Kolhydrater

#1 - 19 september 2006 18:25
Det har säkert frågats tidigare, men jag undrar över en grej:

Barr brukar föreslå att vid nystart köra "a dusting of peat" (alltså damma lite med torven) på botten. Detta för att ge bakterierna lite "kolhydrater" att käka på tills det hinner samlas lite mulm/detritus som kolkälla. Min fundering är om man kan slippa torven helt och köra med Seachem Excel som kolkälla åt bakterierna? Vad tror ni? (Jag har som bekant ett high-tech kar).
#2 - 19 september 2006 20:35
Oj, ja resonemanget låter ju ligiskt. Testa att fråga seachem, de brukar ge vettiga svar på frågor.
MVH
Magnus
#3 - 19 september 2006 20:36
Annars skulle väl kanske vodka kunna fungera?
MVH
Magnus
#4 - 19 september 2006 21:04
Vodka då?
#5 - 19 september 2006 22:09
Koldioxid - oorganisk kolkälla och ett krav för primärproducenter
Vodka och som det verkar på seachems egen beskrivning av Excell är organiska kolkällor - aldrig att de kan fungera som direkta kolkällor till växter ... aldrig, aldrig, aldrig. Däremot kan de fungera som kolkällor till heterotrofa bakterier som i sin tur producerar koldioxid till vattnet och konkurrerar ut algerna genom att lägga beslag på fosfor och kväve i vattnet..

MVH Lasse
#6 - 20 september 2006 05:08
Jo men precis, jag är ju inte alls ute efter kolet till växterna - det får de via CO2 ur tub, jag är enbart och endast ute efter att "mata" filterbakterierna, att förse just bakterierna med kollisarna. Och ja, jag har funderat på sprit, jag har funderat på ren socker (efter trådar på saltvattensguiden), och nu på Excel som verkar vara organisk kolkälla. Vad säger ni om de olika kolkällorna som mat till bakterierna: kan man mata dem med ren socker, ren sprit, eller är Excel att föredra? Vad finns det för för- och nackdelar?

(Skall också under tiden försöka mejla Seachem och fråga om just Excelen.)
#7 - 20 september 2006 05:16
[QUOTE=Lasse]Koldioxid - oorganisk kolkälla och ett krav för primärproducenter
Vodka och som det verkar på seachems egen beskrivning av Excell är organiska kolkällor - aldrig att de kan fungera som direkta kolkällor till växter ... aldrig, aldrig, aldrig. [/QUOTE]

En mycket intressant fråga som du Lasse väcker är om Excelen är i grund och botten värdelös ur växtsynpunten. Som du skriver synes Excel vara en organisk kolkälla, där kolet inte är tillgänglig för växterna förrän det bryts ner av bakterierna, eller hur? Ungefär som en fintuggad räkmix som bara väntar på att omvandlas till växttillgänglig kol av bakterierna - om man hårddrar det hela lite. Dvs. Excelen har endast den fördelen att den hjälper bakterierna att andas ut den för växterna tillgängliga CO2? Eller är jag ute och cyklar?

Då blir ju Seachems marknadsföring något/ganska vilseledande när de påstår att Excel verkar direkt på och för växterna:

Q: Is it better to add Flourish Excel at night or in the morning based upon plant carbon uptake physiology?

A: Carbon intake is a function of photosynthesis. Based on this, it would be ideal to dose Flourish Excel during the day.

samt
Q: Is Flourish Excel a replacement for CO2 in a planted aquarium?

A: Yes and no. It provides the same benefit as CO2, i.e. it provides the plants with a source of carbon for growth just as CO2 provides them with carbon. However CO2 by itself will give you quantitatively more growth than Excel by itself, although Excel does provide a substantial amount in comparison. If CO2 is a 10, Excel is a 6-7. Using both together provides additional benefit.

http://www.seachem.com/support/FAQs/FlourishExcel_faq.html

Är det en grov förenkling från Seachems sida för att glada amatörer skall förstå eller påstår de sådant som inte alls stämmer med kemilagar? (Jag är helt profan vad gäller kemi..)

Kanske kan det här vara lite till hjälp:

As mentioned, the reason plants need CO2 is to produce longer chain carbon compounds also known as photosynthetic intermediates. Photosynthetic intermediates includes compounds such as ribulose 1,5-bisphosphate, and 2-carboxy-3-keto-D-arabinitol 1,5 bisphosphate. Although the names are complicated, the structures are quite simple (5 carbon chains). See Figure 2. Flourish Excel™ does not contain these specific compounds per se, but one that is quite similar. By dosing with Flourish Excel™ you bypass the involvement of CO2 and introduce the already finished, structurally similar compounds. It is in its structural similarity that Flourish Excel™ is able to be utilized in the carbon chain building process of photosynthesis. Simple chemical or enzymatic steps can easily convert it to any one

to any one of the above named compounds (or a variety of others). Because Flourish Excel™ is an organic carbon source it does not impact pH. Flourish Excel™ also has iron reducing properties which promote the ferrous state of iron (Fe+2), which is more easily utilized by plants than ferric iron (Fe+3).



Fig.2 Structures of Carbon Compounds Produced in Photosynthesis and Polycycloglutaracetal, the Primary Component of Flourish Excel™

We see here the key component in Flourish Excel shares the same 5 carbon backbone and can be utilized in a similar fashion. The reason plants need CO2 is to produce longer chain carbon compounds… so if we can introduce the already finished compounds to the plants then the plant can use those as well.


Hämtat från Seachems hemsida om Excel (nere till vänster om product highligh/learn more) http://www.seachem.com/products/product_pages/FlourishExcel.html
#8 - 20 september 2006 06:01
Som jag förstått det är Seachem Excel en syntetisk variant av det kol växterna fixar från fotosyntesen som växterna dessutom kan ta in direkt med bladen. Det betyder att Excel inte ger mer bubbel/fotosyntes (vilket alla som använder enbart Excel kan intyga), vilket Vodka hade gjort om det verkar indirekt via bakteriernas CO2-produktion.
#9 - 20 september 2006 07:48
Är det något fel på klockan i forumet eller sitter ni och debaterar kolkällor klockan 5-6 på morgonen ;)
MVH
Magnus
#10 - 20 september 2006 08:47
Hehe, nää, jag tror inte att det är fel på klockan, skrev bara inläggen det första jag gjort när jag kom till jobbet.

Men om Excel är syntetisk varian av kol som växterna kan utnyttja, är den *dessutom* tillgänglig för bakterier som kolkälla? Är CO2 ur min tub tillgänglig för bakterierna som kolkälla? Kan man hälla i vanligt socker i karet som snabba kolhydrater för att hjälpa nitrifikationsbakterierna på traven?
#11 - 20 september 2006 11:55
Nitrifikationsbakterierna vill ha oorganiskt kol i form av bikarbonatjon, hurvidare de kan ta upp co2 eller inte kan jag inte svara på men spontant vill jag svara nej. Lasse kommer säkert att bekräfta min magkänsla här. Jag trodde diskussionen gällde mat till reducerande bakterier, det var därför jag tänkte alkohol eller socker.
MVH
Magnus
#12 - 20 september 2006 17:10
Jo men diskussionen gäller fortfarande mat till bakterierna, och jag undrar fortfarande om man kan häva i socker eller alkohol i sitt kar. Är det något du tänkt på själv, testat, hört någon annan köra i sötvatten? Framstår det som rimligt utifrån dina teoretiska kunksaper att hälla i socker/alkohol som hjälp på traven?
#13 - 20 september 2006 21:00
defdac skrev:
Som jag förstått det är Seachem Excel en syntetisk variant av det kol växterna fixar från fotosyntesen som växterna dessutom kan ta in direkt med bladen. Det betyder att Excel inte ger mer bubbel/fotosyntes (vilket alla som använder enbart Excel kan intyga), vilket Vodka hade gjort om det verkar indirekt via bakteriernas CO2-produktion.



I så fall skulle Seachem Excell delvis fungera i mörker

MVH Lasse
#14 - 20 september 2006 21:04
Sötvattensakvarister är inte så kliniskt rena som saltvattensakvarister vilket medför att i ett väl ingånget växtakvarium behövs ingen extern organisk kolkälla. Det finns redan. Men socker/alkohol kan vara tillämpligt i några tillfällen. Uppstart och om man fått en total alginvasion.

MVH Lasse
#15 - 20 september 2006 21:06
Tropfrog skrev:
Nitrifikationsbakterierna vill ha oorganiskt kol i form av bikarbonatjon, hurvidare de kan ta upp co2 eller inte kan jag inte svara på men spontant vill jag svara nej. Lasse kommer säkert att bekräfta min magkänsla här. Jag trodde diskussionen gällde mat till reducerande bakterier, det var därför jag tänkte alkohol eller socker.

MVH

Magnus


Jag har diskuterat den frågan med en kille som trodde att det kunde röra sig om koldioxid och inte karbonater. Jag tror att han har fel för nitrifikationen är pH sänkande vilket stämmer om det är karbonater som förbrukas. Om de skulle förbruka koldioxid skulle processen vara pH höjande!

MVH Lasse
#16 - 21 september 2006 08:37
Lasse skrev:
Sötvattensakvarister är inte så kliniskt rena som saltvattensakvarister vilket medför att i ett väl ingånget växtakvarium behövs ingen extern organisk kolkälla. Det finns redan. Men socker/alkohol kan vara tillämpligt i några tillfällen. Uppstart och om man fått en total alginvasion.



MVH Lasse

Äntligen, ett klart och tydligt besked! Tack Lasse! Skall försöka med pyttelite socker pga nystart. Det är säkert så även halm-metoden funkar, att det tillför kolhydrater till bakterierna, vilket drar upp den biologiska nedbrytningen och konkurrerar ut alger (tar bort ammonium/urea):

http://www.btny.purdue.edu/pubs/APM/APM-1-W.pdf#search=%22barley%20straw%22
#17 - 21 september 2006 18:46
Det är säkert så även halm-metoden funkar, att det tillför kolhydrater till bakterierna, vilket drar upp den biologiska nedbrytningen och konkurrerar ut alger (tar bort ammonium/urea):



Om det är kornhalm du syftar på så tror jag att det fungerar genom att kornhalmet avsöndrar små mängder väteperoxid i karet. Kornhalm funkar främst på trådalger och är inte vidare effektiva på andra alger.

Jag har diskuterat den frågan med en kille som trodde att det kunde röra sig om koldioxid och inte karbonater. Jag tror att han har fel för nitrifikationen är pH sänkande vilket stämmer om det är karbonater som förbrukas. Om de skulle förbruka koldioxid skulle processen vara pH höjande!



Jag avundas ditt sätt att förklara relativt svåra saker vbäldigt enkelt. Givetvis måste det vara bikarbonat som är kolkällan.

Sötvattensakvarister är inte så kliniskt rena som saltvattensakvarister vilket medför att i ett väl ingånget växtakvarium behövs ingen extern organisk kolkälla. Det finns redan. Men socker/alkohol kan vara tillämpligt i några tillfällen. Uppstart och om man fått en total alginvasion.



Lasse: frågan gäller nitrifikationen. Om jag inte minns fel så kan nitrifierarna inte använda det kol som finns i vodka och socker, de behöver bikarbonat. Men om det är en fungerande levande sandbädd med denitrificering man är ute efter kan socker och vodka hjälpa.....Rätt eller fel?
MVH
Magnus
#18 - 21 september 2006 20:59
Tropfrog skrev:






Lasse: frågan gäller nitrifikationen. Om jag inte minns fel så kan nitrifierarna inte använda det kol som finns i vodka och socker, de behöver bikarbonat. Men om det är en fungerande levande sandbädd med denitrificering man är ute efter kan socker och vodka hjälpa.....Rätt eller fel?

MVH

Magnus


Näe, seachem säger själva att Excell är en organisk kolkälla - det var det jag utgick ifrån när jag jämförde med vodka/socker. Annars har du helt rätt!

MVH Lasse
#19 - 22 september 2006 09:57
Wikipedia håller inte med om att nitrifikationen använder bikarbonat som kolkälla:
http://en.wikipedia.org/wiki/Nitrification

Men det är väl egentligen ganska ointressant om det är andra organismer som använder bikarbonat som ger nitrifikationsbakterierna CO2 eller om dom använder bikarbonat direkt *shrug*.
#20 - 22 september 2006 13:47
kanske det, även om författaren säkert inte håller med.

Men vi kan nog utesluta både socker och alkohol som mat till nitrifikationen. Hurvidare seachem exel funkar som bakteriemat eller inte vet vi däremot inte, jag misstänker att svaret är nej.

Se till att hålla kh över 3 så har nitrifikationen vad kol den behöver.
MVH
Magnus
#21 - 22 september 2006 21:03
defdac skrev:
Wikipedia håller inte med om att nitrifikationen använder bikarbonat som kolkälla:

http://en.wikipedia.org/wiki/Nitrification



Men det är väl egentligen ganska ointressant om det är andra organismer som använder bikarbonat som ger nitrifikationsbakterierna CO2 eller om dom använder bikarbonat direkt *shrug*.



Då har wikipedia fel liksom tropfrog - det är karbonat de använder. Det finns tusentals vetenskapliga undersökningar som samtliga anger karbonat som kolkälla. Detta anser jag är fullständigt rätt eftersom det inte blir någon pH ökning av nitrifikation. Jag har matat med 125 kg laxfoder per dag i ett 200 kubiks system och nitrifierat det fullständigt. För att hålla pH uppe kring 7 så gick det åt 25 kg natriumkarbonat per två dagar!

MVH Lasse
#22 - 22 september 2006 22:12
PatrikS skrev:
jag undrar fortfarande om man kan häva i socker eller alkohol i sitt kar. Är det något du tänkt på själv, testat, hört någon annan köra i sötvatten?
Jag har doserat socker. Det är ofarligt om du inte tillsätter så stor mängd att akvariet drabbas av syrebrist (pga våldsamt biologiskt syrebehov från bakterierna som bryter ned sockret).

Empiriskt kan jag också säga att nitrat i vattnet sjunker kraftigt, och vissa typer av alger dör. Ingen verkar riktigt veta hur det kommer sig; jag har pratat med mikrobiologer om saken och att nitraten försvinner verkar inte vara enligt förväntningarna. Algerna antas dödas av bakterietoxiner.

Alkohol används i reningsverk som kolkälla åt denitrifierande bakterier, MEN är dödligt giftigt för fisk redan vid koncentrationer i vattnet på ett par promille.

Vad gäller socker, så har jag inte följt med i nya rön senaste åren, men det förefaller som om man helst vill tillsätta enkla & lätt-nedbrutna kolhydrater (fruktos, maltos, glukos...) snarare än större (sackaros, stärkelse) eller svårnedbrutna (cellulosa).

Mitt tips: en kvarts tablett dextrosol till 100 liter vatten.


EDIT: Men jag är lite oklar över vad du vill uppnå. Jag doserade socker för att bli av med nitrat & döda alger, vilket inte låter som vad du vill uppnå, och den koldioxid som producerades var för mig en ointressant sidoeffekt.
#23 - 23 september 2006 08:36
Azur skrev:
Jag har doserat socker. Det är ofarligt om du inte tillsätter så stor mängd att akvariet drabbas av syrebrist (pga våldsamt biologiskt syrebehov från bakterierna som bryter ned sockret).



Empiriskt kan jag också säga att nitrat i vattnet sjunker kraftigt, och vissa typer av alger dör. Ingen verkar riktigt veta hur det kommer sig; jag har pratat med mikrobiologer om saken och att nitraten försvinner verkar inte vara enligt förväntningarna. Algerna antas dödas av bakterietoxiner.



Alkohol används i reningsverk som kolkälla åt denitrifierande bakterier, MEN är dödligt giftigt för fisk redan vid koncentrationer i vattnet på ett par promille.



Vad gäller socker, så har jag inte följt med i nya rön senaste åren, men det förefaller som om man helst vill tillsätta enkla & lätt-nedbrutna kolhydrater (fruktos, maltos, glukos...) snarare än större (sackaros, stärkelse) eller svårnedbrutna (cellulosa).



Mitt tips: en kvarts tablett dextrosol till 100 liter vatten.





EDIT: Men jag är lite oklar över vad du vill uppnå. Jag doserade socker för att bli av med nitrat & döda alger, vilket inte låter som vad du vill uppnå, och den koldioxid som producerades var för mig en ointressant sidoeffekt.


Azur, som du kanske förstår har jag den sista tiden mest ägnat min tid åt saltvattensguiden.se Det är dock väldigt trevligt att tjöta med dig igen. Om du tittar på den här tråden på saltvattensguiden.se http://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=10932 så tror jag att du får svar på de flesta frågor. Tråden är gigantisk men lärorik.
Det finns även en om sockermetoden - http://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11017

MVH Lasse
#24 - 23 september 2006 09:05
Lasse skrev:
Då har wikipedia fel liksom tropfrog - det är karbonat de använder.

MVH Lasse


Nu förstår jag inte. Vad är det som jag har fel i???
MVH
Magnus
#25 - 23 september 2006 17:57
Tropfrog skrev:
Nitrifikationsbakterierna vill ha oorganiskt kol i form av bikarbonatjon .....

MVH

Magnus



Var det en felskrivning?

MVH Lasse
#26 - 24 september 2006 08:03
Lasse, vad säger du om den här artikeln?
http://www.bioconlabs.com/nitribactfacts.html

"Nitrifying bacteria are classified as obligate chemolithotrophs. This simply means that they must use inorganic salts as an energy source and generally cannot utilize organic materials. They must oxidize ammonia and nitrites for their energy needs and fix inorganic carbon dioxide (CO2) to fulfill their carbon requirements. "

" Most of their energy production (80%) is devoted to fixing CO2 via the Calvin cycle and little energy remains for growth and reproduction. As a consequence, they have a very slow reproductive rate."
#27 - 24 september 2006 09:00
Lasse skrev:
Var det en felskrivning?



MVH Lasse



Jag säger ju att nitrificeringsbakterierna behöver bikarbonat som kolkälla, det är i allafall vad jag har lärt mig. Sen slant jag på oet, det var en felskrivning ja.
MVH
Magnus
#28 - 24 september 2006 10:43
Frågan är med andra ord vilken av följande reaktioner som egentligen sker vid nitrifikation:

(från http://fins.actwin.com/killietalk/month.200404/msg00389.html)
Nitrosomonas: 55NH4+ + 76 O2 + 109HCO3- ==> C5H7O2N + 54NO2-+ 57H2O + 104H2CO3
For Nitrobacter: 400NO2- + NH4+ + 4H2CO3 + HCO3- + 195 O2 ==> C5H7O2N + 3H2O + 400 NO3-

Eller:
(från http://www.lagoonsonline.com/general.htm#A.9%20Nitrification)
13NH4+ + 15CO2 ==> NO2- + 3C5H7NO2 + 23H+ + 4H2O (Nitrosomonas)
10NO2- + 5CO2 + NH4+ + 2H20 ==> 10N03- + C5H7NO2 + H+ (Nitrobacter)

Observera att det inte spelar någon (större) roll för hobbyisten. Resultatet är detsamma, men i ena fallet används karbonaterna som kolkälla och i andra fallet så produceras syra som neturaliserar karbonaterna.
#29 - 24 september 2006 13:50
Jag vill hävda att de uttnyttjar karbonater av följande skäl.
1) Processen är pH sänkande. Visserligen kommer det förstärkas av att det i första steget (NH4-NO2) troligvis kommer att frisläppa vätejoner. De kommer i första steget att neutraliseras (om det finns HCO3 samt CO3 joner) av att buffringssystemet går åt vänster (det lite surare vattnet gör att jämnvikten vill gå mot mer koldioxid - HC03 och CO3 går mot att bli först H2CO3 och sedan koldioxid och vatten. Detta medförs att vätejoner tas upp. En sådan här reaktion brukar inte synas förrän i stort sett all alkanitet är förbrukad då kommer pH snabbsjunka vid en given tidpunkt. Jag har många gånger sett hur pH sjunker kontinuerligt viden kraftig nitrifikation (På hårt belastade system i recirkulerande fiskodlingar) Om bakterierna tar upp karbonat så förklarar detta pH sänkningen. Karbonaten försvinner men jämnvikten kräver en viss procent karbonat vid gällande pH och CO2 tar upp vatten går till kolsyra (H2CO3) vilket går till HCO3 (bikarbonat) och sedan till CO3 (Karbonat). pH rör sig neråt och vid ett visst pH är i stort sett all organisk kol i vattnet som CO2 (koldioxid). Ingen karbonat finns tillgänglig och därför avstannar tillväxten.
2) Om koldioxid skulle vara kolkällan varför fortgår inte nitrifikationen vid låga pH där koldioxid är den enda förekommande oorganiska kolkällan? Vi pH under 6,5 så finns normalt mycket mer fri koldioxidgas i vattnet än vid pH över detta pH.
3) Om bikarbonat skulle vara kolkällan så skulle nitrifikationen få olika riktningar på pH:t beroende på vad utgångs-pH:t är

Jag bygger mina funderingar på vad jag sett och upplevt och på vad jag tror mig förstå av karbonatsystemets irrgångar.

MVH Lasse
#30 - 25 september 2006 04:57
Ledsen att inte kunna närvara i den av mig startade diskussionen, åberopar hög arbetsbelastning, men jag har fått svar från Seachem.

Jag frågade:

I was wondering if Seachem Excel can provide any kind of nutrition (for example as a source for carbs) for the denitrifying bacteria in a planted tank.


Fått svar:

Flourish Excel will not provide a significant source of carbon to denitrifying bacteria. However, it does provide a carbon source to the plants, which then proceed to uptake nitrogen in order to grow, so you are getting some nitrate reduction out of it. Remember, too, that nitrate is a fertilizer, so do not reduce it too far or you will limit your plant growth.

Hope this helps.


Lasse, om bakterierna uttnyttjar karbonater, vad är det jag som hobbyist kan göra för att gynna bakterierna på bästa möjliga sätt? Behöver jag göra någonting överhuvudtaget? Eller räcker det som du tidigare sagt med att man har någorlund bra KH?
#31 - 25 september 2006 06:41
PatrikS skrev:
Behöver jag göra någonting överhuvudtaget? Eller räcker det som du tidigare sagt med att man har någorlund bra KH?


Nitrifierarna behöver: mat (ammonium samt nitrit), plats att sitta på (ett bra filter, fohrmanmadrasser är utmärkta), syre (bra genomströmning i det braiga filtret), oorganisk kolkälla (KH över 3 i akvariet), fosfor och kväve, så liten konkurens som möjligt av nedbrytningsbakterier (heterotrofa bakterier - oftast inget problem i ett normalt akvarium men börjar man köra med någon organisk kolkälla kan det bli problem. Jag är lite förundrad just över seachems excell - det är en organisk kolkälla och jag vet inte om den kan ställa till problem för nitrifikationsbakterierna. I så fall måste man rengöra filtret rätt så ofta)


MVH Lasse
#32 - 25 september 2006 08:35
Lasse skrev:
Azur, som du kanske förstår har jag den sista tiden mest ägnat min tid åt saltvattensguiden.se Det är dock väldigt trevligt att tjöta med dig igen. Om du tittar på den här tråden på saltvattensguiden.se http://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=10932 så tror jag att du får svar på de flesta frågor. Tråden är gigantisk men lärorik.

Det finns även en om sockermetoden - http://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?t=11017



MVH Lasse
Öh... Jag orkar inte plöja allt det där, särskilt inte när jag inte vet vad du tycker jag bör läsa, och de första fyra-fem sidorna var helt tomma på info.

Men grejen är alltså att som regel vill man inte ha DEnitrifiering i sötvatten, så att tillsätta kolkälla som mat för denitrifierarna gör ingen nytta. För mycket nitrat är sällan ett problem i sötvatten.

Om du ville hänvisa till att det skall vara peroxid som dödar algerna så tror jag helt enkelt inte på det - löst syrehalt SJUNKER, kraftigt, när man tillsätter kolkälla, och det bubblar inte om växterna. Jag har inte sett någonting som tyder på att peroxid frigörs i nämnvärd mängd, vare sig ur socker, alkohol eller kornhalm, och personligen anser jag att peroxidhypotesen är en dimridå.

Om du ville säga att alkohol är en bättre kolkälla så håller jag helt enkelt inte med - visst funkar det, men enkla sockerarter har exakt samma effekt & är oerhört mycket svårare att överdosera.

Om det var något annat jag skulle se får jag nog be dig vara mer specifik.

---

Återigen måste jag alltså fråga vad OP'n egentligen vill uppnå.

Om det är att mata nitrifikationsbakterier så är det tveksamt om alkohol, socker, torvströ, kornhalm etc alls funkar som kolkälla åt Nitrospira, Nitrosococcus etc (se t.ex. http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=93301 )
Om det är att mata denitrifikationsbakterier så gör socker, alkohol etc nytta - men varför skulle man vilja mata denitrifikationsbakterierna i ett nystartat sötvattenskar? Det är möjligt det finns nån bra anledning, men jag känner inte till nån.

Skall jag vara brutalt ärlig så tycker jag Tom Barrs rekommendation om att ha i torvspån som foder åt bakterier låter som en hel del andra rekommendationer jag sett från växtakvarister för att klämma ut den där sista tiondels promillen tillväxt, dvs de ligger nånstans i Bermudatriangeln mellan obekräftad teori, anekdotiska bevis, och Bondepraktikan.
#33 - 25 september 2006 08:44


Skall jag vara brutalt ärlig så tycker jag Tom Barrs rekommendation om att ha i torvspån som foder åt bakterier låter som en hel del andra rekommendationer jag sett från växtakvarister för att klämma ut den där sista tiondels promillen tillväxt, dvs de ligger nånstans i Bermudatriangeln mellan obekräftad teori, anekdotiska bevis, och Bondepraktikan.


Det är inte för att klämma ur tillväxt som jag ser det utan för att direkt skapa lite lägre redox så att man inte hamnar på kvävereduktion utan lite längre ner mer mot järnreduktion. Visserligen vill man ha järnreduktion för att växterna enklare ska få tillgång till reducerat järn och därmed bättre tillväxt - men just Barrs rekommendationer vad gäller gödning skjuter långt över den tillgången. En backup, inte något nödvändigt.

Han förespråkar även att man regelbundet går igenom små delar av bottnen varje vattenbyte för att undvika för stor uppbyggnad av organiskt material, så det han lägger till ibörjan blir ändå bortsuget allteftersom.

För den som kör estimative index tvivlar jag starkt på kommer märka skillnad med lite torv sprinklat under gruset. Det är mest för akvarier utan CO2 som körs med fingerspitzgefühl där obekräftad teori, bermuda trianglar, anekdotiska bevis och bondepraktikan (och även voodoo-dockor) är vanligt förekommande. =)
#34 - 25 september 2006 10:14
Azur skrev:
Återigen måste jag alltså fråga vad OP'n egentligen vill uppnå.



Om det är att mata nitrifikationsbakterier så är det tveksamt om alkohol, socker, torvströ, kornhalm etc alls funkar som kolkälla åt Nitrospira, Nitrosococcus etc (se t.ex. http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=93301 )

Om det är att mata denitrifikationsbakterier så gör socker, alkohol etc nytta - men varför skulle man vilja mata denitrifikationsbakterierna i ett nystartat sötvattenskar? Det är möjligt det finns nån bra anledning, men jag känner inte till nån.



Skall jag vara brutalt ärlig så tycker jag Tom Barrs rekommendation om att ha i torvspån som foder åt bakterier låter som en hel del andra rekommendationer jag sett från växtakvarister för att klämma ut den där sista tiondels promillen tillväxt, dvs de ligger nånstans i Bermudatriangeln mellan obekräftad teori, anekdotiska bevis, och Bondepraktikan.


Ja, jag vill helt enkelt få så lite ammoniumsvängningar som möjligt, alltså så bra biologisk filtrering av just ammmonia/urea som möjligt, inte att reducera nitrat eller något, nitrat vill jag ju tvärtom behålla för växternas skull. Jag undrade om det finns någon metod för att "snabbstarta" den biologiska filtreringen på något sätt. :)
#35 - 25 september 2006 12:14
defdac skrev:
Det är inte för att klämma ur tillväxt som jag ser det utan för att direkt skapa lite lägre redox så att man inte hamnar på kvävereduktion utan lite längre ner mer mot järnreduktion.
Jaha, så man vill helt enkelt inducera att det nedersta lagret av sedimentet snabbare blir hypoxiskt eller anoxiskt?

Ja, allt organiskt funkar ju då. Jag skulle personligen välja nåt som bryts ned snabbare än torv (t.ex. hushållspapper, löv, nån sträng okokt spagetti...) men torv funkar säkert.

PatrikS: bästa sättet att kickstarta nitrifieringen är nog överdimensionerade filter, bra vattenrörelse, och nån form av bakterie 'sådd' (kommersiell mix eller "urkramat filter") - i alla fall verkar det ju vara fler än jag som tycker sig ha märkt att nitrittoppen blir mycket mindre & kortare på det sättet.
#36 - 25 september 2006 16:11
Azur skrev:
Öh... Jag orkar inte plöja allt det där, särskilt inte när jag inte vet vad du tycker jag bör läsa, och de första fyra-fem sidorna var helt tomma på info.



Men grejen är alltså att som regel vill man inte ha DEnitrifiering i sötvatten, så att tillsätta kolkälla som mat för denitrifierarna gör ingen nytta. För mycket nitrat är sällan ett problem i sötvatten.



Om du ville hänvisa till att det skall vara peroxid som dödar algerna så tror jag helt enkelt inte på det - löst syrehalt SJUNKER, kraftigt, när man tillsätter kolkälla, och det bubblar inte om växterna. Jag har inte sett någonting som tyder på att peroxid frigörs i nämnvärd mängd, vare sig ur socker, alkohol eller kornhalm, och personligen anser jag att peroxidhypotesen är en dimridå.



Om du ville säga att alkohol är en bättre kolkälla så håller jag helt enkelt inte med - visst funkar det, men enkla sockerarter har exakt samma effekt & är oerhört mycket svårare att överdosera.



Om det var något annat jag skulle se får jag nog be dig vara mer specifik.



---



Återigen måste jag alltså fråga vad OP'n egentligen vill uppnå.



Om det är att mata nitrifikationsbakterier så är det tveksamt om alkohol, socker, torvströ, kornhalm etc alls funkar som kolkälla åt Nitrospira, Nitrosococcus etc (se t.ex. http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=93301 )

Om det är att mata denitrifikationsbakterier så gör socker, alkohol etc nytta - men varför skulle man vilja mata denitrifikationsbakterierna i ett nystartat sötvattenskar? Det är möjligt det finns nån bra anledning, men jag känner inte till nån.



Skall jag vara brutalt ärlig så tycker jag Tom Barrs rekommendation om att ha i torvspån som foder åt bakterier låter som en hel del andra rekommendationer jag sett från växtakvarister för att klämma ut den där sista tiondels promillen tillväxt, dvs de ligger nånstans i Bermudatriangeln mellan obekräftad teori, anekdotiska bevis, och Bondepraktikan.


Du han tydligen inte till inlägg 56 (som jag skrev) för då hade du inte ställt de frågor du gjort ovan. Ingen organisk kolkälla gynnar nitrifierarna eftersom de använder karbonat som kol källa. Tillsättning av organiskt kol kan istället göra att de heterotrofa aeroberna konkurerar ut nitrifierarna.

Det med peroxid har jag överhuvudtaget inte berört. Det finns en teori om att humus framförallt från kornhalm tillsammans med solljus bildra peroxid och att det är den bildningen som gör kornhalm effektiv mot alger i trädgårdsdammar. Men den har jag varken sagt bu eller bä till.

Varför jag skrev länken var att du ställde frågan varför socker fungerade i viss utsträckning som bekämpningsmedel mot alger. I bland annat ovanstående inlägg finns ett antagande om detta. Heterotrofa bakterier behöver fosfor och kväve liksom alger. Allt tyder på att de kan ta upp detta från vattnet - precis som alger och vissa växter. Vad som normalt är begränsande för heterotroferna är kolkällan. Bakterier växer till snabbare än till och med alger. Genom att förse bakterierna med en kolkälla kommer bakterierna begränsa tillgången på fosfor och kväve i vattenfasen.

Observera att jag är ingen förespråkare för metoden direkt eftersom man balanserar på slak lina. Har man inte bra syresättning så kan det barka åt h-e.

Azur - Överdimensionering av nitrifikationsfilters yta gör varken till eller från eftersom populationen av bakterier bestäms av "mat" tillgången (ammonium och nitrit). Man får aldrig en reservpopulation som rycker in vid övermatningar. Om du däremot med överdimansionering menar ett mycket kraftigt flöde igenom så håller jag med till hundra procent Kickstart är att mata försiktigt (och jämt), tillsätta bakterier varje dag, KH över tre och inget vattenbyte på minst två veckor. Och kraftigt flås i filtret.

MVH Lasse
#37 - 25 september 2006 18:18
Lasse skrev:
Du han tydligen inte till inlägg 56 (som jag skrev) för då hade du inte ställt de frågor du gjort ovan. Ingen organisk kolkälla gynnar nitrifierarna eftersom de använder karbonat som kol källa. Tillsättning av organiskt kol kan istället göra att de heterotrofa aeroberna konkurerar ut nitrifierarna.
Nej, som jag sa i inlägget du citerade så tillsätter man kolkälla som mat till DEnitrifierare, medan nitrifierare använder bikarbonat. Det var just det som förvirrade mig - jag såg ingen anledning att ha kolhydrater i ett nystartat sötvattenskar.

Varför jag skrev länken var att du ställde frågan varför socker fungerade i viss utsträckning som bekämpningsmedel mot alger. --- Bakterier växer till snabbare än till och med alger. Genom att förse bakterierna med en kolkälla kommer bakterierna begränsa tillgången på fosfor och kväve i vattenfasen.
Ja, näringsbegränsning var min arbetshypotes också. Problemet med den teorin är att algerna dör så snabbt, ibland inom en dag. Bakterietoxin-hypotesen är f.ö. inte min, utan kommer från mikrobiologerna jag pratat med. Jag betraktade den som osannolik eftersom endast vissa alger verkar ta skada, men de försäkrade mig att toxiner kan vara väldigt specifika. Så tills vidare har jag köpt det.

Azur - Överdimensionering av nitrifikationsfilters yta gör varken till eller från eftersom populationen av bakterier bestäms av "mat" tillgången (ammonium och nitrit). Man får aldrig en reservpopulation som rycker in vid övermatningar. Om du däremot med överdimansionering menar ett mycket kraftigt flöde igenom så håller jag med till hundra procent
Bra poäng - flöde var vad som avsågs snarare än filtervolym.
Kickstart är att mata försiktigt (och jämt), tillsätta bakterier varje dag, KH över tre och inget vattenbyte på minst två veckor. Och kraftigt flås i filtret.
Kunde inte sagt det bättre själv. :D
#38 - 25 september 2006 19:17
Azur skrev:
Ja, näringsbegränsning var min arbetshypotes också. Problemet med den teorin är att algerna dör så snabbt, ibland inom en dag. Bakterietoxin-hypotesen är f.ö. inte min, utan kommer från mikrobiologerna jag pratat med. Jag betraktade den som osannolik eftersom endast vissa alger verkar ta skada, men de försäkrade mig att toxiner kan vara väldigt specifika. Så tills vidare har jag köpt det.




Kan vara en kombination - dessutom växer bakterierna på ytor inklusive algerna. I saltvatten kommer algdöden saktare (3-4 dagar) men långt tidigare än när denitrifikationen kommer igång (efter ca 30 dagar) Fosfaten sjunker också mycket fortare (efter några dagar) än vad nitraten gör (efter ca 30 dagar). Detta tyder på en kraftig tillväxt av aeroba heterotrofer också - inte bara denitrifikationsbakterier.

MVH Lasse

MVH Lasse











Annons