Min bäste vän

#1 - 13 februari 2008 20:32
Är så djävla ledsen.....min bästa vän å barndomskamrat gickbort förra veckan....känns så djävla orättvist........usch vad jag saknar honom,,,,,,,, sitter här nu sjukskriven och bävar inför begravningen....att man kan känna sig så djävla tom.....tur att man har en bra och trygg familj.... Älskar dig och saknar dig John..............................................................................................................
#2 - 13 februari 2008 21:05
Beklagar sorgen!
Att förlora någon i förtid är alltid en stor sorg som ingen skulle behöva bära.

Önskar dig allt gott!
#3 - 13 februari 2008 21:15
Ja, vad kan man säga annat än att man beklagar sorgen....
#4 - 13 februari 2008 21:30
Jättetråkigt att höra ..får en klump i magen när man läser det. Beklagar
#5 - 13 februari 2008 21:54
Håller med sessan... Det hög till i magen när jag läste... Jag beklagar verkligen sorgen, det är så fruktansvärt när sånt här inträffar...
#6 - 13 februari 2008 22:10
mmm, känns overkligt fortfarande han va som min lille bror... kommer nog aldrig att förstå... men tack för att ni gör det..är skönt att släppa på trycket lite även om det är på nätet med massa okända....
#7 - 13 februari 2008 23:10
beklagar :(
#8 - 13 februari 2008 23:13
Beklagar sorgen
Guest
#9 - 13 februari 2008 23:51
Att berätta för okända kan vara det bästa man kan göra.
Att skriva ner hur man mår är med en god ide.
Miste själv en nära vän i julas, så jag vet hur det känns att mista. (Även om vi alla känner och sörger olika.)

Själv tänder jag gärna ett ljus och fäller en tår, tycker det är viktigt att FÅ minnas. Att FÅ gråta. Och att FÅ tala när JAG vill.

Beklagar din sorg, kan bara ge dig det "klicheaktiga" rådet om att det kommer kännas lättare efter hand.
Saknaden blir inte mindre, men sorgen blir lättare att hantera.
#10 - 14 februari 2008 00:04
Beklagar sorgen. Att våga släppa ut den kan vara svårt men nog bra att försöka klara av det istf att försöka hålla den inom sig.
#11 - 14 februari 2008 07:48
Om du har chans att titta på honom innan han begravs, kan det vara väldigt skönt efteråt.
En kär vän till mig omkom för ett och ett halvt år sedan i en mc olycka.
Jag gick faktiskt och tittade på honom fast än jag aldrig hade sett en död människa förut.
Det går inte en dag utan att jag tänker och funderar ....men, att titta på honom har klart hjälpt mig att genom sorgen. Då först lät jag han gå.
Gör det som känns rätt för dig.
r.i.p











Annons