Ledningsförmåga

Vilken inverkan har vattnets ledningsförmåga på fiskar?
Jag har ca 130 mS/m som jag har förstått är ganska högt.
Har detta en negativ inverkan på fiskarna?

130 mS/m ??

Vad står bokstäverna för? millisekunder?

milli Simens / meter

Sekund förkortas med litet s

EDIT: blandade visst ihop enheterna.

Var bor du förresten?
Ledningsförmågan samvarierar med osmolaliteten (mängden lösta ämnen) och man bör nog se ledningsförmågan mer som en proxy-variabel för detta.
Även om i princip ledningsförmågan enbart samvarierar med mängden lösta joner.

Tillägg: en av våra mest kunniga vattenkemister har dock inte varit officiellt uppkopplad sedan 2 jan. Han kan nog förklara detta bättre än jag. Men det finns säkert flera vattenkemister än han som kommer att ge mer info om detta.

Ms=Micro siemens
MVH
Magnus

130 milliSiemens per meter motsvarar 1300 mikroSiemens per centimeter. Det är ganska högt, kranvatten i mellansverige ligger normalt mellan 200-300 uS/cm (dvs 20-30 mS/m). Jag tror inte du ligger farligt högt för fisk, men att en del växter kan tänkas ta illa upp av salthalten.

Jag utgår från att din konduktivitetsmätare är kalibrerad, så att värdet är korrekt.
Ledningsförmågan är ett mått på mängden lösta salter i vattnet. Tillsätter du något till vattnet? Eller kommer vattnet ur en brunn som ligger på en ö i havet/nära kusten?

Har man hårt eller mycket hårt vatten (eller bor i Uppsala) så är konduktiviteten så hög eller högre, i min brunn har jag ca 20-22 dGh och då räcker inte mitt instrument till utan passerar 2000 µS.

Mvh Janne

JE skrev:

Har man hårt eller mycket hårt vatten (eller bor i Uppsala) så är konduktiviteten så hög eller högre, i min brunn har jag ca 20-22 dGh och då räcker inte mitt instrument till utan passerar 2000 µS.

Mvh Janne

Precis vad jag trodde... :)
Det mesta går i alla fall bra i Uppsala-vatten - tro mej.
Om du vill leka av äkta mjukvattenarter kanske du behöver ett "reverse osmos-filter". Eller så kan du laborera med vattnet som vi gjorde i Uppsala förr i tiden. det finns ett par artiklar om detta på min zoon. Länk se min signatur.

JE: Det låter bisarrt för mig, men jag hittar ingen information som säger att det är omöjligt.
Tanganyikasjön ligger på 660 uS/cm. Jag vet inte totalhårdheten för Tanganyikasjön, men den har 5.8 mmol/L bikarbonat vid ytan, vilket vid en quick-and-dirty konversion till dKH ger 16 dKH.
Tyvärr lägger Uppsala kommun inte ut vattenvärden, det vore annars väldigt intressant att se. Uppsala har helt klart väldigt avvikande vatten. 2000 uS/cm är en ledningsförmåga jag endast skulle vänta mig att se i bräckvatten.

Azur skrev:

130 milliSiemens per meter motsvarar 1300 mikroSiemens per centimeter. Det är ganska högt, kranvatten i mellansverige ligger normalt mellan 200-300 uS/cm (dvs 20-30 mS/m). Jag tror inte du ligger farligt högt för fisk, men att en del växter kan tänkas ta illa upp av salthalten.



Jag utgår från att din konduktivitetsmätare är kalibrerad, så att värdet är korrekt.

Ledningsförmågan är ett mått på mängden lösta salter i vattnet. Tillsätter du något till vattnet? Eller kommer vattnet ur en brunn som ligger på en ö i havet/nära kusten?

Vattnet kommer från egen brunn ett par mil utanför Karlstad och enligt labbet som gjorde vattenanalys så innehöll vattnet spår av salt och även järn och mangan så det är troligtvis gammal havsbotten det är borrat i.
/Lgn

Om det finns en gammal grävd brunn med "dåligt" vatten kvar som man ersatt med en borrad kan det vara värt att fundera på det grävda vattnet till akvarierna, det har oftast betydligt bättre kemiska egenskaper förutom NO2 och NO3. En extra pumpautomat och lite PEM-slang och rör är överkomligt i pris.

Man brukar säga att Tanganyika ligger kring 600 µS och Malawi runt 300 µS så man kan säga att T-sjön har hårt vatten medan M-sjön har mjukt vatten, vid 300 µS brukar dGh landa kring 6 vilket anses som mjukt.
När man tillsätter lite salt tex. 1 dl/100 L vatten passerar man snart 1000 µS med råge beroende på sitt ursprungsvatten...något att tänka på (alla behöver inte lika mycket salt om man behöver något).
Mitt brunnsvatten innehåller en massa andra salter än bara Ca och Mg vilket höjer konduktiviteten men huvud delen är de salter man mäter med ett dGh test, jag har inga fiskar hemma för det går inte så bra att odla dem här även om de överlever...inga växter fungerar...bara brunalger ;)

Azur skrev:

JE: Det låter bisarrt för mig, men jag hittar ingen information som säger att det är omöjligt.

Tanganyikasjön ligger på 660 uS/cm. Jag vet inte totalhårdheten för Tanganyikasjön, men den har 5.8 mmol/L bikarbonat vid ytan, vilket vid en quick-and-dirty konversion till dKH ger 16 dKH.

Tyvärr lägger Uppsala kommun inte ut vattenvärden, det vore annars väldigt intressant att se. Uppsala har helt klart väldigt avvikande vatten. 2000 uS/cm är en ledningsförmåga jag endast skulle vänta mig att se i bräckvatten.

Ja,det låter mycket för ett sötvatten (med fisk i). Det är en faktor du glömmer här Azur;nämnligen saliniteten. En del menar att en konduktivitetsmätare är "en överflödig mojäng". Jag säger att det är det bästa sättet att få reda på hur mycket salinitet det finns i vattnet. Jag droppar in vattnet i systemet.På det sättet blir man av med nitratet,men saliniteten kan nå (har uppmätt 1300uS) mycket höga värden. Mitt kranvatten diffar emellan 200-300uS ,beroende på årstid. Så min förklaring är att det är saliniteten som spökar inte alkaliniteten. -Geezer-

Vad har ledningsförmågan för betydelse? Kan man se att det är dags för vattten byte eller liknande?
Undrande

Jag ser på näter att Konduktiviteten (ledningsförmågan) för vatten anges normalt i mikroSiemens per cm, µS/cm.
Absolut rent vatten har en konduktivitet av 0,042 µS/cm.
Svenskt dricksvatten har en konduktivitet i området 100 - 800 µS/cm.

Konduktiviteten i Malawisjön ligger på 200-300 mikrosiemens, i Tanganyikasjön drygt 600 men i Västafrika ligger konduktiviteten ofta runt 10 mikrosiemens. läs mer här http://www.ciklid.se/faq_artikel_visa.asp?NR=668

http://hem.fyristorg.com/gif/definitioner.html

Geezer skrev:

Ja,det låter mycket för ett sötvatten (med fisk i). Det är en faktor du glömmer här Azur;nämnligen saliniteten.

Tvärtom är det den jag tänker på. Enda sättet jag kan se att ha så hög ledningsförmåga är att ha salt i vattnet. Det var därför jag frågade om vattnet kom från en ö eller nära kusten; nu kom tydligen vattnet ur gammal havsbotten, vilket väl antagligen kan ge höga salthalter precis som sjunkande grundvatten i kustområden kan. 1300 uS/cm motsvarar en salthalt på runt en promille, dvs klart bräckt, och bör smaka märkbart salt; det är så pass högt att vissa känsliga växter inte trivs, och man kan få saltanrikning i jorden om man konstbevattnar.

Vad jag var, och är, osäker på är om bikarbonatnivåerna kan vara så höga att man får den ledningsförmågan, eller om man får spontan utfällning av kalciumkarbonat. Detta då apropå Uppsalavattnets mycket höga ledningsförmåga.

En del menar att en konduktivitetsmätare är "en överflödig mojäng". Jag säger att det är det bästa sättet att få reda på hur mycket salinitet det finns i vattnet.

Absolut. Jag anser ledningsförmåga är ett minst lika viktigt om inte viktigare värde än pH.

Ledningsförmågan är oerhört viktig för fiskens vattenbalans; enligt min mening är i stort sett alla fall där fisk sägs ha dött av "pH chock" egentligen ledningsförmåge-chock.

Azur,
"Absolut. Jag anser ledningsförmåga är ett minst lika viktigt om inte viktigare värde än pH.

Ledningsförmågan är oerhört viktig för fiskens vattenbalans; enligt min mening är i stort sett alla fall där fisk sägs ha dött av "pH chock" egentligen ledningsförmåge-chock."

Absolut rätt, även om pH påverkar en fisk hur lätt eller svårt den har att tillgodogöra sig och uppta salter via osmos så anpassar sig en fisk mycket snabbt inom ett pH mellan 6,0-8,0 så länge salthalten är ungefär lika hög eller lika låg mellan de vatten den förflyttas från och till.
När det gäller ammominium/ammoniak är det en annan sak att snabbt förändra pH uppåt och har inte egentligen med anpassning till pH't att göra.

Mvh Janne

går det att översätta

Hej. Går det att översätta mS till ppm????

Nej. Ledningsförmåga är inget ämne så det går inte att räkna ut någon koncentarion. Det går väl att få ett hum om hur mycket salter det finns men du vet ju inte vilka salter. Du har dessutom tappat halva enheten. mS/m är SI enheten.

Danei skrev:

mS/m är SI enheten.

Jag vill verkligen inte låta som någon besserwisser, men när någon missbrukar SI-systemet så känner jag att jag måste ingripa :)

mS/m är verkligen ingen SI-enhet. SI-systemet är uppbgyggt på sju grundenheter och bland dessa finns inte Simens med. Det finns även sedan ett antal härledningar utifrån grundenheterna och bland dessa kan man finna enheten Simens, men här finns inte S/m. Så, milliSimens per meter är inte någon SI-enhet och det kan bli väldigt fel när man referar till den som en SI-enhet.

Hoppas du inte tar illa upp, väldigt lätt att ta fel på vad som är och vad som inte är SI-enheter och härledningar av dessa.

Lite kvällslektyr för den intresserade:
http://www1.bipm.org/en/si/
http://physics.nist.gov/cuu/Units/introduction.html

Danei skrev:

Nej. Ledningsförmåga är inget ämne så det går inte att räkna ut någon koncentarion.

Det är alldeles sant, men konceptet bakom s.k. TDS-mätare är att man mäter ledningsförmåga och räknar om till gram standard-salt-mix per liter vatten.
Om det är försvarligt eller rimligt att göra så, det kan man ju ha åsikter om, och det har jag, men TDS mätare är mycket populära inom akvaristik.

Om man kör saltvatten. Och blandar saltmix med avjonat vatten, så stämmer det ju tämligen bra. Men om man mäter upp vatten som man inte vet vilka salter man har i, så går det ju inte lika bra.

EDIT: Twisted: helt rätt. Det var ingen lyckad formlering av mig. Vad jag igentligen skulle påpeka var att det blir helt fel om man inte har rätt enhet.

Tidigare i tråden har någn förväxlat prefixen M och µ det blir 1000 000 000 000 gånger fel. Så det gärller att hålla ordning på enheterna.

Danei skrev:

EDIT: Twisted: helt rätt. Det var ingen lyckad formlering av mig. Vad jag igentligen skulle påpeka var att det blir helt fel om man inte har rätt enhet.



Tidigare i tråden har någn förväxlat prefixen M och µ det blir 1000 000 000 000 gånger fel. Så det gärller att hålla ordning på enheterna.

Förstod exakt vad du ville få fram av ditt inlägg, tror nog inte att det var någon som kunde misstolka detta.
Såg också att någon hade skrivit MS iställer för µS, men jag såg detta efter att jag hade kommenterat ditt, ville inte "klaga" på det också då, känner mig redan som en sur klaggubbe :)

Jag anser alltså personligen att TDS mätare är en mycket märklig idé, och tänker inte alls försöka försvara dem; jag bara påpekar att de är vanligt förekommande.


Det är nog en säker gissning att den som skrev MS/cm menade mS/cm.

I akvariesammanhang ges ledningsförmåga oftast som milliSiemens per centimeter (mS/cm) för att det ger ett praktiskt mätområde utan decimaler; t.ex. ledningsförmågan i Tanganyika är 600mS/cm; i det inre av amazonas ofta runt 50 mS/cm.

Twisted skrev:

Jag vill verkligen inte låta som någon besserwisser, men när någon missbrukar SI-systemet så känner jag att jag måste ingripa :)



mS/m är verkligen ingen SI-enhet. SI-systemet är uppbgyggt på sju grundenheter och bland dessa finns inte Simens med. Det finns även sedan ett antal härledningar utifrån grundenheterna och bland dessa kan man finna enheten Simens, men här finns inte S/m. Så, milliSimens per meter är inte någon SI-enhet och det kan bli väldigt fel när man referar till den som en SI-enhet.



Hoppas du inte tar illa upp, väldigt lätt att ta fel på vad som är och vad som inte är SI-enheter och härledningar av dessa.



Lite kvällslektyr för den intresserade:

http://www1.bipm.org/en/si/

http://physics.nist.gov/cuu/Units/introduction.html

Men om vi nu namnger storheten ledningsförmågas enhet mikroSiemens per meter till Twisted (Tw), så skulle du väl inräkna den som en härledd enhet eller?

Jag vill allt ha den till en härledd enhet utgående från SI-systemet.

m–2 kg–1 s3 A2/ m

Azur skrev:

Det är alldeles sant, men konceptet bakom s.k. TDS-mätare är att man mäter ledningsförmåga och räknar om till gram standard-salt-mix per liter vatten.

Om det är försvarligt eller rimligt att göra så, det kan man ju ha åsikter om, och det har jag, men TDS mätare är mycket populära inom akvaristik.

Finns det en tabell eller en tumregel för omräknandet?

Hur ser sambandet ut?

HazelCR skrev:

Finns det en tabell eller en tumregel för omräknandet?



Hur ser sambandet ut?

TDS mätare är kalibrerade mot en standard-salt-lösning, och har en inbyggd algoritm/omräkningsfaktor. Exakt hur algoritmen/sambandet ser ut, eller den exakta sammansättningen på standard-salt-lösningen, känner jag inte till.

Jag har aldrig intresserat mig särskilt mycket för TDS mätare för sötvattensbruk eftersom jag anser att omräkningen är onödig och bara sänker värdet på mätningen.

Havsvatten är en annan femma, eftersom variationen i saltsammansättning i naturligt havsvatten är försumbar.

Men hur man än vänder och vrider på det, så anges det ofta för t.ex. malar vilka vattenvärden man skall stäva efter, tex. i senaste malbiten. Konduktivitets mätning istället för dGH-mätning är väl ett alternativ? Det är i denna situation jag efterfrågar några tumregler.

Jag har letat runt lite på nätet, men hittar inga tumregler som jag tycker mig kunna lita på. Det är slående hur slarvigt det skrivs om enheterna, när det diskuteras konduktivitet.

Vilket värde på konduktivitet hör på ett ungefär ihop med

2 dGH

5 dGH

10 dGH ?

Eller blir det alldeles för grovt att försöka dra slutsatser av ett konduktivitetsvärde till totalhårdheten i dGH?