07
Då hade jag inte helt fel med andra ord. :)

Nej inte alls den miljön borde vara bra. Men jag skulle hoppa flytväxter i ett akvarium.
pH<7 och ammoniumgödning låter logiskt?
Jag tror Ph spelar mindre roll då det finns kiselalger i de flesta vatten. Sött, salt, surt och alkaliskt. Men om Ph svänger mycket kommer typen att växla hela tiden och det blir pannkaka av alltihop. Man skall nog försöka att hålla vattnet så nära ”target” man kan. Ph 7 brukar annars vara ett bra bud.
#32 - 24 november 2010 19:17
Azur skrev:
De ser ut som rätt typiska kiselalger tycker jag. Färgen är rätt, växtsättet är OK, och att mattan är "lös i hullet" och lätt bryts upp är också typiskt. Det skulle väl kunna vara dinoflagellater eller desmider eller nåt, men jag skulle nog säga kolonibildande kiselalger.
Du kan naturligtvis ha rätt, det är lite svårt att se detaljer på bilderna, vilket ofta är fallet. Men jag ser inte de normala &#8221;kroppsformerna&#8221; hos dinoflagellater saknar den karakteristiska svansen eller taggarna. Det närmaste jag hastigt kan tänka mig inom dinoflagellater vore kanske någon form av Peridinium. Men jag tror inte de bilder kluster eller kedjor.
Desmider ja det kan det vara men jag saknar de traditionella taggarna. Jag tror inte man skall räkna vare sig dinoflagellater eller desmider till kiselalgernas brokiga och ofta vackra skara. Dinoflagellater har i och för sig ofta någon form av skelett liksom kiselalger men de hör inte till dessa. Desmider borde fortfarande räknas som en &#8221;grönalg&#8221; tror jag.

Just nu grämer jag mig att jag var tvungen sälja mitt mikroskop. Hade varit väldans kul att följa vad som händer i karet på mikronivå.

Jag är förvånad att inte fler akvarister har det. Man klarar sig ofta med ett ganska enkelt och billigt för att få ett hum om vad man har i akvariet.
Jag fick mitt mikroskop stulet, lämnade det på flaket till pickupen&#8230;. klantigt. Men hoppas tomten kommer med ett jag kan montera min kamera på!
Har du något hum om vilken sorts kiselalger du vill ha?
#33 - 24 november 2010 19:43
bossep skrev:


Bild 1401 och 1403. Jag misstänker starkt att ”bollarna” är cyanobakterier och ”zeppelinarna” är kiselalger.[ATTACH=CONFIG]39485[/ATTACH]


Jag är inget proffs på cyano, men bollarna ser rysligt stora ut för att vara cyanobakterier - de bör vara minst 20 - 40 mikrometer i diameter, och de cyanobakterier jag sett har varit så små att de knappt synts ens i 400x.

Jämför med de här cyanobakterierna (notera Cladophora-algerna bland Vallisnerian)

[ATTACH=CONFIG]39492[/ATTACH]

... och här ser man den enorma storleksskillnaden mellan Cladophora'ns celler ("trädstammen") och cyanobakterierna (de gröna "fibrerna").

[ATTACH=CONFIG]39495[/ATTACH]

När jag maxade ut mikroskopet och kameran så kunde jag nätt och jämt se de enskilda cyanobakterierna:

[ATTACH=CONFIG]39496[/ATTACH]

[ATTACH=CONFIG]39497[/ATTACH]

Nu kanske den här cyanobakterien var ovanligt liten, men de andra cyano jag sett har också alla varit mycket små.



Jag är förvånad att inte fler akvarister har det

Tja, de kostar ju en slant, särskilt om man vill kunna ta foton... Sen har jag ju haft tillgång till förstklassiga mikroskop på jobbet, och dels blir man bortskämd, dels blir det liksom svårare att försvara utgiften att köpa ett.

Har du något hum om vilken sorts kiselalger du vill ha?

Inte egentligen, men stora stadiga saker utan för mycket taggar är nog inte fel. Skeletonema och Chaetoceros används ofta inom akvakultur, men de har enorma taggar som säkert gör dem rätt svårhanterade för mycket små yngel, och jag tippar att stora centriska diatomer eller "båtformade" diatomer nog egentligen är bättre.
#34 - 24 november 2010 20:14
Azur skrev:
Jag är inget proffs på cyano, men bollarna ser rysligt stora ut för att vara cyanobakterier - de bör vara minst 20 - 40 mikrometer i diameter, och de cyanobakterier jag sett har varit så små att de knappt synts ens i 400x.



Jämför med de här cyanobakterierna (notera Cladophora-algerna bland Vallisnerian)



[ATTACH=CONFIG]39492[/ATTACH]



... och här ser man den enorma storleksskillnaden mellan Cladophora'ns celler ("trädstammen") och cyanobakterierna (de gröna "fibrerna").



[ATTACH=CONFIG]39495[/ATTACH]



När jag maxade ut mikroskopet och kameran så kunde jag nätt och jämt se de enskilda cyanobakterierna:



[ATTACH=CONFIG]39496[/ATTACH]



[ATTACH=CONFIG]39497[/ATTACH]



Nu kanske den här cyanobakterien var ovanligt liten, men de andra cyano jag sett har också alla varit mycket små.





Tja, de kostar ju en slant, särskilt om man vill kunna ta foton... Sen har jag ju haft tillgång till förstklassiga mikroskop på jobbet, och dels blir man bortskämd, dels blir det liksom svårare att försvara utgiften att köpa ett.

Vilka kanon bilder! Och som du säger dessa är väldigt små. Jag skall försöka luska ut vad det kan vara. Spontant skulle jag säga någon liten Lyngbya eftersom det serut som om dom växer i ett rör.

Inte egentligen, men stora stadiga saker utan för mycket taggar är nog inte fel. Skeletonema och Chaetoceros används ofta inom akvakultur, men de har enorma taggar som säkert gör dem rätt svårhanterade för mycket små yngel, och jag tippar att stora centriska diatomer eller "båtformade" diatomer nog egentligen är bättre.
Håller med. Kan du ympa någonstans i från?

återkommer
#35 - 24 november 2010 20:26
bossep skrev:
Kan du ympa någonstans i från?


Jag hade ursprungligen tänkt samla i naturen, jag vet en bäck i norrtälje med fin kiselalgsbeläggning på stenarna, men vintern kom en månad tidigt i år, så nu får det bli vad det blir.
#36 - 24 november 2010 20:48
Azur skrev:
Jag hade ursprungligen tänkt samla i naturen, jag vet en bäck i norrtälje med fin kiselalgsbeläggning på stenarna, men vintern kom en månad tidigt i år, så nu får det bli vad det blir.
Är det is på bäcken? Annars borde det funka att ta in lite sten och pinnar i alla fall.
#37 - 25 november 2010 17:11
Kopplar kiselalger till relativ nystart av en burk. Klura på vad som kännetecknar en nystartad burk och kopiera det. Kiselalger för en envis men begränsad tillvaro i mitt system, de är sas inget problem ur en annan synvinkel än om jag ville odla dem. Så fort jag sätter in något algätande försvinner de mycket snabbt. Räcker baske mig med EN Ancistrus till 700-liter... otroliga fiskar.

Men åter till odling av dem. Mitt system är definitivt fosforbegränsat, ligger nog en del i det, vilket nämnts ovan. Utöver det tror jag också som ovanstående på att byta mycket vatten och kanske skippa filter helt och hållet (för att hålla sig till "nystart", inget filter som kan mogna). Normalt ljus.

Återkom gärna med resultat, sådant här är kul!!

Hilsen,

/P
#38 - 25 november 2010 17:52
Kom på en sak som kanske kan vara intressant för att odla kiselalger om man nu tror att Si har inverkan.
För växtplankton ser den kompletta Redfield ration ut så här.
[COLOR=#231F20][FONT=&quot]C:O[/FONT][/COLOR][COLOR=#231F20][FONT=&quot]2[/FONT][/COLOR][COLOR=#231F20][FONT=&quot]:Si:N:P = 106:138:15:16:1 Normalt använder man bara N:P eller som jag C:N:P. OBS att Si skall vara ungefär samma värde som Kväve i molvikt.[/FONT][/COLOR]
#39 - 25 november 2010 17:56
Kopplar kiselalger till relativ nystart av en burk. Klura på vad som kännetecknar en nystartad burk och kopiera det. Kiselalger för en envis men begränsad tillvaro i mitt system, de är sas inget problem ur en annan synvinkel än om jag ville odla dem. Så fort jag sätter in något algätande försvinner de mycket snabbt. Räcker baske mig med EN Ancistrus till 700-liter... otroliga fiskar.



Men åter till odling av dem. Mitt system är definitivt fosforbegränsat, ligger nog en del i det, vilket nämnts ovan. Utöver det tror jag också som ovanstående på att byta mycket vatten och kanske skippa filter helt och hållet (för att hålla sig till "nystart", inget filter som kan mogna). Normalt ljus.



Återkom gärna med resultat, sådant här är kul!!



Hilsen,



/P

Kul att få med dig på tråden!
Ligger nog mycket i vad du säger! Rent näringsfattigt vatten kanske är melodin. Vad tror du om det här med Si? Du kan ju &#8221;Svenskt vatten&#8221;.
#40 - 26 november 2010 09:48
yme i den här tråden har samma typ av kiselalger som mig tror jag, och han har en riktigt bra mikroskopbild på sina:
http://www.barrreport.com/showthread.php/5505-tank-yme-log-1
(säg till om den är låst så får jag extrahera länken till bilden på något sätt)
#41 - 26 november 2010 13:42
defdac skrev:
yme i den här tråden har samma typ av kiselalger som mig tror jag, och han har en riktigt bra mikroskopbild på sina:

http://www.barrreport.com/showthread.php/5505-tank-yme-log-1

(säg till om den är låst så får jag extrahera länken till bilden på något sätt)

Testade utan att logga in och den är låst.
#43 - 26 november 2010 18:21
bossep skrev:
Kul att få med dig på tråden!

Ligger nog mycket i vad du säger! Rent näringsfattigt vatten kanske är melodin. Vad tror du om det här med Si? Du kan ju ”Svenskt vatten”.


Si har jag noll koll på, oavsett allt annat. Har aldrig sett det som en viktig parameter i sötvatten, och därmed inte intresserat mig för det. Kan kolla om Krause skriver något roligt om Si, får återkomma om det. Aldrig kontrollerat Si i mina burkar och har aldrig spanat efter Si på något sätt. Si borde dock kunna ha en avgörande betydelse för kiselalger, av det lilla jag vet om dem. Vore verkligt najs om Azur får till odling av dem och se lite mätningar.

Hilsen,

/P
#44 - 26 november 2010 20:52
@Defdac: Ang. din bild. Den långa grönalgen med en ljus tvärvägg mitt på är en desmid, kanske en Closterium, dom små rundat avlånga sakerna vete 17 vad det är, ser inga detaljer, men det skulle också kunna vara en desmid (nåt åt Actinotaenium-hållet). De två gråspräckliga sakerna med radierande strålar är nog amöbor av nåt slag, förslagsvis heliozoer?

Jag ser inga säkra kiselalger i bilden.

(Vaffan, går det inte att ta bort en bifogad bild? Eller är det bara jag som ser den? Om ni ser den är det ett foto av trådalgen Oedogonium som det växer en räcka desmider ur släktet Closterium på (de bruna bananerna).)
#45 - 27 november 2010 15:52
Azur skrev:
Den långa grönalgen med en ljus tvärvägg mitt på är en desmid, kanske en Closterium, dom små rundat avlånga sakerna vete 17 vad det är, ser inga detaljer, men det skulle också kunna vara en desmid (nåt åt Actiontaenium-hållet). De två gråspräckliga sakerna med radierande strålar är nog amöbor av nåt slag, förslagsvis heliozoer?



Jag ser inga säkra kiselalger i bilden.

Håller med vid en hastig blick.

Vill också förklara vad Desmider är för att flytta ned diskussionen på en mer populärvetenskaplig nivå så fler kan hänga med:

Desmider är encelliga grönalger.


Bra länk http://www.microscopy-uk.org.uk/mag//wimsmall/algdr.html
Bilagor:
#46 - 28 november 2010 08:12
Hmm. Kollat runt lite. För att få övervägande kiselalger så ska belysningen vara rätt svag, vattnet gärna hårt, liten/ingen växtmassa samt vattenkvaliteten "lagom" kass. Det med vattenkvalitet blir jag tokig på, det definieras aldrig vad som menas med det. Jag tror dock att grundantagandet där har med kväveföreningar att göra. Stämmer med att kiselalger ofta kommer snabbt i en nystartad burk.

Kanske en mycket liten och oregelbunden tillsats ammonium kan trigga igång kiselalger, under förhållandena ovan? Om man nu ens vill leka med det, med tanke på hårt vatten. Iaf, jag har provat en tillsats av hjorthornssalt i syfte att komma tillrätta med något helt annat. Minns inte vad som hände med algerna, reflekterade inte över det. Vill man åt en ammoniumkälla tycker jag iaf ämnet är väl lämpat. Ett plus att det är busenkelt att få tag i, vilket inte gäller för ammoniumnitrat.

Kikar i Bydén, Larsson, Olsson, Mäta vatten:

"När dessa [kiselalger] blommar kan allt kisel i ytvattnet förbrukas helt och bli den faktor som begränsar primärproduktionens storlek. 50% av allt material i en kiselalg (torrvikt)kan vara SiO2."

Ger ju visst stöd för att tillsats av Si kan tänkas ge effekt.

Hilsen,

/P
#47 - 28 november 2010 08:52
Slog mig att det borde gå busenkelt att konstruera en kompakt och sluten algae scrubber om du vill leka runt med lite olika parametrar utan att riskera fisken. Blir inte särdeles dyrt heller, tror jag.

Kolla nedan för grundprincipen:
http://www.fishlore.com/fishforum/diy-do-yourself/34498-my-diy-algae-scrubber-my-sw-reef-tank.html
http://new.algaescrubber.net/forums/viewtopic.php?f=2&t=60
http://www.algaescrubber.net/forums/viewtopic.php?f=9&t=68

Modifiera bara grunderna. Ta t ex en 25-liters vinhink, lite vp-rör, korta bitar slang, pump med lyftkapacitet, ljusramp plus fint nät. Enkelt att konstruera ett slutet system där man kan trixa som man vill med vattenkemi och belysningsstyrka. Ska du ha algerna till att mata med så kanske plexi, skuren i mindre bitar är ett bättre val än nät - borde gå rätt lätt att få till så att man kan lyfta av en liten bit åt gången och lägga ned i akvariet för matning.

Du har trixat med så mycket tidigare så jag tror du greppar helt vad jag menar (plus gör egna tillägg som förbättrar grejerna) - men fråga om du klurar över något.

Hilsen,

/P
Bilagor:
#48 - 28 november 2010 09:31
Kiselalger är fenomenala på att lagra fosfat, och i nystartade akvarier är fosfatnivåerna väldigt låga. Så jag tror på att Rowaphos eller motsvarande för att få ner fosfatnivåerna.
#49 - 28 november 2010 09:49
defdac skrev:
Kiselalger är fenomenala på att lagra fosfat, och i nystartade akvarier är fosfatnivåerna väldigt låga. Så jag tror på att Rowaphos eller motsvarande för att få ner fosfatnivåerna.


Sant. Bara så att jag är med - grundtanken här är väl att missgynna andra alger, som gillar fosfat? Därmed blir kiselalgerna vinnare?

Enkelt att lägga ett lager Rowaphos i algae scrubbern och testa.

Hilsen,

/P
#50 - 28 november 2010 15:30
Slog mig att det borde gå busenkelt att konstruera en kompakt och sluten algae scrubber om du vill leka runt med lite olika parametrar utan att riskera fisken. Blir inte särdeles dyrt heller, tror jag.



Kolla nedan för grundprincipen:

http://www.fishlore.com/fishforum/diy-do-yourself/34498-my-diy-algae-scrubber-my-sw-reef-tank.html

http://new.algaescrubber.net/forums/viewtopic.php?f=2&t=60

http://www.algaescrubber.net/forums/viewtopic.php?f=9&t=68



Modifiera bara grunderna. Ta t ex en 25-liters vinhink, lite vp-rör, korta bitar slang, pump med lyftkapacitet, ljusramp plus fint nät. Enkelt att konstruera ett slutet system där man kan trixa som man vill med vattenkemi och belysningsstyrka. Ska du ha algerna till att mata med så kanske plexi, skuren i mindre bitar är ett bättre val än nät - borde gå rätt lätt att få till så att man kan lyfta av en liten bit åt gången och lägga ned i akvariet för matning.



Du har trixat med så mycket tidigare så jag tror du greppar helt vad jag menar (plus gör egna tillägg som förbättrar grejerna) - men fråga om du klurar över något.



Hilsen,



/P

Varför kom inte jag på den smarta iden att bygga en scrubber?;)[:o]:)
Om man bara skall ha algerna för att mata yngel så borde detta den rätta vägen att gå. Observera att de flesta scrubbers är ovan vatten men med konstant vattenflöde.
Att hänga ned ett nät fullt med alger i yngelakvariet borde funka kanon!
Om man vill ha en ”biotop blir det kanske lite annorlunda. Men det borde fungera bra med ett scubber nät för ympning av de alger man vill ha.
#51 - 28 november 2010 15:51
defdac skrev:
Kiselalger är fenomenala på att lagra fosfat, och i nystartade akvarier är fosfatnivåerna väldigt låga. Så jag tror på att Rowaphos eller motsvarande för att få ner fosfatnivåerna.

Man vet att kalk och exempelvis korallsand kan binda fosfor så också Järn och Aluminium.
Eftersom jag just nu studerar Fosfor och hur man blir av med det från vatten.
http://cedb.asce.org/cgi/WWWdisplay.cgi?165439


Eftersom Micro+ och NutriSi innehåller någon form av Järn och kanske Si borde detta kanske vara bra för kiselalgs odling.
Att kiselalger konsumerar Si borde vara logiskt eftersom en stor del av dessa består just av Si. Men jag misstänker att svenskt kranvatten innehåller nog med det på de flesta ställen.


Jag pratade just kiselalger i fredags med min lab personal och vi skall mäta mängden kiselalger i den sjö jag jobbar med. Vi misstänker att mängden kiselalger har ökat under mattan med Vattenhyacinter vi har på ett par ställen. Vad vi hoppas på är ett skifte från cyanobakterier till kiselalger i den totala biomassan.
#52 - 29 november 2010 07:25


Att kiselalger konsumerar Si borde vara logiskt eftersom en stor del av dessa består just av Si. Men jag misstänker att svenskt kranvatten innehåller nog med det på de flesta ställen.


Ja här i Linköping har vi t ex 25 ppm Si direkt i kranvattnet. Tror de flesta vatten har full tillräckligt för att kiselalger ska stormtrivas och att det som Tom Barr redan visat inte är en spelare..

Mikro+ och NutriSi innehåller inte Si medvetet, men kan kanske finnas spår. Kranvattnet innehåller dock säkerligen redan tillräckligt.
#53 - 29 november 2010 12:10
defdac skrev:
Kiselalger är fenomenala på att lagra fosfat, och i nystartade akvarier är fosfatnivåerna väldigt låga. Så jag tror på att Rowaphos eller motsvarande för att få ner fosfatnivåerna.


Stopp stopp stopp! Fosfat? Var det inte Nitrat jag skulle undvika? Attans, nu har jag ju doserat kaliumfosfat. Nåja, än har jag faktiskt ingen algtillväxt alls i karet, så det kanske inte är så allvarligt.

bossep skrev:
Man vet att kalk och exempelvis korallsand kan binda fosfor så också Järn och Aluminium.


Jag har ett experimentkar med en "djup sandbädd" av samma typ som man använder i korallrevsakvarier. Jag kan inte hålla växter (utom Cladophora-alger) vid liv i det karet, de växer bra i två-tre månader, sen börjar de krympa, får kloros & dör. Jag har alltid utgått ifrån att det är nitratbrist, men det vet jag förstås inte säkert.

Kloros hos Vallisneria som växer i korallsand:
[ATTACH=CONFIG]39680[/ATTACH]
#54 - 29 november 2010 18:34


Stopp stopp stopp! Fosfat? Var det inte Nitrat jag skulle undvika?

Undviker du nitrat blir det med större sannolikhet cyanobakterier. Låga fosfatnivåer eller näringsnivåer generellt är det enda jag sett gå lite hand i hand med kiselalger. Typ vid uppstart. Jag brukar även ha en jäkla massa bös från döda växtdelar - och jag verkar få kiselalgsodlingar oftare sedan jag slutade med filtermatta och bara kör keramik som filtermaterial.
Bilagor:
#55 - 29 november 2010 23:21
Enig i att med lite kväve i relation till fosfor så får du sannolikt cyano. Instämmer även i att låga näringsnivåer generellt ger kiselalger. Har dock inte kollat själv om det just är låg fosforhalt eller lågt näringsinnehåll totalt som gynnar kiselalger. Idén med fosforbegränsning instämmer jag definitivt med, hade själv provat det direkt om jag ville odla kiselalger. Säker är jag dock inte, iom att jag inte vet vad som händer/styr kiselalgerna. Verkligt bra utgångspunkt iaf. Att du inte sett något resultat hittills säger inte särdeles. Små förändringar kan i det långa loppet ge stora resultat.

Uppstart är jag också helt med på, det är i princip alltid kiselalger som kommer först. Som ovan; försök kopiera (och hålla konstant) förhållandena i en nystartad burk. Jag tror det ger kiselalger, krux är orsaken - att veta vad som händer. I vilket fall, gör man testet med näringsbegränsning, så riskerar man inget med ev. fisk i burken. Snarare tvärtom. Bra start.

Angående Vallisneria i djup sandbädd, så är min övertygelse att den funkar klockers - _OM_ inte sandbädden består av kalkgrus. Har testat lite olika växter i kalkgrus, och Vallisneria hör INTE till dem som trivs där. Inte ens med en liten tillsats av kalkgrus trivs den (eller de få varianter av dem som jag testat) med. De funkar baske mig bättre i en försäljningsburk på jobbet, med vanlig mogen grusbotten (2-4 mm). Tror, utan att ha testat något, att det handlar om pH/redox i botten. Kalkgrus ställer till det där. Kvävehalterna har jag uteslutit som orsak till stuntning, de har varit fullt tillräckliga i de fall jag mätt (nitrat).

Andra arter kan verkligen blomma upp och frodas med kalk i botten, men hittills inte Vallisneria (för mig). De funkar betydligt bättre i neutral sand/grusbotten som fått mogna. Om vattnet däremot är hårt verkar vara en fördel för de varianter jag haft hittills, men skippa gärna bottentrixandet med dem. Plain sand/grus som mognat är perfekt. Allt ovanstående givetvis under förutsättning att man inte tillsätter CO2. Extra CO2 sätter mycket ur spel.

Hilsen,

/P
#56 - 4 december 2010 17:09
Hej,
Fick lite nya data från labbet i går som kanske kan vara till hjälp. Vi hade ett område i sjön men extremt höga näringsnivåer Ammonium/Fosfor med en riktig cyano soppa. Det har nu varit täcket med vattenhyacinter i ett par månader och Kväve och Fosfor är knappt mätbart (det har gått up en aning eftersom vi inte kan skörda VH där just nu). Det är i princip mörkt under VH mattan.
Det intressanta är att vi fått ett skifte från Microcystis (Cyano) till svävande kiselalger av diverse sorter.
Jag har tyvärr inte kunnat undersöka botten men misstänker att vi har fått lite kiselalgs klusters eller kedjor även där. Kanske det kan fungera med ett yt täcke av exempelvis pistia som närings absorbent?
Vallisneria och korall sand. Korallsand och kalk sand är en utomordentliga fosfor absorbenter vilket kanske kan förklara varför växterna inte gillar det.
#57 - 4 december 2010 17:33
Jag har andmat som nog spelar en liknande roll - näringsexport och mörkläggning.

Jag har hitintills inte fått några märkbara alger alls utom en antydan till gröna trådalger vid pumpen.











Annons