Min favoritciklid

#1 - 22 november 2010 19:50
Det är väldigt svårt att rangordna saker och ting, även fiskar, men om jag ska välja en favorit bland sydamerikanerna, så är det nog den här :)

Så här ser det ut nu.
#2 - 22 november 2010 20:14
Fina nycklar Micke, en ciklid vars naturliga skönhet ofta förringas... (Inte helt lätt att se ynglen på dina bilder vid en första anblick dock... :p )
#3 - 22 november 2010 20:21
Ja, jag tycker de är riktigt vackra med sina beige, svarta och gråvita färger, och långa fenor. Den perfekta cikliden egentligen, lagom stor, fredlig (men inte timid om den trivs), och lättodlad. Hehe, nej, bilderna är väl inte jättebra, men klickar du på dem så att de blir större, så ser man ynglen bättre :) Ett sällskapskar utan nyckelhålsciklider är inget sällskapskar.
#4 - 22 november 2010 20:35
Klockrent! Får passa på att fråga: Hur funkar nyckelhål med blåciklider och sajica? Har du ngn erfarenhet?
#5 - 22 november 2010 21:01
I ett tillräckligt stort kar, och om de är i någotsånär samma storlek, så kan det funka.
#6 - 30 november 2010 10:31
Gillar också Nyckelhålar!:)

Snälla och fina. Terroriserar inte hela akvariet. Har aldrig fått dem att leka men hoppas att det ska funka denna gången.
#7 - 30 november 2010 16:27
Jag har nyckelhål med Sajica och det funkar utmärkt. Mina nycklar är dock mycket gulare än dina bilder visar.

Snygga hur som hellst.
#8 - 15 januari 2011 21:11
Här är några bilder på hur ynglen har vuxit :) De har klarat 11-12 yngel till den här storleken i ett sällskapskar, med både det ena och det andra.
#9 - 17 februari 2011 17:54
Nu har parets fenspetsar blivit långa och fina, och såg nyss en sak jag inte sett förr, spetsen på hanens "ryggfensvimpel" är röd.

Såg en annan sak också. Han har nå´t som sitter på ena gällockskanten, vid strupen, som jag hoppas inte är nå´n parasit :p Ser ut som en liten flik som sticker ut. Eftersom paret, trots att de största ynglen väl är nästan 2 cm nu, fortfarande är väldigt beskyddande, så hoppas, och antar jag, att han bara fått en liten skada vid nå´t av de 100 tillfällen då han gett sig på en lika stor Megalechis picta.

Men måste återknyta till trådrubriken, jag gillar dem mer och mer ju oftare jag tittar på dem. Deras varma ljusbeige färg, svarta tecken, och blågrå fenor med långa "vimplar", och sättet de rör sig på när de vaktar ungarna, med fenorna resta, de utstrålar pondus och elegans.
#10 - 17 februari 2011 18:09
Vackert!
Är de så duktiga på att vakta yngel som det sägs? Jag har hört att de beskyddar upp till 6 månader. Tror det är från zoopets artbeskrivning.
#11 - 17 februari 2011 18:14
Har ett gäng på 5st och kan bara instämma. Otroligt lugna och mysiga i sitt sätt, lite eftertänksamt. Gillar också deras varma färger, de känns så naturliga och genuina liksom.
Bilagor:
#12 - 17 februari 2011 19:25
Tja, de verkar fortfarande väldigt beskyddande, trots att de väl är några månader nu. Många andra arter verkar ju vilja leka igen när ynglen är nå´n månad gamla, det har inte dessa gjort. Det är visserligen bara ca 10 ungar som nått den här storleken, men det är väl inte så illa, med tanke på att jag matat lite halvhjärtat, och att de har varit tvungna att försvara dem mot allehanda hungriga munnar, bland annat några Megalechis picta. Så jag skulle vilja påstå att de är bra föräldrar.











Annons