Satt häromdagen och åt lunch på en restaurang i min jobbstad. Jag hade som vanligt med mig något att läsa och var ganska insjunken i min bok när jag som av en händelse tittade upp i lokalen. Det var en ganska sen lunch men de karlar som satt där hade samtliga sina huvuden riktade år samma håll. Nej, inte åt mitt håll...otroligt nog, hehe, menar en quwinna i sina bästa år borde få lite uppmärksamhet ibland. Suck...nu var fallet inte så utan samtliga blickar var riktade mot en 50" stor platt-tv som visade friidrotts-VM. Då, just i den stunden, kände jag att jag är väldigt lyckligt lottat att vara gift med en karl som inte hade ägnat så mycket som fem sekunder åt TV:n i annat syfte än att kolla bildkvaliteén. Nu väntar en häääärlig sportfri helg. Ok, lite skogspromenader med hunden men det kan man väl inte kalla sport?
Må väl!
