Arkiverad tråd – read-only.
Har mätt lite strömförbrukning med en elmätare och funderar lite över resultaten...
Min lysrörsarmatur med två 36W rör ger 151W med båda rören tända och 90W med ett rör tänt... Drar reaktorn alltså mer än vad rören i sig gör? Brukar det vara så?
Att mer än 50% av energin går till att "driva" rören istället för att man får ut det som ljus som är fallet med tex en vanlig lampa verkar ganska dåligt eller?
Skulle byte till HF-don och T5-rör göra stor skillnad i förbrukning?
Känns lite tveksamt att det skulle vara värt ett byte i relation till investeringskostnaden.
Har dessutom mätt lite på mina cirkulationspumpar (eheim) specade 11 resp 23W. På dessa fick jag 22 respektive 45W. Är de specade som någon sorts minimiförbrukning eller?
Har testat elmätaren på annan icke akvarierelaterad utrustning där den gett korrekta resultat om någon undrar.
Kan bara konstatera att baljan drar mer än jag vågat tro... Blir en del på ett år... :p
Pumpresultatet är märkligt - så vitt jag vet skall de ge märkeffekt jämt. Nån som är mer hemma på elmotorer kanske kan säga nåt om ifall effekten varierar med belastningen?
Vad gäller lysrören så är det normalt att reaktor/drossel drar ström, ja. För elektroniska driftdon har jag hört uppgiften att verklig effekt för en lampa (rör + driftdon) är lysrörens effekt x 1.20 - 1.5. Gammeldags driftdon drar mer, vet inte hur mycket mer. Ett reklamblad på nätet för elektroniska driftdon säger dock att byte till elektroniska driftdon kan minska strömförbrukningen med upp till 40%.
Vad har du mätat med?
Både kondensatorer och motorer har fasförskjutning mellan ström och spänning vilket lurar en om mätutrustningen inte tar hänsyn till det.
Normalt betalar man inte för den reaktiva effekten.
Läs mer här
http://www.mitec.se/cgi-bin/webbpub-s/ak_webbpub-s.cgi?funk=F&nr=00130&Sprak_ID=sv
//Ola
Vad har du mätat med?
Har mätt med en sån här fast lite äldre modell:
http://www.clasohlson.se/Product/Category.aspx?id=251496#32-3760
Det var ett mycket intressant påpekande... Men kan det verkligen göra så stor skillnad och varför skulle en sådan energimätare vara konstruerad så att den mäter annorlunda än den som kraftbolaget använder? Vore ju lite dumt att man inte skulle kunna mäta motorer eller lysrör för den delen (enl. din länk ovan).
Har nu skickat ett mail till tillverkaren av mätaren. Får se om man får nåt vettigt svar.. :)
Jag vet inte om den tar hänsyn till cos fi, fast till det priset är det tveksamt.
Det ska bli intressant att se vad de svarat.
Men en drossel tar säkert en del effekt, den blir ju varm.
Det är tänkt att den ska fungera som strömbegränsare och för att göra det så måste den vara en spänningsdelare och då blir det effektutveckling.......
Med elektronisk så går det att skicka den ström som behövs genom att portionera ut strömmen så det skulle väl kunna förklara siffror jag sett på
"40%" högre effekt för elektroniska don.
En idealdrossel tar inte alls någon effekt. Den strömbegränsar med fasvridning. Men nu finns det inga ideala drossalr så visst den tar effekt. Det märker man ju på värmen. Står det inte på mätaren vilka fasvinklar den tar hänsyn till. Det borde det göra om den gör det. eller i manualen. Det låter inte alls bara att köra 40% mer effekt genom röret.
Vad gäller pumpar så intallerade jag en gång ca. 300 akvariepumpar som var på 10 watt vardera samt ca. 300 lysrör på 30 watt och hade kablar och säkringar som skulle klara gott och väl 12.000 watt.
Vad hände jo hela huvudkabeln smälte ner och brann upp och det började ryka ur proppskåpet:(
Tydligen är det så att strömstyrkan varierade (gällde både lysrör och pump) så även om förbrukningen låg på i snitt 12.000 watt så kunde det ibland ligga väldigt mycket högre än detta.
Det löstes genom att
1/ 300 kondensatorer (har för mig att det heter så) köptes in och kopplades in en på varje lysrör
2/ Säkra upp
Lysrör har ganska hör reaktiv effekt. Men säkringen borde ha gått.
Lysrör har ganska hör reaktiv effekt. Men säkringen borde ha gått.
Om nu säkringen gick (minns inte) så gick den rätt i alla fall rätt sent.
Plasten runt om kabeln smälte som sagt ner och en lokal på mer än 100 kvadratmeter fylldes snabbt med tjock illaluktade rök - sikten var högt räknat 10 cm så vi trodde att det var en storbrand som brutit ut.
Det låter som ett alvarligt elfel.
Lysrörsarmaturer har bara 50% verkningsgrad, eftersom de är just induktiva, men ljusbehållningen är dock större än med glödlampor (resitiva), varför man tjänar på det i längden. Vid större anläggningar måste tillstånd inhämtas från elleverantören så att inte nätet kollapsar p.g.a. fasfel..
En spole (reaktor/ballast) förskjuter fasen fel 45`, och en kondensator (faskompenserare) samma, men åt andra hållet.
FEL. JAg vet inte vilken verkningsgrad en lysrörsamatur brukar ha. Men att alla har 50% är jag säker på att är fel. De elektroniska är ju högre tex. En ren induktans ger en fas förskjutning på 90°. Det samma med en kapasitans, fast åt andra hållet.
Kollade ett databled på en induktiv philips reaktor (BTA 36 L31) för ett 36-40W rör. Den har förluster på 8,1W. Det blir en verkningsgrad på drygt 80%. Det det en fasförskjutning på 62°. Då tittade jag på den sämsta, de har en med 6W förluster också.
Det är nog bra att prata med nätägaren om man har en hög fasförskjutning. Men det kanske var det du menade med elleverantören.
FEL. JAg vet inte vilken verkningsgrad en lysrörsamatur brukar ha. Men att alla har 50% är jag säker på att är fel. De elektroniska är ju högre tex. En ren induktans ger en fas förskjutning på 90°. Det samma med en kapasitans, fast åt andra hållet.
Kollade ett databled på en induktiv philips reaktor (BTA 36 L31) för ett 36-40W rör. Den har förluster på 8,1W. Det blir en verkningsgrad på drygt 80%. Det det en fasförskjutning på 62°. Då tittade jag på den sämsta, de har en med 6W förluster också.
Det är nog bra att prata med nätägaren om man har en hög fasförskjutning. Men det kanske var det du menade med elleverantören.
45+45 är ju 90.;) ...Nej men naturligtvis så ska det vara 90`, vet inte hur jag fick till det [B)] , var nog lite trött när jag svarade på frågan. Det har nog hänt lite på tillverkningsfronten för lysrör men jag vet bestämt att vi designade lysrörschema för 50% verkningsgrad på min tid, vid belysning i industrier. Och JA, på den tiden var "nätägaren" och "elleverantören" samma person. My bad...
Jag har svårt att tro att en drossel blir så mycket bättre på några år. Det är ju i princip bara koppartråd och järnplåt.
Jag gjorde ett test för ett par år sen där jag mätte upp 2st 36w till 181w(!) med traditionella drosslar.
Jag bytte till elektroniska reaktorer av märket philips och resultet blev att de drog 72w exakt! det blir en skaplig skillnad ;) men antagligen så får värmaren jobba lite mer, fördrosslarna blev ju varma och den elektroniksa blir jummen.. men det är ju värme på rätt ställe med värmaren iallafall!
Visste väl det....:)
Jag gjorde ett test för ett par år sen där jag mätte upp 2st 36w till 181w(!) med traditionella drosslar.
Det var ju intressant, då kanske det inte var så fel ute när jag mätte ändå... Vad mätte du med för mätutrustning? Tog den hänsyn till fasförskjutning mellan ström och spänning?
Jag har fortfarande inte fått svar från tillverkaren av mätaren för övrigt... :mad:
Lite trögsvar här men... jag använde ett Fluke instrument och mätte Ampere helt enkelt :) resten är ohms lag då...
Då har du mätt helt fel. Ohms lag gäller inte när strömmen och späningen är fasförskjutna.
Har du någon aning om hur en drossel uppför sig med växleström?
Om armaturen har en kondensator också så bör det väl stämma. Den är ju just till för att kompensera fasförskjutningen.
Men den kompenserar inte fullt ut. Lasten är inte att betrakta om resistv ens om den skulle vara fullt ut faskompenserad. Siffrorna tyder ju på att det är långt från sanningen.
Nja, långt ifrån vete tusan. Drosseln blir rätt så varm men det handlar om nästan lika stor effekt som för röret självt vet jag iofs inte.
Förlusteffekterna han anger är ca 10gånger för stora. Det kallar jag långt ifrån.
Jag menar att den värme en drossel till ett 36W rör utvecklar mycket väl kan vara iaf upp åt en 20-30W. (Om man ska tro på mätningen ca 55W, men helt sant är kanske inte det värdet)
Men du menar att det rör sig om ca 5W om jag förstår dig rätt?
Jag har svårt att tro att 5W blir så mycket värme som det rör sig om i en drossel.
Man får la ta och damma av gamla formelsamlingen och räkna på det. Men å andra sidan så känns det onödigt när du verkar veta Danei ;)
Presentera en beräkning så blir jag övertygad.
Nu undrar jag också hur jag har räknat. Verkningsgraden borde hamna i krokarna av 80%. Som jag skrev tidigare. Men det var att ta i med 10 gånger. Jag måsta ha räknat fel. knappt 7 gånger för mycket borde jag ha skrivit. Men då har jag räknat på den sämsta reakton jag har siffror på. Under 10W borde det iafa ligga på. Men inte över 20W. Det tror jag inte på fören jag har sett siffror på det. Från datablad eller någon som kan mäta.
Danmark
Norge
Sverige
