Mitt saltkar

#1 - 25 mars 2011 09:16
[ATTACH=CONFIG]43398[/ATTACH][ATTACH=CONFIG]43395[/ATTACH][ATTACH=CONFIG]43396[/ATTACH][ATTACH=CONFIG]43397[/ATTACH]Som en del vet så har jag mest sysslat med salt, o är novis på sötvatten.
Jag postar här lite info om mitt senaste saltkar, som jag lade ner för ett årsedan av olika skäl. Jag har fått förfrågningar att visa bilder o info om detta, vilket jag gärna gör.
Tekniken var enkel, 4 st T5..enligt mig behövs inte hysteriskt mkt ljus. Det går att få nästan vilken korall som helst att växa under kanske till o med tre T5...om än kanske med lite mindre färger o växttakt. Kalcium o karbonatförlusterna ersattes med Ballingmetoden, som är salter, som jag doserade med elektroniska doserpumpar. Dosen styrs av fa KH värdet, där vi vill ligga runt 7-8 i ett saltkar. KH ävrdet är intressant inte bara för att hålla ett stabilt PH, utan för att karbonaterna är en byggsten vild bildandet av kalk. Vi vill ha Kalciumnivåer på ca 410 ppm. Då får vi en supermättad lösning beträffande kalciumkarbonat med ett sk mättnadsvärde (omega) på 3. Trots detta faller inte kalk ut spontant tack vare bla magnesium som förhindrar detta genom inhibition. Genom att dosera kalcium o karbonater i samma förhållande som förbrukningen...1:1...behåller vi rätt kvot. Sk balanserad dosering. För att undvika jonobalans, kompenserar man med ett Natriumkloridfritt salt. Rent kemiskt behövs inga vattenbyten av just detta skälet, men dock av andra skäl.
I detta kar växte inte en algcell så långt ögat nådde, inte ens på sanden. Näringsnivåerna, nitrat, fosfat, var omätbara efter ngr månader. Mätte även med lite mer halvproffsgrejer en gång elektronisk...gissar att mitt nitrat låg runt 0.05..o fosfat 0.015....där är det helt klart så att vi begränsar algväxten, med tanke på det starka ljuset, o ändå ingen algväxt, samt ingen annan naturlig konkurens mot alger (vi har inte fördelen med sötvattensakvariets växter..). Metoden för detta är en god lagom djup sandbädd (4cm) som sörjer för denitrifikation. Jag tillsatte knappt ngn kolkälla, men ibland en skvätt bakterier från prodibio, samt ultraorganic, som är en sorts acetatbaserad kolkälla. Detta hjälpte nog till att assimilera bort den lilla nitrat o fosfat som fanns. Att köra så här näringsfattigt eliminerar förvisso algerna, men ger också korallerna en sämre säkrhetsmarginal, samt ökar risken för cyano (o dinoflagelater enligt min egna personliga obsevation). Koraller behöver såklart fosfat o nitrat...men i otroligt låga halter. Korallerna har utvecklat system för att klara sig i extremt näringsfattigt vatten, där det mest smarta är den symbios dom har ihop det med den sk zooxanthellen, som är en alg som lever inne i korallen. Den får sin näring från vattnet, men inte minst från korallen självt...o korallen ger i sin tur tex koldixoid till zooxanthellen etc. Vidare finns bakterier på korallens yta som korallen kan helt enkelt äta upp.
Jag stannar där....fråga gärna:)

Mvh
Jonas
[ATTACH=CONFIG]43395[/ATTACH][ATTACH=CONFIG]43396[/ATTACH]
#2 - 25 mars 2011 14:53
snyggt! älskar saltkar, dom är så färggranna :D
dock är man för feg för att starta ett eget, kanske i framtiden..
#3 - 25 mars 2011 15:32
Inte svårare än ett seriöst sötvattenskar..;-)
#4 - 25 mars 2011 16:52
Jaha, då var blev sugen på detta igen! Jag svor dyrt och heligt "aldrig mer” efter att ha sätt hur fisk och koraller för hobbyn samlades in i naturen. Men ett snyggt saltkar som det här pryder onekligen sin plats.
#5 - 25 mars 2011 17:07
O de fina bosse e att koraller växer så det knakar om man gör rätt...så jag tror nästan hobbyn är självförsörjande idag beträffande koraller.
Gjorde ett studeibesök i tyskland, korallenfarm...där såldes bara odlad korall:)!
Min korallmassa 10 dubblades på kanske ett år eller så.
Synd att hobbyn är så dyr...det hämmar den o dess eventuella utövare.
#6 - 25 mars 2011 17:15
Tex den gröngula korallen i mitten, acropora enzmani...den var 3 cm o en pinne bara när jag köpte den. ...o den på bild nr 2 invid musslan, pocillopora damicornis...den var som en tumme...på slutet var den som en boll på 15 cm...
Som inom växtvärlden finns snabbväxare o tvärtom...där acropororna växer snabbast o är revbildare därmed.
Det viktiga är att sörja för kalcium o krbonater, ljuset är oftast inte begränsande faktiskt. Ibland kan n o p bli begränsande vid kar som körs stenhårt med kolkälla/ex vodka. Ph är viktigt o kan indirekt begränsa på så viss att ett för lågt ph sänker halten av CO3... Bufrtkedjan förskjuts ju åt koldioxidhållet. Detta gör att produkten kalcium x co3 sjunker, o därmed sjunker mättnadsgraden för kalciumkarbonat. Då blir det svårare för korallen att bilda kalk. Om mättnadsgraden går under 1.0 löser ju kalk till o med ut.. Det sker vid lite olika ph beroende på kh värdet men redan vid ph 7.6 eller nåt sånt så börjar aragonit lösa sig. Halten av co3 minskar ju med en tiopotens dvs när ph sjunker med 0.3 enheter halveras halten av co3... Nu skenar jag iväg som vanligt...;-)
#7 - 25 mars 2011 19:01
Orsaken till mitt uttalande var att jag under en period (80 talet) dök rätt mycket och studerade bland annat korall död. Det var då mitt intresse för bland annat cyanobakterier väcktes, svartaringsjukan, osv.
Vad jag då ofta träffade på var en otrolig förstörelse av rev från professionella fisk och korall insamlare.
Man använde ofta sprängning, osv.











Annons