Koka vatten

Vet inte om denna frågan hör hemma här men kör ändå;)
vi som inte använder Osmos vatten till våra salt-Kar är det en fördel att koka vattnet innan då så skadliga bakterier dör nån som kan svara på det??eftersom jag byter 5 L var vecka så är det inte en sån stor sak att Koka vattnet innan vattenbyte eller nån dag innan,men är den en fördel att göra det??

Nej, det finns ingen som helst fördel med att koka vattnet.

Antar att Stene menar att eftersom han inte använder osmosvatten kanske man uppnår samma effekt med att koka vattnet eftersom vattnet då blir i stort sett sterilt..?
Men Azur har nog koll på ämnet så lyssna på honom Stene!

Grejen är att man inte använder osmosvatten för att det skulle vara sterilt, utan för att det har lägre halt joner. Bakterierna i kranen är helt ovidkommande - och inte nåt man är rädd för i saltvattensakvarier. Det är ju liksom en del av hobbyn där man tar in porös sten från korallrev för att man vill få in bakterier.

Personligen tycker jag dessutom det är rätt fånigt att använda osmosvatten till saltvatten över huvud taget, det är verkligen att sila mygg och svälja kameler, jag tycker RO-vatten egentligen bara har användningsområde när man skall odla svartvattenfisk, men många gillar det.

Ok tack!! då slapp jag koka ialla fall..:-)

NIC skrev:

Antar att Stene menar att eftersom han inte använder osmosvatten kanske man uppnår samma effekt med att koka vattnet eftersom vattnet då blir i stort sett sterilt..?

Men Azur har nog koll på ämnet så lyssna på honom Stene!

Så menade jag:)

Du hade väl en relativt liten burk och då kan du byta såpass mycket vatten att du slipper problemet med accumulering via påfyllningen av avdunstat vatten.

Azur hur tänker du med att det är fånigt lite kul o höra andra åsikter som går mot normen.

//NiXoN

Azur skrev:

Personligen tycker jag dessutom det är rätt fånigt att använda osmosvatten till saltvatten över huvud taget, det är verkligen att sila mygg och svälja kameler, jag tycker RO-vatten egentligen bara har användningsområde när man skall odla svartvattenfisk, men många gillar det.

Dessutom är det inte speciellt miljövänligt att köra med osmos - en massa vatten som slängs i onödan (om man inte återanvänder skräpvattnet)

Är det så många åsikter om Osmos det visste jag inte,det ända man hör ifrån SG är kortfattat om du inte kör Osmos så gör du på fel vis

Själv har jag ingen åsikt eftersom jag inte har testat med Osmos,jag kör vanligt Kranvatten med lite Nutrafin+ som jag låter lufta under några dagar med hjälp av en syresten och det har funkat bra tycker jag alla värden är bra nåt som när.

NiXoN skrev:

Azur hur tänker du med att det är fånigt lite kul o höra andra åsikter som går mot normen.

"Fånigt" var nog fel ord, "onödigt" är bättre. Ledningsförmågan, som är ett mått på salthalten i vattnet, är i runda slängar 1 uS/cm i normalbra RO-vatten, 150-350 uS/cm i svenskt kranvatten... men 50 000 i havsvatten.

Tillskottet av silikat och nitrat ur svenskt kranvatten är enligt mig helt försumbart jämfört med det som finns som föroreningar i saltblandningen och/eller sand och sten, så att spendera tid och pengar på att reducera det genom att använda RO-vatten är onödigt.

Men det hela hänger förstås på hur bra kranvatten man har. Om man har kranvatten förorenat med koppar eller herbicider - som man t.ex. har i delar av USA - då är nog RO-filter en god idé.

Jag vet att man har en hel del silikat i det lokala vattnet på våren samt en del annat mysigt För min del är det 2 saker som gör att jag använder osmos.
-Accumulering, man har alltid lite metaller etc som följer med.
-Oväntade händelser som arbete på vattenledningen, det kan ta död på hela karet.

//NiXoN

Det är lite var man bor som avgör om man behöver RO eller inte, med ett undantag - arbete på vattenledningare eller olyckor där jag tycker NiXon har en poäng. Jag har Göteborgsvatten och jag har kört utan osmos sedan jag startade på allvar för ca 4 år sedan - det har fungerat bra. Då skall man tänka på att jag genom mitt jobb har tillgång till betydligt bättre RO än vad man får med hobbygrejer men har bara använt det när jag kört kalkvatten pga jag tyckte att kranvattnet inte fungerade så bra i den applikationen. Många använder RO med hänsyftan på klorering men det stämmer inte - membranen släpper tyvärr igenom kloramin.

Dock tycker jag att det ibland kan vara bra att köra RO - speciellt i områden med mycket nitrat i grundvattnet. Om man skall köra RO i kalciumrika vatten är också en fråga - problemet är att kalciumet sätter igen porerna och man bör faktiskt behandla vattnet med jonbytare innan RO behållaren. Problemet med ett vatten som redan från början är rikt på kalcium och karbonater är att det inte går att använda de moderna revsalterna eftersom de är ordentligt "boostade" med kalcium och karbonater redan från börja och att man därför får utfällningar av kalciumkarbonat. detta problem går att undvika genom att använda något fabrikat av icke boostade saltblandningar - de flesta leverantörerna har ett standardsalt som just är avsett för kalkrika vatten.

MVH Lasse

Nitrat är väl inget problem i ett modernt (DSB & levande sten) saltvattenskar. Särskilt inte när vi pratar någon enstaka ppm.

Lite utfällning av överskottkalk är väl inget problem heller, det hamnar i filtret.

Nja - vi pratar inte om några ppm nitrat i vissa kranvatten - gränsvärdet för tjänligt går vid ca 50 ppm nitrat (ca 11 ppm som nitratkväve)...... Jag håller med dig om att nitraten i ingångna DSB-system gärna blir en bristvara och därför har jag i flera fall rått folk att använda sitt nitratrika brunnsvatten för top off vatten men då gäller det som du sa några ppm nitrat. I ett DSB-system är det livsfarligt att nolla nitraten - det medför nästan omdelbart en svavelväteproduktion med bland annat frigörande av bundet fosfor från bottnarna.

De moderna revsalterna ligger på ett kalciumvärde på ca 420 ppm och en alkanitet på mellan 8 och 10 i KH. Detta är på gränsen vad ett saltvatten kan hålla och balanseras ofta upp av extra magnesiuminnehåll. (högt magnesium motverkar utfällning av¨kalciumkarbonat) Ett extra tillskott på 20 till 30 ppm kalcium ger en direkt utfällning och om inte det extra kalciuminnehållet är balanserat med ett extra karbonatinnehåll så kommer balansen att rubbas och både kalcium och alkaliniteten rasa ner. Speciellt alkaliniteten brukar bli lidande. Det finns ett botmedel och det är att använda standardsalter där kalciuminnehållet ofta brukar ligga kring 360 (de är anpassade för de vatten som finns på kontinenten och för att användas i icke osmossystem) om man har höga kalciummängder i sitt kranvatten (typ Uppsala).

I vatten med låga kalciuminnehåll (Göteborg, Stockholm med mera) så kan man använda saltblandningar för osmosvatten till sitt kranvatten - i Uppsala bör man ta standardsalterna om man inte använder RO.

MVH Lasse

Lasse skrev:

Nja - vi pratar inte om några ppm nitrat i vissa kranvatten - gränsvärdet för tjänligt går vid ca 50 ppm nitrat (ca 11 ppm som nitratkväve)

Har man dåligt vatten så har man. Vårt kommunala vatten innehåller 0.5 ppm nitrat.

nitrat. I ett DSB-system är det livsfarligt att nolla nitraten - det medför nästan omdelbart en svavelväteproduktion med bland annat frigörande av bundet fosfor från bottnarna.

Jag tillåter mig att vara mycket skeptisk mot det. Jag har aldrig sett nåt sånt hända i ett korallakvarium. Det är riktigt att i havet får man frisläppande av fosfat när bottnar drabbas av syrebrist, men det är en helt annan situation.

De moderna revsalterna ligger på ett kalciumvärde på ca 420 ppm och en alkanitet på mellan 8 och 10 i KH. Detta är på gränsen vad ett saltvatten kan hålla och balanseras ofta upp av extra magnesiuminnehåll. (högt magnesium motverkar utfällning av¨kalciumkarbonat) Ett extra tillskott på 20 till 30 ppm kalcium ger en direkt utfällning och om inte det extra kalciuminnehållet är balanserat med ett extra karbonatinnehåll

Och kalciumet i kranvattnet är balanserat, särskilt i de områden som har mycket hårt vatten, som Gotland. Situationen du beskriver gäller vid dosering av kalciumhydroxid eller kalciumklorid, inte hårt kranvatten.

Jag tillåter mig att vara mycket skeptisk mot det. Jag har aldrig sett nåt sånt hända i ett korallakvarium. Det är riktigt att i havet får man frisläppande av fosfat när bottnar drabbas av syrebrist, men det är en helt annan situation.

Jag har och det är ganska välkänt fenomen, Sök lite på Old Tank Syndrome. De bakterier som står för den anaeroba "nedbrytningen" av nitrat till kvävgas och vatten i en DSB använder nitrat som elektronacceptor i stället för syrgas. Restprodukten av den processen blir kvävgas och vatten (kan bli en delproduktion av nitrit också). I det läge som nitraten tar slut så kommer samma bakterier att använda sulfat som elektronacceptor och svavelvätet blir restproduktionen. Sulfat finns det ganska gott om i en gammal DSB-botten. Ovanstående är ganska välkänt som en modell i anaerob nedbrytning. detta har jag konstaterat både i korallkar och denitrifikationstorn. Normalt oxideras det uppkommna svavelvätet fort i ett väl syresatt korallrevskar men det kan uppkomma dödliga nivåer av svavelväte i områden med dålig cirkulation och syresättning. Inom saltvattensakvaristiken i Sverige är det ganska modernt att försöka nolla alla näringsnivåer inklusive nitratnivåerna. Det är inte min åsikt. Att nolla nitratnivåerna i ett akvarium med DSB (och då har jag en viss erfarenhet av detta) är att spela rysk rolett.

Flera studier på sjösediment har visat att det som frigör den bundna fosfaten är just produktionen av svavelväte - i sjöar som varit syrefria men innehållit mätbar nitrat har man inte fått fosforfrigöring i syrefria bottensediment i samma utsträckning som i sjöar utan mätbara nitratnivåer. En av upptäckterna till att man på försök pratat om eller till och med verkställt att Himmelfjärdsverket i södra Stockholm skall få tillstånd att släppa ut nitratrikt vatten. Det här är väl läsbart http://vav.griffel.net/filer/VA-Forsk_2006-12.pdf I sammanfattningen står bland annat

Låga nitrathalter i sedimentet innebär brist på elektronacceptorer vid bakteriell nedbrytning av organiskt material. Sulfat kan då användas som elektronacceptor istället vilket resulterar i bildning av svavelväte. Svavelväte orsakar i sin tur att fosfat frigöres från sedimentet. När svavelväte produceras stoppas kvävgasbildningen och nitratet omvandlas till ammonium vilket tas upp av algerna.

Vad gäller kalciumet så är det också så att en obalans mellan kalciumet och karbonater åt andra hållet som också inträffar (dvs karbonatinnehållet är större än vad som motsvarar kalciumet) ger samma resultat - en utfällning av kalciumkarbonat som är större än någon av parametrarna som ingår i det bytta vattnet. Problemet är ganska välkänt (och uppmätt) i kalkrika vatten och tror du att nästan alla saltproducenter av akvariesalt har kvar sitt standardsalt bara för nöjet skull. De säger uttalat att detta salt inte är avsett för RO vatten utan sådant vatten som är normalt kranvatten av europeisk typ, dvs kalkrikt vatten.

MVH Lasse