Hästar, hästar, hästar...

Guest
#1 - 13 oktober 2008 19:54
raderat
#2 - 13 oktober 2008 20:01
[FONT=Verdana]Jag har en sällskapshäst till min sambos hästar som jag rider på i skogen ibland, men för det mesta är den som sällskap i hagen..

Min sambo däremot tävlar fälttävlan och hoppning.

Men hon har såna stora hästar som jag aldrig skulle sitta upp på, En häst är efter Cardento och dammen, Den andra är efter Rocky tror jag den heter. därav storleken på hästarna.

Men visst är det underbart att rida genom skogen en fin sommar dag/kväll.
[/FONT][FONT=Verdana]
[/FONT]
#3 - 13 oktober 2008 21:01
Hbl? Det gissar jag på..

Själv har jag ett varmblod, aldrig startad eller så och vi rider western och lullar i skogen.
Målet nästa sommar är distansritt. :)
#4 - 13 oktober 2008 21:01
Jag har inte suttit på en hästrygg sedan min morganhingst gick bort för två år sedan, 16 år gammal. Hade haft honom sedan han var en 1-åring. Underbar häst för mig!
Är lite smått sugen på att börja rida igen. Tiden räcker tyvärr inte för egen häst i dagsläget. Medryttare ett par gånger i veckan skulle jag nog kunna tänka mig.
#5 - 13 oktober 2008 21:06
Jag rider på ridskola sen drygt två år tillbaka :p
Guest
#6 - 13 oktober 2008 21:20
Jenny054 skrev:
Hbl? Det gissar jag på..



Själv har jag ett varmblod, aldrig startad eller så och vi rider western och lullar i skogen.

Målet nästa sommar är distansritt. :)


Nope, tänk stolt och feg...;)
Hon är ett arabiskt fullblod. Min ögonsten, så vänlig o lojal.
Tjejen jag rider ut med håller på med distans, har en elev med som tävlar distans. Det är en lite udda sport och utrustningen är klart läcker.
(många färger och praktiska material)
Guest
#7 - 13 oktober 2008 21:24
TinaM skrev:
Jag har inte suttit på en hästrygg sedan min morganhingst gick bort för två år sedan, 16 år gammal. Hade haft honom sedan han var en 1-åring. Underbar häst för mig!

Är lite smått sugen på att börja rida igen. Tiden räcker tyvärr inte för egen häst i dagsläget. Medryttare ett par gånger i veckan skulle jag nog kunna tänka mig.

Minns det där. Fick avliva mitt fullblod som gick MSV hoppning. (har aldrig suttit på en bättre häst, och kommer nog aldrig göra det heller)
Svor att aldrig mer skaffa mig häst efter den förlusten.

Ett år senare stod jag där med en Islandshäst. Hade noll i kunskap om dessa hästar, men det har varit trevligt. Och jag ångrar inte en sekund att jag började rida igen.
Jag tror jag valde henne för att hon var så långt ifrån mitt engelska fullblod det bara gick att vara.
Du skall kanske prova att sadla om?
#8 - 13 oktober 2008 21:48
Jag ser mig själv som delvis hästmänniska :D

Har inte haft häst på över 10 år och fortfarande känns det som om något fattas.
Första tiden var det ganska skönt att slippa det ansvaret som denna sport medför och alla tidiga mornar men efterhand som åren gick blev det nästan outhärdligt.
Började på ridskola ett par år efter första sonen föddes och hade då knappt suttit på en häst på 7år. Trodde jag skulle känna mig som en nybörjare på nytt men det var verkligen inte så. Direkt när jag satte mig i sadeln kände jag att här hör jag hemma, detta älskar jag verkligen. Kändes som om jag varit på semester ett par veckor och nu åter var hemma.
Dagen efter kändes det inte lika kul kan jag ju tillägga :D
Efter ett år på ridskolan skulle de lägga ner och där stod jag igen. Bara att packa ner grejerna igen.
Nu efter andra sonen har jag varken tid, ork eller pengar till denna underbara hobby, tyvärr.

Saknar doften av vår när ängarna börjar blomma. Att skritta fram i sakta mak och bara njuta av början på den årstid som är den skönaste som hästägare.
Saknar att sitta på den mjuka spånen i boxen och prata om allt, gråta ut och skratta tillsammans med en helt underbar vän som inget mer vill än att ha det där höstrået som du sitter på. Buffar lite försiktigt på dig för att komma åt :)
Saknar alla skärsår på armar som man får av att bära höbalar vid skördetid och alla ljumma sommarkvällar som man legat och filosoferat på höloftet.
Sen finns det sakar jag mindre saknar...
Saknar inte att mitt i en långritt bli avbruten av plötsliga snöstormar så man knappt något ser.
Att vara så frusen om sina händer att man knappt kan knyta upp lindorna efteråt och när man ska skölja bettet vara så förfrusen att det iskalla vattnet känns brännhett (hade endast kallvatten).
Saknar inte att vada i snö till stallet oavsett dag oavsett väder.
Som tur är varar inte denna iskalla period så länge här nere så för det mesta var det sååå underbart att ha häst.
Guest
#9 - 14 oktober 2008 00:05
Nina82 skrev:
Saknar doften av vår när ängarna börjar blomma. Att skritta fram i sakta mak och bara njuta av början på den årstid som är den skönaste som hästägare.

Saknar att sitta på den mjuka spånen i boxen och prata om allt, gråta ut och skratta tillsammans med en helt underbar vän som inget mer vill än att ha det där höstrået som du sitter på. Buffar lite försiktigt på dig för att komma åt :)

Saknar alla skärsår på armar som man får av att bära höbalar vid skördetid och alla ljumma sommarkvällar som man legat och filosoferat på höloftet.


Vet precis vad du menar. :)
Mina hästar är definitivt mina bästa vänner. Vi har full tillit i bägge riktningar. Skulle aldrig välja bort dom mot något. Skulle kännt mig halv om jag gjort det. (provade ju det i ett år, gick inge vidare)
Jag är typen som gärna stannar kvar när hästen rogivande äter sitt hö.
Jag trivs i deras sällskap, det är inte bara för ridningen jag har häst.

Du funderar inte på att bli medryttare? Det behöver ju inte kosta något...
#10 - 16 oktober 2008 13:46
Instämmer med Anettejt, varför inte bli medryttare?:)
Jag är medryttare i ett stall med 6 hästar, är där två ggr/vecka och rider och pysslar. Vi är ett litet gäng som är medryttare där, funkar jättebra och så får man rida några väldigt olika hästar med!
Bilagor:
Guest
#11 - 16 oktober 2008 14:01
Instämmer med Anettejt, varför inte bli medryttare?:)

Jag är medryttare i ett stall med 6 hästar, är där två ggr/vecka och rider och pysslar. Vi är ett litet gäng som är medryttare där, funkar jättebra och så får man rida några väldigt olika hästar med!

Oj vad det där lät skoj. :)
Snacka om att man blir en bra flexibel ryttare/skötare åxå av att hålla på med olika typer av hästar.
Vad är det för hästar?
#12 - 19 oktober 2008 13:46
Här är en till som iallafall skulle vilja hålla på med hästar. Jag red på ridskola när jag var tio år och i somras tänkte jag börja om med ridning igen. Eftersom det är måååånga år sedan jag var tio ville jag testa islandshästar eftersom jag turridit en del och känns lagom stora och ofarliga. Jag hittade en tjej som har en gammal turridningshäst, han är fullständigt pålitlig och en annan kompis fyraåring kunde rida honom.

Nåväl, på min fjärde uteritt skenade den gamle pålitlige valacken, jag hoppade av och har nu haft en spiralfraktur i två månader som jag ännu inte får stödja på. När detta har läkt så tänkte jag testa igen, men jag ska nog leta upp en ridskola och ta det från början igen. Just nu håller jag på att läsa in allt jag kan få tag i om hästar.

Men jag undrar en sak, kan man lita helt och hållet på en häst? Gör ni det? Är islandshästar normalt lugna, trygga hästar(eller är de bara mindre)? Är valacker generellt lugnare än ston?
#13 - 19 oktober 2008 13:55
Mona skrev:
Här är en till som iallafall skulle vilja hålla på med hästar. Jag red på ridskola när jag var tio år och i somras tänkte jag börja om med ridning igen. Eftersom det är måååånga år sedan jag var tio ville jag testa islandshästar eftersom jag turridit en del och känns lagom stora och ofarliga. Jag hittade en tjej som har en gammal turridningshäst, han är fullständigt pålitlig och en annan kompis fyraåring kunde rida honom.



Nåväl, på min fjärde uteritt skenade den gamle pålitlige valacken, jag hoppade av och har nu haft en spiralfraktur i två månader som jag ännu inte får stödja på. När detta har läkt så tänkte jag testa igen, men jag ska nog leta upp en ridskola och ta det från början igen. Just nu håller jag på att läsa in allt jag kan få tag i om hästar.



Men jag undrar en sak, kan man lita helt och hållet på en häst? Gör ni det? Är islandshästar normalt lugna, trygga hästar(eller är de bara mindre)? Är valacker generellt lugnare än ston?


Man kan aldrig lita på en häst till 100%, men är det ens egen häst och man känner varandra ut och innan litar man på varandra till 99.9%
Saken är den att när man lärt känna hästen kan man läsa av minsta lilla signal och hinner reagera innan något sådant händer.
Man måste ha i beaktande att detta är djur, som i naturen försvarar sig genom att fly.

Om valackar är mer pålitliga och lugna än ston vet jag inte. Min erfarenhet är så men det är nog väldigt individuellt. Ston kan vara riktiga maror och speciellt under brunst :D

Islandshästar kan jag ingenting om ;)
#14 - 19 oktober 2008 14:17
Jag tror också att det är en helt annan sak med sin egen häst. Och även om jag rent ekonomiskt skulle kunna köpa en häst och inackordera någonstans så borde jag nog kunna mer om hästar och ridning innan dess. Jag har dock tänkt tanken många gånger och har blivit djupt förälskad i ett isabelle sto på Bukefalos annons sida...

Hästtjejerna som jag känner har varit jättegulliga och visat mig massor om hur man tar hand om en häst. När jag var tio och red på ridskola så handlade det bara om själva ridningen och inget om hästarna. Men nu har jag mockat hagar, ryktat, kratsat, sadlat och tränsat. Jag känner mej dock väldigt klumpig i sadeln, men att gå ned i vikt och börja på ridskola borde kunna fixa till det.
#15 - 19 oktober 2008 14:27
Mona skrev:
Jag tror också att det är en helt annan sak med sin egen häst. Och även om jag rent ekonomiskt skulle kunna köpa en häst och inackordera någonstans så borde jag nog kunna mer om hästar och ridning innan dess. Jag har dock tänkt tanken många gånger och har blivit djupt förälskad i ett isabelle sto på Bukefalos annons sida...



Hästtjejerna som jag känner har varit jättegulliga och visat mig massor om hur man tar hand om en häst. När jag var tio och red på ridskola så handlade det bara om själva ridningen och inget om hästarna. Men nu har jag mockat hagar, ryktat, kratsat, sadlat och tränsat. Jag känner mej dock väldigt klumpig i sadeln, men att gå ned i vikt och börja på ridskola borde kunna fixa till det.


Tycker du gör helt rätt i att testa på ridskola först :)

Även om du nu har råd till häst är det ju en relation för hästen oxå. Skulle du tröttna eller så skulle ju även hästen lida för det eftersom den då lärt känna dig och bildat en tillit till dig som sen ska slitas sönder för att börja om på ny kula med ny ägare.
Tycker som sagt att du gör helt rätt som börjar på ridskola ;)

Önskar här fanns en ridskola för vuxna oxå [:o]
Guest
#16 - 19 oktober 2008 14:30
@Mona
Visst kan man lita på en häst till 100%, men man måste förstå att det är en häst och inte en maskin.
Du skall lita på till 100% att en häst flyr när den blir rädd, den är ju ett flyktdjur.;)
Efter att ha skapat en bra kommunikation med hästen, kan man däremot tala om för hästen att den aldrig behöver fly då den skall förlita sig på att du avvärjer alla faror och att den då inget har att fly ifrån.

Islandshästen är givetvis mycket lugnare än fullbloden, men Islandshästen är avlad för vilja. Den kan i fel händer vara mycket svår, men i rätt händer vara grymt enkel.
Man kan alltså inte generalisera en hästras då de alla är individer.
Och framförallt Islandshästen kräver en stark ledare.

Man skulle kunna säga att en valack är mer stabil än ett sto.
Stoet kan ha fler bra o dåliga dagar. Och vara lite ojämna i humöret.
Själv har jag bara ston för att jag föredrar deras temperament.

Hoppas du inte slutar rida trots det som hände. Jag skulle vilja säga att du hade maximal otur bara.
Leta upp ett seriöst ställe/ridskola. Och försök leta upp en häst som du känner att du kan lita på.

Min häst har en egen hemsida, under NH står det en del om hästkommunikation: http://user.tninet.se/~sus556e/
#17 - 19 oktober 2008 16:41
Nina82 skrev:
Tycker du gör helt rätt i att testa på ridskola först :)



Även om du nu har råd till häst är det ju en relation för hästen oxå. Skulle du tröttna eller så skulle ju även hästen lida för det eftersom den då lärt känna dig och bildat en tillit till dig som sen ska slitas sönder för att börja om på ny kula med ny ägare.

Tycker som sagt att du gör helt rätt som börjar på ridskola ;)



Önskar här fanns en ridskola för vuxna oxå [:o]


Precis. Jag hade nog aldrig kunnat skiljas från en häst när jag väl börjat ta hand om den, så därför vill jag veta vad jag gör och att detta är något jag klarar av innan jag skaffar en egen häst. Jag ser att en del hästar får byta ägare många gånger under sitt liv och har mycket svårt för det, de hanteras mer som fordon än som levande varelser.

Här omkring finns både ridskolor för vuxna nybörjare på vanlig och islandshäst, det blir bara att köra en bit men det kan det vara värt. :)
#18 - 19 oktober 2008 16:59
Anettejt skrev:
@Mona

Visst kan man lita på en häst till 100%, men man måste förstå att det är en häst och inte en maskin.

Du skall lita på till 100% att en häst flyr när den blir rädd, den är ju ett flyktdjur.;)

Efter att ha skapat en bra kommunikation med hästen, kan man däremot tala om för hästen att den aldrig behöver fly då den skall förlita sig på att du avvärjer alla faror och att den då inget har att fly ifrån.



Islandshästen är givetvis mycket lugnare än fullbloden, men Islandshästen är avlad för vilja. Den kan i fel händer vara mycket svår, men i rätt händer vara grymt enkel.

Man kan alltså inte generalisera en hästras då de alla är individer.

Och framförallt Islandshästen kräver en stark ledare.



Man skulle kunna säga att en valack är mer stabil än ett sto.

Stoet kan ha fler bra o dåliga dagar. Och vara lite ojämna i humöret.

Själv har jag bara ston för att jag föredrar deras temperament.



Hoppas du inte slutar rida trots det som hände. Jag skulle vilja säga att du hade maximal otur bara.

Leta upp ett seriöst ställe/ridskola. Och försök leta upp en häst som du känner att du kan lita på.



Min häst har en egen hemsida, under NH står det en del om hästkommunikation: http://user.tninet.se/~sus556e/


Jätteintressant sida och vilka vackra hästar du har, den sidan ska jag noga läsa igenom. NH är jätteintressant. Det är ju just det som är problemet, att jag inte förstår hästarna ännu - men jag vill lära mig det. Jag är mer intresserad av hästar än ridning i dagsläget. Idag vet jag både varför han skenade och vad jag skulle ha gjort istället för att hoppa av. Men trots att jag fick ett allvarligt benbrott så kunde de ha blivit värre, detta läker ju.
#19 - 19 oktober 2008 17:04
Nina82 skrev:
Önskar här fanns en ridskola för vuxna oxå [:o]


Är inte detta i närheten av dig?
http://www.turridning.com/default.asp?pc=12
#20 - 19 oktober 2008 17:12
Mona skrev:
Är inte detta i närheten av dig?

http://www.turridning.com/default.asp?pc=12


Turrider gärna på islänningar men annars är nog islänningen inget för mig [:o]
Är vanligt att arbetskollegor tex åker dit men jag har tyvärr inte haft chansen att hänga på något sådant än.
Har sökt jobb där en gång men det blev inget av det heller, tyvärr [:o]

Ska jag rida på ridskola vill jag helst testa lite olika raser :)
#21 - 19 oktober 2008 17:17
Finns det några andra hästraser som är kända för att vara lugna, trygga och som orkar att bära lite större människor?
#22 - 19 oktober 2008 17:54
Mona skrev:
Finns det några andra hästraser som är kända för att vara lugna, trygga och som orkar att bära lite större människor?


Nordsvensk :D

Ardenner och Shire men de är lite väl klumpiga [:o] (finns visserligen smidigare individer även bland dessa men de flesta är ju mycket robusta)
Bilagor:
#23 - 19 oktober 2008 18:07
Anettejt skrev:
Oj vad det där lät skoj. :)

Snacka om att man blir en bra flexibel ryttare/skötare åxå av att hålla på med olika typer av hästar.

Vad är det för hästar?


2 araber, en andalusier, en andalusier/sv hbl-korsning, ett stort halvblod och en travare (som inte rids, så han får hänga med på släp). Alla är lite äldre, 15-20, och med olika bakgrund och personligheter. Jepp, det är skoj!:)
#24 - 19 oktober 2008 18:25
Mona skrev:
Finns det några andra hästraser som är kända för att vara lugna, trygga och som orkar att bära lite större människor?


Många halvblod passar också in på den beskrivningen, förutom de Nina nämnde.
Guest
#25 - 19 oktober 2008 21:39
2 araber, en andalusier, en andalusier/sv hbl-korsning, ett stort halvblod och en travare (som inte rids, så han får hänga med på släp). Alla är lite äldre, 15-20, och med olika bakgrund och personligheter. Jepp, det är skoj!:)

Berätta gärna mer om PRE hästarna. (Andalusiern)
Stämmer det att de inte har något flyktbeteende? (det är ju så snacket går)
#26 - 19 oktober 2008 22:37
Jag har en häst!
Halvblodsvalack 9 år, vi har tävlat lätt fälttävlan och 1,20 hoppning. Han är väl något mittemellan hopp och fälttävlanshäst, satsar dock på att klättra i hoppklasserna och bara hålla mig på lägre nivåer i fälttävlan men vi får väl se :).

Just nu är han dock under igångsättning efter en lättare skada.
Guest
#27 - 19 oktober 2008 22:43
SandraW skrev:
Jag har en häst!

Halvblodsvalack 9 år, vi har tävlat lätt fälttävlan och 1,20 hoppning. Han är väl något mittemellan hopp och fälttävlanshäst, satsar dock på att klättra i hoppklasserna och bara hålla mig på lägre nivåer i fälttävlan men vi får väl se :).



Just nu är han dock under igångsättning efter en lättare skada.


Oki, nice! En som tävlar med. :)
Själv har jag slarvat den senaste tiden, men saknar så att komma ut och få visa upp min fina häst.

Vilken skada hade din häst?
#28 - 19 oktober 2008 22:47
Ja, tävlandet är roligt :)

Man vet inte exakt, troligen var det en påbörjad kotledsinflammation (ev. ännu längre ned mot hoven) men det läkte med butta och metacam så jätteallvarligt var det inte :)
Guest
#29 - 19 oktober 2008 22:50
SandraW skrev:
Ja, tävlandet är roligt :)



Man vet inte exakt, troligen var det en påbörjad kotledsinflammation (ev. ännu längre ned mot hoven) men det läkte med butta och metacam så jätteallvarligt var det inte :)

Oki, kul ju! Aldrig roligt med halta hästar.
Bra att du upptäckte det så tidigt med, misstänker att din häst är tydlig på att något är fel.
Det är min Arab med, jag vet direkt när något är fel med henne. :)
Min Islandshäst vet man däremot aldrig med, hon skulle aldrig visa smärta.[B)]
#30 - 23 oktober 2008 13:03
Anettejt skrev:
Berätta gärna mer om PRE hästarna. (Andalusiern)

Stämmer det att de inte har något flyktbeteende? (det är ju så snacket går)


Nä, det stämmer då inte på dessa exemplaren i alla fall. Korsningen är den fjantigaste och mest lättskärrade av allihop.:D Oftast är han lugn och snäll att rida, men rätt som det är träffar han på något som är JÄTTELÄSKIGT och då kan han krångla rejält. Mjuk och lyhörd att rida dressyr på. Och en riktig klant, alltid den som skallar folk, fastnar, välter grejer och drullar runt.

Morsan hans är betydligt coolare, ibland tror jag hon mest låtsas bli rädd för att jäklas lite. Liksom "hmmm, ska jag, nja, jooo, det är nog lite läskigt i alla fall, bäst jag vänder och springer några steg";)... Hon är en riktig humörhäst, kan vara hur seg och långsam som helst för att nästa gång vara som ett litet lokomotiv och bara vilja springa iväg med en. Vissa dagar tar hon bettet, gör helt om och försöker smita hemåt stup i kvarten... Vissa dagar är hon hellydig och underbar att rida. Typiskt märrar?
Guest
#31 - 23 oktober 2008 13:40
Typiskt märrar?

Jepp! ;)
Men det är ju det som är halva njutningen med dom.
Dom kan ju definitivt inte klassas som några maskiner.
#32 - 2 november 2008 16:12
Roligt med lite hästmänniskor!
Har själv 4 hästar.
Ett gammalt halvblod på 21 år som jag rider och tränar lite dressyr med.
Mamma ägde den härgamla damen när jag var liten sedan har hon stått på ridskola i 10 år och förra sommaren köpte vi tillbaka henne när vi skaffade eget stall.
Min andra häst är ett kallblod på 9 år som är dräktig med Svall Ivar just nu har hon fått vinter vila.
Tredje hästen är ett varmblodssto på 5 år som också är dräktig med Scarlet Knigt då hon vart skadad för ett år sedan och inte kan tävla längre då fick hon bli avelssto.

Fjärde hästen är ett 4 årigt varmblod vid namn Värsting Liss som är meningen att han ska starta på travet han måste få lite mer erfarenhet och rutin bara.
Guest
#33 - 3 november 2008 16:49
Ett gammalt halvblod på 21 år som jag rider och tränar lite dressyr med.

Mamma ägde den härgamla damen när jag var liten sedan har hon stått på ridskola i 10 år och förra sommaren köpte vi tillbaka henne när vi skaffade eget stall.


Lite av en solskenshistoria! :)
#34 - 6 november 2008 12:09
jag har ridit på ridskola i 8 år. det är ofta som jag har hamnat i dåliga grupper med såna som knappt kan rida känns det som. det är lite tråkigt då eftersom man bara får travar runt varv efter varv tills man blir helt snurrig i huvudet. men nu rider jag i en grupp som är bra så att jag åxå kan lära mig lite. favvo hästarna är Naugthy Boy och Viriato. Nåty är 174 cm i mkh, fux och har jättestora rörelser. det är helt omöjligt att sitta ned i traven på han. man slungas nästan upp ur sadeln när man rider lätt. men har är en jättemysig kille att båda sköta och rida. Han har gått MSV dressyr innan ridskolan köpte han. Virato är min sköthäst som jag har ridit typ 2 gånger på för nått år sen men då var han jättemysig. Han är 6 år och är nån slags skimmel. brunskimmel säger dom men han ser inte ut som nån sån.

jag rider på Vällingby ridcenter i Stockholm <3<3<3
#35 - 2 januari 2009 21:50
Anettejt skrev:




Min häst har en egen hemsida, under NH står det en del om hästkommunikation: http://user.tninet.se/~sus556e/


Vilken underbar sida! Jag hade velat pyssla med hästar om det inte varit för alla mina djur som jag har nu. Nu börjar det vara några år sen jag överhuvudtaget red, men jag älskar hästar och tänker ofta på hur det skulle vara att åtminstone börja rida igen...
#36 - 2 januari 2009 21:58
Hästar lär ha ett fint matkött... ;)
#37 - 2 januari 2009 22:14
NIC skrev:
Hästar lär ha ett fint matkött... ;)


Tycker du om några andra djur än fiskar :confused:

Så fort någon nämner något annat djur bräker du ;):p
Guest
#38 - 2 januari 2009 22:48
Inka skrev:
Vilken underbar sida! Jag hade velat pyssla med hästar om det inte varit för alla mina djur som jag har nu. Nu börjar det vara några år sen jag överhuvudtaget red, men jag älskar hästar och tänker ofta på hur det skulle vara att åtminstone börja rida igen...

Tack! :)
Själv vet jag inte vad jag skulle gjort utan hästarna, det är det djuret som är mest "jag".
Eller mer såhär:, mina hästar är min livstil mina fiskar och räkor är en hobby.
Hoppas du får möjlighet att börja rida igen. :)
#39 - 3 januari 2009 09:40
Nina82 skrev:
Tycker du om några andra djur än fiskar :confused:



Så fort någon nämner något annat djur bräker du ;):p

Det gäller väl mest äckelgnagare såsom råttor, hamstrar och kaniner... [:-124]
Hästar är fina och mäktiga djur men samtidigt stora och farliga.. ;)
Senast jag red var på en hyrhäst i Chile för 8 år sen. Där hyrde man hästen på gatan och red sen upp i bergen.. (seriösa hästhållare) Tur att hästen var van vid klåpare på ryggen för jag var/är inte direkt van på hästryggen längre. [:o][:o]
Guest
#40 - 3 januari 2009 13:39
NIC skrev:
Hästar är fina och mäktiga djur men samtidigt stora och farliga.. ;)


Fast det är väl det som är halva tjusningen.
Att man med vänlig hand och lite medel ändå lyckas kommunicera med dom.
Det är ju inte som med en hund som man kan rycka till i kopplet när de inte går fot, utan nu snackar vi 600kg pure horsepower! :D

Sen att man lyckas kan ju vissa tycka att det är för att hästar är dumma, men så är det inte. Hästar är däremot snälla och vänliga djur som gärna tar emot en bra och stark ledare och den ledaren lyssnar och litar de blint på. För dom handlar det bara om överlevnad, ett arv som finns i deras gener sen över 3000 år tillbaka.

(märks det att jag brinner för detta;))
#41 - 3 januari 2009 20:11
Anettejt skrev:
Fast det är väl det som är halva tjusningen.

Att man med vänlig hand och lite medel ändå lyckas kommunicera med dom.

Det är ju inte som med en hund som man kan rycka till i kopplet när de inte går fot, utan nu snackar vi 600kg pure horsepower! :D



Sen att man lyckas kan ju vissa tycka att det är för att hästar är dumma, men så är det inte. Hästar är däremot snälla och vänliga djur som gärna tar emot en bra och stark ledare och den ledaren lyssnar och litar de blint på. För dom handlar det bara om överlevnad, ett arv som finns i deras gener sen över 3000 år tillbaka.



(märks det att jag brinner för detta;))



Håller med om att tjusningen är just att man har en sådan kontakt med ett sådant stort djur och att de lyssnar på en.

Jag har aldrig haft en egen häst men har gått ridskola i 14 år och varit medryttare en del. Började rida nu igen men var tvungen att sluta då jag har en opererad handled som inte riktigt har blivit bra. Men jag längtar tillbaka till hästryggen!
#42 - 4 januari 2009 06:51
Anettejt skrev:
Tack! :)

Själv vet jag inte vad jag skulle gjort utan hästarna, det är det djuret som är mest "jag".

Eller mer såhär:, mina hästar är min livstil mina fiskar och räkor är en hobby.

Hoppas du får möjlighet att börja rida igen. :)


Jag är väl sådär att jag är fullständigt tokig i alla djur. För mig har det nog blivit så att jag har de djur som är mest praktiskt för mig. Jag vet också att det inte finns någon möjlighet att hålla på med precis alla de djur jag vill ha i min närhet. Fåren ryms inte direkt på balkongen och mina katter skulle nog bli alldeles för lyckliga om jag skaffade fåglar igen. Det finns ju någon mening med att drömma också.

Hästar är för mig något alldeles underbart. De är så kraftfulla och fascinerande. När jag målar eller skulpterar vill allt bli till hästar, för även om jag kan beundra bilder på andra djur så är det få andra arter på jorden som har sådan karisma. När det gäller hundar så finns det raser som inte intresserar mig på andra sätt än att dom är hundar. När det gäller hästar kan jag verkligen inte bestämma mig för vad som är vackrast. En smäcker, smidig häst eller ett stort, rejält kallblod som får det att vibrera i marken när det rör sig. Rent estetiskt så vet jag inget underbarare än hästar.
#43 - 5 januari 2009 00:15
NIC skrev:
Hästar lär ha ett fint matkött... ;)

Jodå, hästkött smakar lite sött men gör sig utmärkt på grillen. Det tycker även min hästtokiga fyraåriga dotter - hon blev entusiastisk när vi hittade hästbiff på Willys i somras.
För övrigt är "Sparkad av en häst quarterly" bland det roligaste som Killinggänget gjort. Skulle ge min ena arm för klistermärket "Sparktokiga jättehästar – nej tack!”.
#44 - 5 januari 2009 10:59
Jodå, hästkött smakar lite sött men gör sig utmärkt på grillen. Det tycker även min hästtokiga fyraåriga dotter - hon blev entusiastisk när vi hittade hästbiff på Willys i somras.

För övrigt är "Sparkad av en häst quarterly" bland det roligaste som Killinggänget gjort. Skulle ge min ena arm för klistermärket "Sparktokiga jättehästar – nej tack!”.


Hehe. Hästmjölk är också lite väl sött.
#45 - 5 januari 2009 13:45
Anettejt skrev:
Lite av en solskenshistoria! :)


Ja man kan säga att hon är i tredje generation, då min mormor ägde henne först och tog ett föl på henne innan mamma fick henne :)
#46 - 5 januari 2009 13:47
Har en hemsida om våra hästar : nogg.se/MM
där jag försöker uppdatera lite om hur dräktigheten får gör de båda betäckta stona och hur träningen går för min ridhäst och för travhästen!











Annons