[COLOR=red]KH medverkar till den totala hårdheten (GH) men mäter främst olika salter av karbonater och bikarbonat.[/COLOR] Genom förmågan att binda sura ämnen i vattnet är KH värdet viktigt för buffertverkan i vattnet med hänsyn till surheten. Viktigt, att förstå är att KH värdet direkt påverkar vattnet pH och CO2 halt som är viktigt för speciellt växterna. KH värdet har en tendens att sjunka i varmt vatten när den biologiska processen är hög och binder olika karbonater i vattnet. Om KH värdet sjunker under 4° börjar en del fiskar och växter må dåligt.
Stryk det jag färgat rött så är beskrivningen bra. KH som vi akvarister använder motsvarar kemisternas (och biologernas) alkanitet, dvs buffertförmågan hos karbonatbuffringssystemet. Vår (akvaristers) KH (som kan läsas till karbonathårdhet) har inget att göra med kemisternas term karbonathårdhet som i deras tappning motsvarar främst den del av kalciumet som har sitt ursprung från kalciumkarbonat (dvs kalk) och därför kan tänkas fälla ut vid värme som pannsten och annat. Även kallat temporär hårdhet.
Orsaken till begreppsförvirringen är att vi hämtar mycket av vår kunskap och begrepp från tyskland och där har begreppet KH som uttryck för alkanitet varit förhärskande.
MVH Lasse
PS Ett KH på mellan 3-5 tyska hårdhetsgrader brukar vara det som rekommenderas för maximal stabillitet. Bikarbonat är utmärkt att använda.
