Ja, livet går faktiskt alltid vidare. Om en vecka flyttar jag till Karlskrona med min sambo. Det känns oändligt spännande att börja om på ett nytt kapitel i sitt liv. Han blir kustbevakare och jag pluggar design vid Hyper Island. Det pirrar sådär härligt i magen, en känsla jag skulle vilja kunna fånga och spara i en burk till när man verkligen behöver. Det är en skön känsla. Jag önskar jag kände den lite oftare, men vem gör inte det? Det är allt för lätt att fastna i slentrian.
Efter att vi lät Pan somna in och då förlorade den fisk som vi lagt ner oändligt med tid och resurser för att få frisk, kände vi att det inte finns något bättre sätt att gå vidare än att försöka igen. Så idag köpte vi fyra nya små endlicheribebisar. Livet går vidare, trots att det inte går att få en finare krabat än Pan så känns det kul att köra på fengäddor igen. Jag saknar honom. Men mina nya små bebisar kommer underlätta en del.
Nu ska jag fortsätta att flyttpacka. Snart smäller det.
