Jag kan tycka att det ser trevligare ut med en ljus botten, kanske är det mer av tradition. Man kan ju läsa i diverse artbeskrivningar, främst när det gäller tetror, att sådana kan känna sig lugnare om botten inte är för ljus, sannolikt måste det ju gälla bottenlevande arter också kan man ju tycka.
Växterna bryr sig inte ett dugg om vad botten har för färg, bara man göder ordentligt kan bottengruset vara neonrött eller "televerksorange", om nu någon minns den färgen?
Sand i sluttning... Ja det är ju svårt att få uppförsbacken att ligga kvar, svårare när kornstorleken är liten.
En lösning kan vara att bygga upp terrasser, i mina senaste akvarium har jag använt Juwels "terrassmurar" eller vad nu dessa kan tänkas heta. I gamla nu avvecklade akvarier har jag limmat smala glasskivor eller plastskivor på högkant för att skapa terrasser. Å andra sidan om du har mycket växter så binder dess rötter sanden så den ligger någorlunda still, men förr eller senare jämnar det ut sig enligt alla naturlagar och bottnen blir platt. Om man har fiskar som aktivt agerar som schaktmaskiner eller inredningsarkitekter, vissa malar och jordätare för att nämna några, så går ju den processen snabbare. Därför rekommenderar jag någon form av terrassbygge. Större stenar kan ju också användas som terrassavskiljare, men sandkornen rinner liksom mellan stenarna. Skiffferplattor och liknande platta stenar går ju också bra, [COLOR=#FF0000]varning då för äkta skiffer[/COLOR] som innehåller en skifferolja*, kan vara dödlig för akvariefiskar, men det finns ju artificiella skifferplattor att köpa, oftast i zoobutikens terrarieavdelning. (*Under andra världskriget försökte man utvinna denna skifferolja, att användas som motorbränsle, då drivmedelsimporten var avstängd, det gick väl inte så där jättebra, då kostnaderna för utvinningen översteg nyttan).
Själv har jag stora hantelciklider i ett växtakvarium, har ju fungerat väldigt bra, men i somras annekterade dessa ett hörne i framkant där de röjde bort växtligheten och grävde en lekgrop, för att sedan fästa rommen på bakgrunden... Ok, jag lät dem hållas, tänkte att dom skulle hålla sig där, och staplade litet grövre gruset mot framrutan, och jag kunde då ta bort det överflödiga gruset. Men nu har de flyttat omkring litet och röjer ny mark likt Amerikas forna nybyggare... De stora svärdsplantorna ger de sig i alla fall inte på, dom har rotat sig bra och binder gruset väl med sina rötter.
Att blanda mörk och ljus sand... ja det kan väl gå bra, vi har någon bergart, en bohusgranit som ser ut sådan, ser ut som en fin mosaik besående av vita, svarta grå och lätt rosa inslag. Väldigt dekorativt på ytterskärgårdens kala hällar, mer inslag av den svarta diabasen ("=gravstensberarten") finner man runt Kosteröarna och runt dess stränder kan man finna sand av dessa bergarter, men den är vanligtvis uppblandad med snäckskal, inte så bra i mjukvattenakvarium, men kanske passar bra i Tanganika- och Malaviakvarium? Så vad jag vill säga med det är ju att du kan finna inredningsmaterial i naturen, gratis, kolla bara att det inte är på privat mark eller i naturreservat! Kolla i närmast badsjö om det är naturlig sand i strandkanten, eller om den kommit dit med lastbil...
Annars är väl det viktigaste när det gäller många bottenlevande fiskar i allmänhet, och pansarmalar i synnerhet, att gruset/sanden inte har vassa kanter som kan skada fiskarna. Sjöslipad sand och grus är ju det bästa, krossprodukter duger bra till halkbekämpning på gångbanor, men inte i akvarium.
