Lämplig betesfisk till påfågelciklid?

Vilken/vilka fiskarter är lämpligast att mata sina oscars med? Har hört att t.ex guldfisk är alldeles för fet..

Fiskbullar... tycker jag låter som lämplig föda. Varför levande fisk???

Har hört att dom ska må bra av det.. ?

MonkanS skrev:

Fiskbullar... tycker jag låter som lämplig föda. Varför levande fisk???

Håller helt med om att det 'är bväldigt onödigt att mata med levande fisk. Fiskbullar däremot är väl fett så det är inget bra foder och dessutom kommer det att skita ner akvariet rejält.
Bättre i så fall med fiskbitar, räkor etc.

Jo då, både fiskbitar å räkor ingår i dieten. Men kan la va gött å fånga sin egen föda ibland

wrandel skrev:

Jo då, både fiskbitar å räkor ingår i dieten. Men kan la va gött å fånga sin egen föda ibland

Varför då?

Kjell Fohrman skrev:

Varför då?

Motion om inte annat... :D

stimulans. och om man ska efterlikna deras naturliga habitat på alla andra sätt, varför inte även på den här fronten? även om fisk inte är oscarns huvudföda lär dom ju äta mer småfisk än torskfilé... är det av moraliska aspekter levande föda skulle vara fel?

det har 2 orsaker
1/ Det moraliska som du nämner. Dvs det är ovärdigt att låta fiskar jagas till döds när rovfisken precis lika gärna kan äta mat som avlivats på ett värdigt sätt.
Om vi vill att fiskar skall bete sig som i naturen så skall vi låta fiskarna vara kvar i naturen - för vi kan ändå inte (och bör inte för fiskarnas skull) apa efter naturen i akvarierna. Det optimla för en fisk i naturen är inte det optimala i ett akvarium.
De Oscars som säljs idag är ju dessutom avelsformer och man får gå en himla massa generationer tillbaka för att man skall hitta något "naturursprung" hos dom
2/ Dessutom om fiskar triggas igång till att äta levande föda så skaffar de sig ofta ett aggressivare beteende som går ut över övriga medinnevånare i akvariet.

tycker inte att det är mer värdigt att t.ex trålas upp för att sedan behöva sprattla ihjäl på en fiskebåt än att ätas upp direkt, och på så vis få en relativt snabb död

Det är väl lite med levande fisk till rovfiskar i akvarier, som det är med levande möss till ormar i terrarier... Det är inte riktigt jämförbart med naturen, eftersom bytesdjuren i naturen har en sportslig chans att komma undan, i det begränsade utrymme som ett akvarium/terrarium innebär, så är bytesdjuret fast tillsammans med rovdjuret på en liten yta, och har ingen chans att komma undan. Om rovdjuret dessutom inte behagar äta med en gång, så får bytesdjuret vara där på den begränsade ytan, och stressas av rovdjurets närvaro, tills det blir hungrigt.

Se´n finns det ju så klart arter och individer, både bland fiskar och reptiler, som det är svårt att få att acceptera dött foder, och då kan man ju behöva göra undantag. Men så länge man har en art, eller individ, som tar dött utan att gnälla, så finns ingen anledning att mata med levande fisk. Dessutom ökar väl risken att rovfisken får sjukdomar och/eller parasiter av levande fisk.

Nej, yrkesfiskarnas behandling av fångsten är inte heller särskilt lyckad, och ett rejält slöseri, men det är en annan diskussion.

Det finns en legal aspekt på att mata levande. Jordbruksverket har uttalat som sin mening att det är förbjudet att mata med levande ryggradsdjur. Underlaget de har för det är tunt men det är i alla fall klart så långt att det inte är tillåtet om foderdjuret plågas. Dock är ju det där en indikation på att man bör vara återhållsam.

Det finns också även bortsett från regler en djurskyddsaspekt på att mata med levande. Döda djur blir inte plågade eller stressade, det är helt säkert. Hur otrevligt det är för en fisk att bli uppäten av en annan må vara något osäkert men just för att det är osäkert bör man undvika det. Vissa fiskar kanske matvägrar om de inte får levande och då är det ju inte mycket att välja på, när det gäller djur som äter dött är det bara onödigt att ge levande foder. Finns ingen anledning att riskera att stressa foderfisken, forskningen har ju allt mer visat att fiskar har större mentala förmågor än många kanske trott, helt klart kan de uppleva smärta t ex. Riktigt hur avancerat det är i en fiskhjärna vet vi ju inte och får kanske aldrig veta men när man läser sånt som nyligen kom fram, att bläckfiskar av allt att döma drömmer, då blir man ju lite fundersam.

Det möjligen viktigaste skälet till att inte i onödan mata levande har jag sparat till sist. Djurhobbyn är klart ifrågasatt och Djurens Rätt menade t ex nyligen att man överhuvudtaget inte skulle få ha vattenlevande djur. Mot den bakgrunden är det synnerligen oklokt att ge dem chansen att utmåla akvarister som okänsliga djurplågare som helt i onödan utsätter djur för plågsamma situationer. Vad man nu än tycker om att mata med levande så är det ändå helt onödigt att ge dem som vill stänga ner akvariehobbyn helt argument, det är definitivt inte vad vi behöver.

De här frågorna har ju diskuterats länge bland reptilfolk och i synnerhet bland de som håller orm. Argumenten som har kommit är ju av samma slag som här, det är ju naturligt att djur blir byten. Det är det ju absolut men det är ju då också helt naturligt att djur svälter ihjäl och det accepterar vi väl inte i fångenskap? Vi kan och ska göra det bättre än vad det är i naturen helt enkelt, bara för att nåt förekommer i vilt tillstånd så behöver det inte vara acceptabelt i fångenskap.

Det har också kommit argument om stimulans mm, det har dock visat sig att det går alldeles förträffligt att hålla ormar på dött foder och de lever och förökar sig. Förvisso finns det nog ett och annat att göra när det gäller att stimulera djuren men det kan man lösa på annat sätt än med levande foder, intressant miljö t ex.

På reptilsidan har det svängt helt nu, ifrån att levande foder var standard till att de som matar med levande snarast är suspekta fossiler som sätter hobbyn i fara genom att ge djurhållningsmotståndare helt onödig draghjälp. Det är inte fel om vi får samma utveckling inom akvariehobbyn så att vi minskar risken för onödiga problem genom att ge Djurens Rätt och annan liknande helt onödiga chanser att utmåla oss som slemma djurplågare.

Kjell Fohrman skrev:

det har 2 orsaker

1/ Det moraliska som du nämner. Dvs det är ovärdigt att låta fiskar jagas till döds när rovfisken precis lika gärna kan äta mat som avlivats på ett värdigt sätt.

Om vi vill att fiskar skall bete sig som i naturen så skall vi låta fiskarna vara kvar i naturen - för vi kan ändå inte (och bör inte för fiskarnas skull) apa efter naturen i akvarierna. Det optimla för en fisk i naturen är inte det optimala i ett akvarium.

De Oscars som säljs idag är ju dessutom avelsformer och man får gå en himla massa generationer tillbaka för att man skall hitta något "naturursprung" hos dom

2/ Dessutom om fiskar triggas igång till att äta levande föda så skaffar de sig ofta ett aggressivare beteende som går ut över övriga medinnevånare i akvariet.

+1

Lämplig betesfisk till påfågelciklid?

Bygert skrev:

Det finns en legal aspekt på att mata levande. Jordbruksverket har uttalat som sin mening att det är förbjudet att mata med levande ryggradsdjur. Underlaget de har för det är tunt men det är i alla fall klart så långt att det inte är tillåtet om foderdjuret plågas. Dock är ju det där en indikation på att man bör vara återhållsam.



Det finns också även bortsett från regler en djurskyddsaspekt på att mata med levande. Döda djur blir inte plågade eller stressade, det är helt säkert. Hur otrevligt det är för en fisk att bli uppäten av en annan må vara något osäkert men just för att det är osäkert bör man undvika det. Vissa fiskar kanske matvägrar om de inte får levande och då är det ju inte mycket att välja på, när det gäller djur som äter dött är det bara onödigt att ge levande foder. Finns ingen anledning att riskera att stressa foderfisken, forskningen har ju allt mer visat att fiskar har större mentala förmågor än många kanske trott, helt klart kan de uppleva smärta t ex. Riktigt hur avancerat det är i en fiskhjärna vet vi ju inte och får kanske aldrig veta men när man läser sånt som nyligen kom fram, att bläckfiskar av allt att döma drömmer, då blir man ju lite fundersam.



Det möjligen viktigaste skälet till att inte i onödan mata levande har jag sparat till sist. Djurhobbyn är klart ifrågasatt och Djurens Rätt menade t ex nyligen att man överhuvudtaget inte skulle få ha vattenlevande djur. Mot den bakgrunden är det synnerligen oklokt att ge dem chansen att utmåla akvarister som okänsliga djurplågare som helt i onödan utsätter djur för plågsamma situationer. Vad man nu än tycker om att mata med levande så är det ändå helt onödigt att ge dem som vill stänga ner akvariehobbyn helt argument, det är definitivt inte vad vi behöver.



De här frågorna har ju diskuterats länge bland reptilfolk och i synnerhet bland de som håller orm. Argumenten som har kommit är ju av samma slag som här, det är ju naturligt att djur blir byten. Det är det ju absolut men det är ju då också helt naturligt att djur svälter ihjäl och det accepterar vi väl inte i fångenskap? Vi kan och ska göra det bättre än vad det är i naturen helt enkelt, bara för att nåt förekommer i vilt tillstånd så behöver det inte vara acceptabelt i fångenskap.



Det har också kommit argument om stimulans mm, det har dock visat sig att det går alldeles förträffligt att hålla ormar på dött foder och de lever och förökar sig. Förvisso finns det nog ett och annat att göra när det gäller att stimulera djuren men det kan man lösa på annat sätt än med levande foder, intressant miljö t ex.



På reptilsidan har det svängt helt nu, ifrån att levande foder var standard till att de som matar med levande snarast är suspekta fossiler som sätter hobbyn i fara genom att ge djurhållningsmotståndare helt onödig draghjälp. Det är inte fel om vi får samma utveckling inom akvariehobbyn så att vi minskar risken för onödiga problem genom att ge Djurens Rätt och annan liknande helt onödiga chanser att utmåla oss som slemma djurplågare.

:)

wrandel skrev:

tycker inte att det är mer värdigt att t.ex trålas upp för att sedan behöva sprattla ihjäl på en fiskebåt än att ätas upp direkt, och på så vis få en relativt snabb död

Jag kan hålla med om att det du nämner inte låter så trevligt eller värdigt men gör det att det blir mer rätt att behandla de djur som man själv ansvarar för på ett ovärdigt sätt.

Det kan väl inte vara rätt att i olika sammanhang göra mindre bra saker men sen säga att det finns i alla fall de som är värre än mig så därför kan jag göra som jag gör. Det är väl bättre att sträva efter att göra bra saker även om det sen kan bli fel i alla fall ibland.

Som nämnts kan man inte eftersträva att det skall bli helt likt naturliga förhållanden för tama djur eller andra djur i fångenskap eftersom naturen många gånger är rätt grym. När man påtager sig rollen som "ägare" till ett djur så innebär det även att man påtager sig ett ansvar för det djuret och att man skall skydda och vårda det på rätt sätt eller avliva det på rätt sätt. Detta gäller samtliga djur man står som "ägare" för även om man endast tänkt använda det som föda åt sina övriga djur eller sig själv.

det här kallar jag svar.. :) tackar och bockar för det. även om ingen svarar på det jag faktiskt frågade från början, nämligen vilken fisk som är nyttigast för mina fiskar att äta. att detta är en känslig fråga har jag nu förstått, och det där med djurens rätt hade jag ingen aning om. men det ändrar trots allt inte min åsikt om vad som är rätt och fel.. och ska man passa sig för att djurens rätt ska få vatten på sin kvarn borde man väl även avstå från att mata med levande mygglarver, artemia, daggmask osv?

wrandel skrev:

det här kallar jag svar.. :) tackar och bockar för det. även om ingen svarar på det jag faktiskt frågade från början, nämligen vilken fisk som är nyttigast för mina fiskar att äta. att detta är en känslig fråga har jag nu förstått, och det där med djurens rätt hade jag ingen aning om. men det ändrar trots allt inte min åsikt om vad som är rätt och fel.. och ska man passa sig för att djurens rätt ska få vatten på sin kvarn borde man väl även avstå från att mata med levande mygglarver, artemia, daggmask osv?

Nåväl nu svarade jag väl dig på din fråga ovan, eller?
Nämligen att det är minst lika nyttigt att mata dina fiskar med "dött foder" som med levande foder. Matar man med dött foder kan man ju dessutom tillsätta vitaminer vilket man inte kan med levande foder.

Dessutom som jag skrev ovan så kan det trigga igång ett beteende som gör att dina fiskar blir aggresivare. Så fiskar som äter "dött foder" bör ges detta.

Sedan har jag lite svårt att se relevansen i att jämställa fiskar med mygglarver. Trots allt är väl ändå fiskarna högre stående varelser än vad mygglarverana etc. är

frågan gällde dock levande fisk. men men.

du verkar tycka att det är okej att mata med både det ena och det andra, sålänge maten dödats utanför akvariet. och att hålla koll på att dessa dödats på "ett värdigt sätt" är omöjligt att hålla koll på. räkor som du föreslog att mata med tidigare brukar som du vet kokas levande. dubbelmoral om du frågar mig..

högre stående varelser än mygglarver? möjligt. men inte tillräckligt "högt stående" för att inte ätas levande

Vad flera antytt men ingen sagt uttryckligt bör kanske tillfogas. Det finns fiskar som kan vara mycket knepiga att få att äta annat än levande fisk. Dit hör inte Påfågelcichliden. Fisk är inte ens ett särskilt typiskt foder. Av 11 magundersökningar i naturen påträffades fisk som föda endast i en, och då endast som sekundärt maginnehåll:

http://www.fishbase.se/TrophicEco/FoodItemsList.php?vstockcode=3808&genus=Astronotus&species=ocellatus

Visst är det något av dubbelmoral att avstå från att mata med levande fisk för att i stället mata med tveksamt avlivade räkor. Eller att mata med död fisk som avlivats på ett tveksamt sätt. Dock, det ÄR skillnad på spenat, räka och fisk, sannolikheten för att en fisk lider är mycket större än att en räka eller spenaten gör det. Räkor har rätt enkla nervsystem som gör det mindre troligt att de kan ha ett medvetet lidande, det gör det också svårt att avliva dem med ett riktat angrepp på det centrala nervsystemet eftersom de inte har en centraliserad hjärna på samma sätt som ryggradsdjur. Tills nån hittat på nåt bättre får vi därför använda den egentligen rätt barbariska metoden med kokande vatten.

Fast ändå, det går att peka på inkonsekvenser men man skall ändå tänka på att det kan ha ett visst intresse i det läge vi är i om det ser bra ut. PR-faktorn skall inte underskattas. Det är mindre sannolikt att Djurens Rätt agerar till förmån för mygglarver än för fiskar och när det gäller den onekligen dåliga hanteringen av fisk på fiskebåtar, tja, det är ju i alla fall inget som akvariehobbyn kan hållas ansvarig för.


För att ta grundfrågan också, att guldfiskar skulle vara feta är inget jag hört. Däremot är innehållet av thiaminas - som förstör B-vitamin - ett problem. Som det verkar gäller den problematiken för karpfisk men uppgifterna är milt sagt motstridiga, det varierar mellan vilka fiskar som påstås innehålla thiaminas och även om när fisken kommer att ha problematiska halter. Vilket det är levande, död, fryst eller på annat sätt hanterad fisk som är bekymmer går det att se olika uppgifter om.

Eftersom det är svårt att få grepp om hur det egentligen ligger till men det i alla fall verkar finnas nån slags konsensus om att guldfisk/karpfiskar kan vara ett problemfoder så är min rekommendation att inte låta det bli en allt för stor del av dieten för något djur. Må det sen vara levande eller dött foder, så länge det inte visas klara fakta så bör man nog vara lite försiktig.

WOW!!!

Känsligt ämne det där..... Intressant läsning dock......

NÅ!!!! "wrandel" jag är spänd på att höra vad du har bestämt dig att använda för foder?



Styfv, Karlstad

Intressant läsning!

Har haft mina påfåglar sen 2004 och kan ju inte sticka under stolen med att en del guppy har blivit mat till dem.
Dock instämmer jag med att det inte är moraliskt rätt; Guppyn som hamnar där blir stressad. Påfågeln är en glupsk fisk och äter så gott som allt som hamnar i karet. Därav har jag inte fortsatt med att ge dem Guppy eller andra fiskar, just med tanke på att det inte känns rätt..

Däremot så får de daggmaskar ibland, vilket är mycket uppskattat av dem.
Syrsor går också. Under senare tid bytte jag till ett pellets foder som heter NLS- bara på några veckor tycker jag mig se skillnad: De är mer pigga, alerta, och ger ett intryck av att deras välbefinnande är på topp. Visst var de glada och goa innan, men nu känns det som de är i bästa form.

Jag kommer fortsätta med att ge dem daggmaskar när man varit ute och grävt. Andra foder de får ibland är fryst oxhjärta (men det skitar ner i karet, så de får det inte för ofta) samt fryst artemia.

Påfåglar är som sagt en glupsk fisk som i stort sett äter/försöker äta allt som hamnar i karet.

Jag har inga sådan fiskar. Men har ändå följt denna diskussionen med stort intresse. Det har kommit upp många intressanta synpunkter på det hela.

Jag kom att tänka att jag kanske inte var så mycket bättre när jag själv slängde över yngel av Endlers från räkkuben till stora karet i syfte att det skulle bli till mat där. Nu överlevde en del av de större ynglen där och har bildat en egen koloni. De har där också massor av växter som de kan gömma sig i. Nu får det bli som det blir i både kuben och stora karet. Levandefödare ploppar ur sig en hel del yngel. Men sanerar på egen hand. I stora karet har jag också vinkeltetra som gärna tar för sig av de yngel som blir. De starkaste och snabbaste blir överlevare. Precis som i naturen.

Att yngel som föds/kläcks i sällskapskar blir mat är ju inte mycket att göra åt... Och har de mycket gömställen, och/eller föräldrar som skyddar dem, så har de ju i alla fall en teoretisk chans att klara sig till oätbar storlek.

tråden handlade ju om lämplig betesfisk till påfåglar..

Att hålla påfåglar i ett sällskapskar fungerar om de andra fiskarna är lika stora eller större.
Att ha guppy, svärdbärare, molly eller andra mindre fiskar = mat.

Det går (iallafall för mig) inte att ha växter i inredningen, (nu har jag sen några veckor en stor kolplanta som fått vara en tid... så jag väntar med spänning om de låter den vara). Även om då en guppy skulle hamna i karet, o använda sig av växter som gömställe så kommer påfågeln inte att ge upp förrän den fått sin munsbit..

I somras gjorde sig en kompis av sig med sitt lilla 160 liters akvarium, men blev inte av med sina zebrafiskar och frågade om jag kunde ta dem. Men jag sa att det inte kommer att fungera med mina påfåglar. Jodå sa han, de e så snabba att de klarar sig.
Jag var tveksam - men lät mig övertalas att ta dem så han kunde sälja sitt akvarium. Sagt och gjort, - men de klarade sig kanske 2-4 dagar, sen fanns ingen zebrafisk kvar av de 15 som hamnade i karet.
Visst var det jakt - och zebrafiskarna var mycket snabbare, men sen gick tre-fyra påfåglar ihop i jakten och verkade tillsammans styra in några av zebrafiskarna i ett hörn. Det verkade helt klart som om de samarbetade.. Dock var själva ätandet över på en halv sekund.

Min kompis var inte glad, men jag sa ju: Vad var det jag sa?

Kommer ihåg för ganska många år sen när en kund i en zoobutik skulle köpa fiskar till sitt nya kar.En massa småfisk inhandlades samt 2 st små påfåglar

MikBac skrev:

tråden handlade ju om lämplig betesfisk till påfåglar..



Att hålla påfåglar i ett sällskapskar fungerar om de andra fiskarna är lika stora eller större.

Att ha guppy, svärdbärare, molly eller andra mindre fiskar = mat.



Det går (iallafall för mig) inte att ha växter i inredningen, (nu har jag sen några veckor en stor kolplanta som fått vara en tid... så jag väntar med spänning om de låter den vara). Även om då en guppy skulle hamna i karet, o använda sig av växter som gömställe så kommer påfågeln inte att ge upp förrän den fått sin munsbit..



I somras gjorde sig en kompis av sig med sitt lilla 160 liters akvarium, men blev inte av med sina zebrafiskar och frågade om jag kunde ta dem. Men jag sa att det inte kommer att fungera med mina påfåglar. Jodå sa han, de e så snabba att de klarar sig.

Jag var tveksam - men lät mig övertalas att ta dem så han kunde sälja sitt akvarium. Sagt och gjort, - men de klarade sig kanske 2-4 dagar, sen fanns ingen zebrafisk kvar av de 15 som hamnade i karet.

Visst var det jakt - och zebrafiskarna var mycket snabbare, men sen gick tre-fyra påfåglar ihop i jakten och verkade tillsammans styra in några av zebrafiskarna i ett hörn. Det verkade helt klart som om de samarbetade.. Dock var själva ätandet över på en halv sekund.



Min kompis var inte glad, men jag sa ju: Vad var det jag sa?

Han ska nog inte ha djur om han tror att en 5cm fisk klarar sig i samma slutna utrymme som en oscar.

Exakt, men men..
Efter alla år med påfåglar, (15) så kan jag se att det är en lat bjässe, men smart.
Ser nästan ut som de ibland avväger insats kontra belöning:

Är det värt att lägga full fart framåt för att få en liten pellets? Nej!
Är det värt att lägga full fart framåt för att få en färsk liten fisk: Ja!

De är glupska, trevliga, och några av dem är så gott som handtama..