Hållfasthet på glassilikon

#1 - 27 september 2008 08:20
Jag har letat utan att finna vilka hållfasthetsvärden det är på glassilikon.
Någon som vet ?
draghållfasthet
skjuvhållfasthet
vidhäftning mot glas,också både drag och skjuv.

Jag limmade om karet jag köpte (540l) och på silikontuben stod det bara att man skulle limma med för karet rätt dimensioner, häpp, det var ju en bra ledtråd, på Cascos hemsida står det inget om hållfasthet, endast elasticitet.

/ Ola
#2 - 27 september 2008 09:00
Och inget på Danalims hemsida heller ...........
#3 - 27 september 2008 09:06
Vad är det du vill veta?
#4 - 27 september 2008 10:05
Kontaktade Sika Sverige AB i samband med att jag limmade mitt ena kar så jag rekommenderar att du antingen läser produktbladet eller kontaktar casco.

http://www.cascose.dk/_upl/pdf/produktblade/Glassilikon.pdf
http://www.cascose.dk/_upl/pdf/produktblade/3985SDS.se.se.pdf
http://www.cascose.dk/_upl/pdf/produktblade/3985md.pdf
#5 - 27 september 2008 16:37
Jo det jag vill veta är hur man kan beräkna fogens hållfasthet. Jag vet vilken last fogen ska hålla för men jag har ingen data för brottgräns på limmet.
Hittade för ett sikalim 1,1 N/mm2 så det är en ledtråd.

Jag har letat på olika märken och i produktbladen men där står inte draghållfasthet eller skjuvvärden, jag har inte letat i säkerhetsdatablad eller miljöbladen för där står aldrig sådan info.

Om ingen vet får jag ringa Casco på måndag annars blir det läge
för att jag får göra några riktiga dragprov.
#6 - 27 september 2008 17:27
Faktum är att skjuvningen av fogen kommer att vara under ett par promille i ett vällimmat akvarium och risken för ett brott lika med noll med en 25% elasticitet då kraften för att töja ut en normalstor fog till brottgräns många gånger om kommer att spräcka glaset i akvariet innan fogen ger sig.

Informationen du söker är inte hur starkt och vilka egenskaper silikonet har utan hur du ska gå till väga för att få fullgod vidhäftning och att limma på ett fackmannamässigt vis.
#7 - 27 september 2008 17:54
Gaffel skrev:
Faktum är att skjuvningen av fogen kommer att vara under ett par promille i ett vällimmat akvarium och risken för ett brott lika med noll med en 25% elasticitet då kraften för att töja ut en normalstor fog till brottgräns många gånger om kommer att spräcka glaset i akvariet innan fogen ger sig.



Informationen du söker är inte hur starkt och vilka egenskaper silikonet har utan hur du ska gå till väga för att få fullgod vidhäftning och att limma på ett fackmannamässigt vis.


Under ett par promille?, under vadå?

Elasticitet och brottgränser är två olika saker, om du tex dubblar ytan på fogen halverar du hur mycket den rör sig.
Fast du gav mig en ledtråd, jag har ju faktiskt både E-modul och max sträckning, ska se om jag kommer ihåg hur/om man räknar baklänges på det

Givetvis är vidhäftningen viktig osv, men jag behöver en ledtråd vad man kan förvänta sig i avseende brottgräns osv, så min huvudfråga kvarstår och det är det svaret jag letar efter.
#8 - 27 september 2008 18:03
Varför vill du veta allt detta? Känns väldigt onödigt. Hur stort är karet, 5000 liter och 1,5 m högt? För "normala" kar så räcker det med vanligt akvariesilikon.
#9 - 27 september 2008 18:10
Sikasil-E uppges ha en töjbarhet av 25% av sin volym, efter att dessa 25% är förbrukade återstår avslitningstöjningen som är fullständigt irrelevant eftersom det är i detta stadie som fogen brister, om du inte håller på att räkna på olika modeller och följdverkningar vid höga vindhastigheter för glasrutor fastsatta med glassilikon i skyskrapor eller en ny stor tank till Universeum så är det ointressant hur stor draghållfasthet silikon till ett akvariebygge har.

Under ett par promille(möjligheten för en silikonfog i ett limmat vanligt standard akvarium(rektangulärt) ätt skjuva är mindre än ett par tusendelar)
#10 - 27 september 2008 18:13
Sikasil-E uppges ha en töjbarhet av 25% av sin volym, efter att dessa 25% är förbrukade återstår avslitningstöjningen som är fullständigt irrelevant eftersom det är i detta stadie som fogen brister, om du inte håller på att räkna på olika modeller och följdverkningar vid höga vindhastigheter för glasrutor fastsatta med glassilikon i skyskrapor eller en ny stor tank till Universeum så är det ointressant hur stor draghållfasthet silikon till ett akvariebygge har.

Under ett par promAille(möjligheten för en silikonfog i ett limmat vanligt standard akvarium(rektangulärt) ätt skjuva är mindre än ett par tusendelar)
#11 - 27 september 2008 19:15
Varför vill du veta allt detta? Känns väldigt onödigt. Hur stort är karet, 5000 liter och 1,5 m högt? För "normala" kar så räcker det med vanligt akvariesilikon.


Det är konstruktören i mig som vill veta, jag gillar att förstå sambanden.

Det handlar inte om karets storlek utan bara om ren nyfikenhet.

Nu i mitt fall, ett 540 kar, ja standard 150*60*60, kör jag på rent empiriskt, och silikonade om "som det sett ut" men om jag kan luska ut varför det ser ut som det gör, gör jag det för att jag kan. :D
#12 - 27 september 2008 19:27
Gaffel skrev:
Sikasil-E uppges ha en töjbarhet av 25% av sin volym, efter att dessa 25% är förbrukade återstår avslitningstöjningen som är fullständigt irrelevant eftersom det är i detta stadie som fogen brister, om du inte håller på att räkna på olika modeller och följdverkningar vid höga vindhastigheter för glasrutor fastsatta med glassilikon i skyskrapor eller en ny stor tank till Universeum så är det ointressant hur stor draghållfasthet silikon till ett akvariebygge har.



Under ett par promAille(möjligheten för en silikonfog i ett limmat vanligt standard akvarium(rektangulärt) ätt skjuva är mindre än ett par tusendelar)


Ja du, frågan, hur ointressant det kan vara, för mig är det intressant.
Man kan gissa, och så kan man veta.
Dom där 25 % är beroende på vilka areor som skjuvas i samma lastfall vilket är beroende på tex karets storlek, så är det.

Man räknar inte skjuvning i promille eller tusendelar utan i N/mm2.
Det viktiga för hållfastheten är normalt inte hur mycket det rör sig utan vad det tål i belastning.

Jag hoppas fortfarande på att någon kan hjälpa mig med min fråga,
Vad tål silikonet för laster, och jag är intresserad av N/mm2
drag/sträck/långtids/skjuv
#13 - 27 september 2008 19:43
Jag är betongare och vet mycket väl hur man beräknar teoretisk last, tryck som skjuv och till en börja med måste du inse att reglerna för skjuvning på silikon både går under fluid och solid materia.

Eftersom silikonet inte är en solid måste du tillämpa en elasticitetsmodul, dessutom bör du veta om det är en korttidslast, om påkänningen är konstant samt jämnt fördelade över hela fogen.

Men allt detta kan du läsa i BKR.
#14 - 27 september 2008 19:52
flygrc skrev:


Jag hoppas fortfarande på att någon kan hjälpa mig med min fråga,

Vad tål silikonet för laster, och jag är intresserad av N/mm2

drag/sträck/långtids/skjuv


Testa på KTH. ;)
För mig som akvarist känns det som väldigt onödigt vetande.. men det är ju jag.
#15 - 27 september 2008 19:55
Testa på KTH. ;)

För mig som akvarist känns det som väldigt onödigt vetande.. men det är ju jag.


Klart en 180 poängare:p
#16 - 27 september 2008 20:09
Gaffel skrev:
Jag är betongare och vet mycket väl hur man beräknar teoretisk last, tryck som skjuv och till en börja med måste du inse att reglerna för skjuvning på silikon både går under fluid och solid materia.



Eftersom silikonet inte är en solid måste du tillämpa en elasticitetsmodul, dessutom bör du veta om det är en korttidslast, om påkänningen är konstant samt jämnt fördelade över hela fogen.



Men allt detta kan du läsa i BKR.


Hmm det med fluid är jag inte på det klara med, inget jag känner igen från hållfasthetsläran men jag har funderat på hur det påverkar med ett så pass mjukt material som silikon är.
När det belastas rakt i en "rektangulär fog" är det lättare räknandet men om man tänker på "hålkälsfogen" man lägger i akvariet händer det ju lite med tänket var krafterna går in och ut.

Lastfallet är ju självklart långtidslast...

I BKR hittar jag inget om det du beskriver.. har du koll på var det står?
#17 - 27 september 2008 20:44
Bkr beskriver skjuvhållfastheten i en elasticitetsmodul under 6:214 och dimensionering i brottgränstillstånd under 6:311

Formlerna är baserade på en solid stötfog men alla värden kan avpassas efter silikonets beskaffenhet
#18 - 28 september 2008 07:49
Hittade på denna men den var begränsad till små akvarium, 0,6 N/mm2
http://www.tremco-illbruck.se/celumdb/documents/Glassilicone_TDS_S.pdf.pdf

Den som rekomenderades hade inte motsvarande data
http://www.tremco-illbruck.se/celumdb/documents/AKVARIESIL_TDS_SE.pdf.pdf
#19 - 28 september 2008 11:04
Slut ögonen och för ditt inre knäpper du loss och tar av dig cykelhjälmen och låtsas att det är en stor nedförsbacke framför dig.. Vågar du släppa styret?

När gubbarna slängde i järnen lite hipp som happ och småfuskade med gjutningarna förr i tiden så höll ramper och viadukter inte mer än 60-70 år, i dag med konstruktörer långt upp i näsan som ska peta in nymodigheter och kostnadsberäknande kalkyler är åldersgränsen halverad om inte objekten "oförklarligt" kollapsar innan det ens är färdigbyggt, konstruktörer och arkitekter tar åt sig äran för någonting dom inte ens kan bygga samtidigt som dom med platschefernas goda miner sparar in så mycket det går för att själva kapa åt sig en rejäl förtjänst av projekt kassan.

Vi står inte på samma sida du och jag så fortsättningsvis får du själv slå i BKR om du har någon..
#20 - 29 september 2008 14:00
[FONT=Times New Roman]Jag har pratat både med Bostik och Casco.[/FONT]
[FONT=Times New Roman]Bostik hade lite koll, Casco hade ingen koll.[/FONT]
[FONT=Times New Roman][/FONT]
[FONT=Times New Roman]Tydligen är detta ett rätt så outforskat område ( när det gäller glassilikon)[/FONT]
[FONT=Times New Roman]På byggsilikon finns det mycket mer information att hämta.[/FONT]
[FONT=Times New Roman][/FONT]
[FONT=Times New Roman]A = limmad aera (fogens bredd * längd)[/FONT]
[FONT=Times New Roman]F = Kraften på fogen ( hur mycket vattnet trycker ut rutan, men även andra laster som att karet står snett...)[/FONT]
[FONT=Times New Roman]E = elasticitetsmodulen[/FONT]
[FONT=Times New Roman]ε = Töjning[/FONT]
[FONT=Times New Roman] [/FONT]
[FONT=Times New Roman]A= F/ε*E[/FONT]

Töjningen är angiven till 20-25% beroende på märke.
E-modulen till 0,5 -0,6 N/mm2 ( vid 100% töjning men den ska vara linjär från 0% töjning)


Sedan var det nästa fråga, vilken förväntad hållfasthet man kunde förvänta sig på fogen glas/silikon.
På den frågan fanns det inga svar, "det berodde på hur bra man limmat" enligt Casco

Jag kan konstatera efter min limning av kartet att Casco limmet sitter betydligt bättre än Dana limmet.

Undras bara om jag förstått allt rätt, några synpunkter?
#21 - 29 september 2008 19:56
:D

Det håller det är huvudsaken.
Själv så struntar jag i hur många nm/mm2 ett silikon har.
Kan ibland skumma igenom typ flex osv men det är max.

Om ett silikon enligt erfarenhet håller för 3000liters akvarium så förutsätter jag att det håller för ett 540l också.

Parasilico, aquastabil, casco, bostik har jag testat och samtliga håller ihop utan att glasrutorna rört sig efter silikonering och då har jag kört med 3-5,2mm tjock fog beroende på glas tjocklek.
Konstigt nog så har jag även kört med öb's silikon transparent och det håller också trots 17%flex.
Medans de andra haft 20-35%.
#22 - 29 september 2008 20:10
Jag har provat idag med vatten i och det såg bra ut.
Med med tanke på hur karet stod när jag hämtade det så tror jag också att det håller, med råge, det stod nämligen så att hela en långsidan hängde i luften...

Sedan får man väl lov att vara nyfiken?
#23 - 29 september 2008 20:11
Jo det är ju nyfikenheten som avgör om det ska bli lyckat eller misslyckat.











Annons