Nu är det ju så att katter är otroligt olika. Jag är visserligen inte vidare gammal, men just katter har jag levt med hela livet. Har dock aldrig haft en katt som inte är åtminstone lite kelsjuk.
Precis som ni skrivit tidigare, se henne inte i ögonen,
eller halvblunda om du gör det.
Katter känner sig alltid tryggare när de är högt upp, vilket du märker genom att hon är lugnare när hon är i klätterträdet - din höjd. Som tidigare skrivet ska du försöka att alltid när hon är på golvet sätta dig ner, eller kanske tom lägga dig på mage för att hon ska känna sig lite tryggare.
En annan viktig del är HUR du klappar henne?
I naturen är en katt alltid i underläge om den är under/lägre än en fara/fiende. Det finns, som så många andra instinkter, kvar hos katten hemma hos oss också. Ex, om ens katt är utomhus och bråkar med grannkatten, och den ena lyckas komma upp och ställa sig på en hink, så är hamnar den andra i underläge och väljer ofta att fly/ge sig.
Om du när du klappar henne, börjar med att klappa på huvudet, med handen över henne så kan det vara så att hon känner sig hotad.
De två katter jag har nu, särskilt den ena är väldigt kelsjuka, men om jag står upp och börjar att klappa från huvudet så händer det att de hoppar åt sidan för att de tycker det är obehagligt.
Att hon inte vill bli omhållen beror nog till stor del på att hon är som den hon är, skygg och nervös och helt enkelt inte har nog stort förtroende för att vilja bli omhållen än. Sen är det ju så att många katter helt enkelt inte gillar/accepterar att bli lyfta eller omhållna.
Annars har du fått många andra bra tips tidigare i tråden också, ha tålamod,
räkna inte med att hon ska bli som din andra katt, men hon kommer säkert bli bättre med tiden.
