Stabilt pH mellan 6-7?

#1 - 8 januari 2011 08:40
Det finns mängder med referenser, både från akvarium och natur, med pH-värden mellan sex-sju. Nämns ofta som bra värde för många fiskar. I samma referenser finns ofta också nämnt en viss hårdhet, både gH och KH.

Men hur kommer man dit?

Det enda jag klurat ut är CO2. Bortser vi från det, vad återstår då? Jag har aldrig lyckats komma ned i pH under sju om det finns någon mätbar KH kvar. Utan KH riskerar jag en fet pH-dipp plus alldeles för stora pH-svängningar om jag kör med någorlunda växtmassa.

Försöker jag uppnå något omöjligt här, eller vad?

Tips, tankar, erfarenheter, whatever on topic mottages tacksamt.

Hilsen,

/P
#2 - 8 januari 2011 08:51
hmm det finns en massa roliga saker man kan göra - jag skulle först börja med att ta reda på kranvattenvärden så att jag har en referens. Från referensen kan du besluta vad som borde göras. Sedan är frågan vilka fiskar och växter har du i karet?

Olika arter behöver olika miljö även om många arter från olika områden faktiskt överlever och trivs i samma typ av miljö medan arter som kommer från områden där det skiljer bara en eller två kilometer kan ha helt olika krav.

Sedan kan man fixa med pH genom att tillföra torvextrakt för surt vatten pH under 7 och olika kalkhaltiga stenar/filtersubstrat för mer basiskt vatten pH över 7.
När man har fiskar i akvariet så blir vattnet en anning surare av sig själv eftersom CO2 blir kolsyra när det blandas med vatten. Orsaken till att regnvatten är svagt surt även när det inte är förorenat av bilavgaser.

När det gäller kranvatten i Stockholm så är min erfarenhet som håller på med fiskar från Amason området att jag inte behöver göra så mycket mer än lägga ner lite rötter i vattnet så funkar det fint för mina tetror.

Du kan läsa mer om kemin här på zoopet eller på följande länk http://www.kramforskoi.com/vattenbyte.htm
#3 - 8 januari 2011 09:06
Kranvattnet har jag koll på, det håller drygt åtta i pH och har ett KH mellan 5-6. Vattenverket här meckar med vattnet, de fäller bland annat ut kalk med natronlut vilket ger "onaturliga" värden. Efter luftning sjunker pH till ca 7,5, har antagit att det handlar om att hydroxid omvandlas till vanligt vatten.

Det handlar inte om något specifikt akvarium, jag har ett helt gäng burkar både i ett sammanhängande system samt en del fristående. Om det vore så enkelt att fisken bara skulle trivas så är det redan löst. Det mesta funkar helt ok att köra i kranvattnet och många arter förökar sig också med lätthet i de vattenvärden jag har. Både sjöciklider, många barber, en hel del killis, pansarmalar åssevidare funkar helt ok eller mycket bra i kranvattnet.

Torvfiltrering/alkottar har jag kört med till och från, både i kranvattnet (klipper lite KH och sänker pH något lite, men inte under sju) samt i osmosvatten (då pH sjunker som en sten till 4,5-5). Det senare passar ju finfint till odling av en del svartvattensfirrar, men stabila pH mellan sex-sju lyser med sin frånvaro. Har några arter som jag verkligen ville köra i pH runt 6,5 under en längre tid, men att hitta någon metod där vattnet både har hårdhet och pH under sju, utan att tillsätta CO2, är kruxet. Eller det kanske finns någon annan bra buffert för svagt surt vatten?

Jag ser ju referenserna i böcker och på nätet, så det borde gå att få till det med både en viss hårdhet och svagt surt pH - eller är den enda vägen där att tillsätta CO2? Har svårt att tänka mig att så många referenser kan vara fel, är klart överbevisad där.

Funderar på om en vattenblandningsregim innan VB är en möjlig utväg, och så sköta VB grymt noga. Fast då är vi inne på mycket jobb, vilket skulle undvikas... :) ...glömde skriva att det ska vara enkelt också!!

Hilsen,

/P
#4 - 8 januari 2011 09:52
Har svårt att se något annat alternativ än CO2 som du redan konstaterat. Problemet ökar också i ett akvarium med relativt mycket växter och god belysning. Där "käkar" växterna upp all CO2 vilket får pH att stiga. Lösningen på detta..CO2.
Sen har vi ju det där med "enkelheten", och då är vi ju tillbaka till CO2...
#5 - 8 januari 2011 10:39
En på plantswap använde eller pratade om saltsyra för att sänka KH, om jag minns rätt var det 4ml/100L för att minska 1 KH,
#6 - 8 januari 2011 12:38
1) Köp ett RO filter. Blanda RO vattnet med kranvatten till det pH du vill ha.

2) Köp en buffert som ställer in pH på det värde du vill ha, t.ex. Bullseye 6.5.

3) Lev med det pH du har i kranen. Fisken bryr sig inte ett dugg, utom om du försöker odla, inte bara hålla, vissa extrema svartvattenfiskar som Nanochromis eller kardinaltetra, deras ägg blir inte befruktade om vattnet innehåller mycket kalcium.
#7 - 8 januari 2011 13:19
Det finns väl vissa fiskar som inte trivs i vanligt kranvatten tror jag, exempelvis parosphromenus och chokladgurami, om vattnet inte är behandlat med till exempel torv innan

Hur länge håller sådana buffrar vattnet stabilt förresten?
#8 - 8 januari 2011 19:32
Har RO-filter, men blandar jag ut det med kranvatten landar pH över sju. Buffert (annat än KH) låter grymt intressant däremot - tips på var jag hittar dem? Ska googla lite själv också, alles klar, bra tips.

Kruxet är just odling, inte att hålla. Funkar klockers att hålla fisk (och föröka många arter) i mitt kranvatten, men just nu lurar jag på en enda art som jag ville köra i längre tid i pH runt 6,5. Jag vill ha det stabilt, utan CO2, men gärna med en viss hårdhet i vattnet.

Spanade igenom en trovärdig källa i "naturvärden" idag (Kasselman), och det verkar inte finnas någon bra genväg över kolsyra/karbonatsystemet. I de fall det fanns hårdhet kvar i naturliga vatten i kombo med lågt pH, så var CO2-halterna från hyfsade till rätt höga. Dels det och dels att en burk är ett litet, slutet system gör mig lite less. Men oki, ingen idé att slåss mot Moder Natur. Hon vinner... landar troligen i kranvatten plus CO2, och så riskerar jag att växtakvaristerna dödar mig när jag bara kör flytväxter. ;)

En buffert, what so ever vad jag vet, håller vattnet stabilt enten tills den är förbrukad eller tills vissa kritiska steg nåtts. Klassikern är att sänka pH med syrning. Vid syratillsats sjunker pH fint, men återgår till ursprungsvärdet (eller strax under) rätt snabbt. Mer syra, samma effekt. Mer syra - kritiskt steg, pH sjunker hyfsat. Mer syra - KH förbrukat - pH sjunker som en sten.

(för att vara korrekta ska KH utläsas som alkalinitet, men iaf).

Hilsen,

/P
#9 - 9 januari 2011 00:00
Det här tål nog att tänkas på och många har nog gjort det! Jag kanske kommer att vara ute och cykla en del så tillrättavisningar och korrigeringar är välkomna.
Men låt os först titta lite på denna magiska soppa H2O! Denna enkla lilla molekyl ser i princip till att det finns liv på jorden. Som vi ser består den av endast 2 sorters atomer H som är väte och O som är syre.
Men det vi i dagligt tal kallar vatten innehåller en hel massa mer saker en just dessa 2 atomer.
Ph är faktiskt värdet av den negativa logaritmen av vätejonkoncentrationen. Enkelt va? Här förklaras det bättre och mer ingående an vad jag kan göra. http://sv.wikipedia.org/wiki/PH
Eller det här saxat från shenet.se
”pH-värdet är ett mått på hur sur eller alkalisk (basisk) en lösning är, d.v.s. hur mycket vätejoner den innehåller.

• Alkaliska lösningar (pH över 7 och glatt känsla) har fler hydroxidjoner än vätejoner och tar upp vätejoner.

• Neutrala lösningar (pH 7) har lika många vätejoner och hydroxidjoner.

• Sura lösningar (pH under 7 och sträv känsla) ger ifrån sig vätejoner, som det finns fler av än hydroxidjoner. En liter lösning (1 000 gram) med pH-värde 3 innehåller 1/103 gram vätejoner (1/1 000 gram), vd pH 2 är halten 1/102 gram (1/100 gram) o.s.v.”
Detta betyder att om vi har mer vätejoner så blir vattnet basiskt och med mindre blir det surt. Detta betyder helt enkelt att du måste ta bort en massa vätejoner om du vill sänka Ph. Motsatt gäller om du vill höja det. I neutralt vatten har man en balans av dessa joner och man har satt värdet 7 för det på den logaritmiska skalan. Alltså är detta ett värde uppfunnet av människan ungefär som temperatur mätt i Celsius.
Så för att påverka Ph måste vi antingen ta bort eller tillsätta dessa vätejoner. Som vanligt är det enklare och stabilare att tillsätta något för att skapa en obalans en att ta bort något, då vattnet kommer att leta dessa vätejoner över allt. Vi kan exempelvis tillsätta någon molekyl som saknar en massa vätejoner. Vi kan i praktiken tillsätta vilken syra som hälst som saknar en massa joner och dessa kommer att stjäla dessa joner från vattnet. Men om Ph hamnar under 7 kommer så småningom mer vätejoner att tillföras.
Ett av problemen med syror är att de innehåller andra ämnen som kommer att frigöras i vattnet så de är mer eller mindre lämpade för akvarieändamål. Troligtvis är organiska syror typ humus syror och kanske garvsyror att föredra. Många bakterier gör också av med en massa vätejoner vid sin matsmältning så kallade acidifieringsbakterier. Dessa är oftast anaeroba dvs. utan syre.
Så som du ser måste du ha i något som absorberar vätejoner. Så enkelt och komplicerat är det!
Vad jag skulle göra i ditt fall vore att ha något syrligt i ditt vattensystem till exempel torv. Sedan skulle jag tillsätta någon syra vid vattenbyten och hålla det vattnet något surare en önskat. Hur som hälst är det nog svårt att slå CO2/Bikarbonat och den naturliga kol cykeln för Ph justering enligt följande från Wikipedia!
”Kol transporteras från haven till atmosfären i form av koldioxid och när koldioxid transporteras från atmosfären till haven bildas kolsyra (CO2 + H2O ⇌ H2CO3). Balansen i pH-halten uppnås genom en motsatt reaktion då vätejoner och bikarbonat frigörs (H2CO3 ⇌ H+ + HCO3).”
Samma gäller för sötvatten.
#10 - 9 januari 2011 06:33
Hmm... har jag fått det om bakfoten, men är det inte så att surt vatten innehåller fler vätejoner än hydroxidjoner? För att få surare vatten ska det då i fler vätejoner - men dessa kan förbrukas/neutraliseras av t ex karbonater.

Nå, det blir nog till att prova CO2 iaf. Kul att testa hur mycket CO2 som behövs i en burk där växterna inte snor det, bara tillsätta för att sänka pH. Kanske tom går att lösa med en (för växter) rätt kass reaktor. Lekte runt lite med vattentesterna igår iaf, och pH från kran var drygt åtta. Går fint att sänka ned till ca sex enbart med CO2, men då är ju vattnet mättat och det levande troligen rökt (testade alltså inte med något levande). Om jag trixar lite mer och kör 50/50 med RO-vatten/kranvatten så ligger jag lite bättre på det.

Ska kolla buffert för surt vatten också, Bullseye låter najs. Enkelt är bra!!

Hilsen,

/P
#11 - 9 januari 2011 06:52
Som Ma/NO lärare måste jag höja pekpinnen - man måste ha fler vätejoner(H+) inte färre när man vill ha en sur lösning. För en basisk lösning måste man ha fler hydroxid joner (OH-).. I övrigt beundrar jag dina kunskaper bossep - det märks att du jobbar med vatten :)
#12 - 9 januari 2011 06:53
PatrikMalmö - du har så rätt...
#13 - 9 januari 2011 17:43
022helpek skrev:
Som Ma/NO lärare måste jag höja pekpinnen - man måste ha fler vätejoner(H+) inte färre när man vill ha en sur lösning. För en basisk lösning måste man ha fler hydroxid joner (OH-).. I övrigt beundrar jag dina kunskaper bossep - det märks att du jobbar med vatten :)

Tack för komplimangen! Jag är ju långt ifrån någon kemist men kanske en del saker fastnar även i min teflon skalle. Mitt intresse ligger mer på biologi men utan lite kemi så funkar inte det heller! Lyckligtvis har jag en kollega som kan det och han dunkar in lite vett i min skalle ibland.
#14 - 9 januari 2011 17:46
Undrar vart den posten tog vägen? Hmm,
Jag hade nog fel där med de olika jonerna! Tack för korrigeringen! Får nog läsa på bättre. Men ni fattade ju vad jag var inne på!
#15 - 9 januari 2011 18:31
Har RO-filter, men blandar jag ut det med kranvatten landar pH över sju.

Testa en del kranvatten med tre delar RO vatten och låt blandningen stå minst ett dygn för att komma i jämvikt med atmosfären, om du inte bor i skåne eller gotland/öland bör ditt pH lägga sig mellan 6 och 7.
Bor du vid dalälven eller norröver kan du fundera på om det inte går att hämta vatten i närmsta älv - de flesta vatten norra sverige är svartvatten, precis det vatten du vill ha, och har låg ledningsförmåga och ett pH mellan 6 & 7. Vill du ha riktigt låg ledningsförmåga och surt vatten, kolla om du inte har nån mosse i närheten.

Buffert (annat än KH) låter grymt intressant däremot - tips på var jag hittar dem? Ska googla lite själv också, alles klar, bra tips.
Större zooaffärer.
Hur länge såna buffertar håller pH't beror på vilken buffert det är, hur mycket du tillsätter, och hur stor belastning det är. Fosfatbuffert äts av växter, och buffertar baserade på organiska syror (t.ex. citratbuffert) bryts med tiden ned av bakterier.



Kruxet är just odling, inte att hålla.
Aha. Mitt tips är att hålla dem i kranvatten i två månader och mata dem hårt, och sen göra stora vattenbyten med svalt RO-vatten (med en gnutta buffert eller en del kranvatten).
Det går utmärkt att döda fisk med snabb sänkning av ledningsförmåga, så viss försiktighet anbefalls, men mitt intryck är att "chockverkan" av en snabb ledningsförmågesänkning är precis det som är triggern hos många arter som leker i början av regnperioden. Har du inte lek efter två veckor, gå tillbaka till "torrperiod" med kranvatten i 1-2 månader igen.
Har du läst min artikel om odling av Segelfenstetra?

Spanade igenom en trovärdig källa i "naturvärden" idag (Kasselman), och det verkar inte finnas någon bra genväg över kolsyra/karbonatsystemet.
Jaoaao... Det är klart, enklast är kanske att ha rätt hög bikarbonathalt och sen bubbla koldioxid igenom karet, men i naturliga vatten har karbonatsystemet oftast inte så stor betydelse vid pH 6.5 eller lägre, där har andra buffertsystem baserade på humussyror nästan helt tagit över. De systemen är oerhört mycket mer komplicerade än karbonatsystemet, och dessutom av lågt till inget kommersiellt värde (alla kommersiellt viktiga arter vill ha cirka neutralt eller ännu hellre svagt basiskt), så det finns mindre information.

"Hårdhet" är inte så mycket att bry sig om vid de pH'na heller - "hårdhet" är i akvariesammanhang alkalinitet, vilket om man har bikarbonatbuffring är detsamma som halten bikarbonat, vilken exponentiellt avtar och vid jämvikt är avrundningsvis noll vid pH 6.3 och lägre.

Dvs vill du ha pH 6.5 och bikarbonatbuffring kan du inte låta vattnet nå jämvikt mot atmosfären, utan måste kontinuerligt bubbla koldioxid genom vattnet.
#16 - 9 januari 2011 20:26
Azur: Mycket intressant post jag läser och lär samt funderar lite.


För många är sedan när jag försökte odla fisk så hade jag bra resultat med bland annat diskus som då ansågs vara omöjliga. Jag tog då vatten från en källa som låg i anslutning till en torvmosse. Men det var ett otroligt bubbande med vatten så lat som man är började jag experimentera med allehanda tillsatser däribland ek extrakt och svavelsyra. Men inget slog torv vattnet. Då för tiden hade man ingenting riktigt att mäta med förutom lackmuspapper och senare tetras tester. Men det blev i alla fall rätt något så när.


Vad du säger om ledningsförmåga utgår ifrån att det äruS/cm (microsiemens) du menar är riktigt intressant och en faktor som är för lite studerat.


Det du nämner med naturligt vatten och ”chock” behandling ligger nog också rätt. Jag lever med tropiska regnperioder och det blir ofta en rejäl utspädning med regnvatten men också en otrolig massa organisk och oorganisk uppblandning av det i vattendragen. Har någon testat med vanlig hederlig kompost? De gånger jag testat väl brunnen sådan brukar Ph ligga just runt 6.5-7.5.
Tyvärr har jag inga bra data från ”rena floder” eftersom jag bara jobbar med starkt förorenade sådana.


Min slutledning är att det finns en massa annat i ”svartvatten” och det är inte bara Ph som spelar in. Det ha troligtvis en mindre roll en man tror!


Jag tror inte heller att vi skall försöka efterlikna ”naturvatten” för mycket. Det blir helt enkelt helt andra reaktioner i ett akvarium jämfört med en sjö eller flod.
#17 - 9 januari 2011 21:49
pH är väl ett viktigt värde på olika vis, inte minst med tanke på bakterier i förhållande till pH-värde. Annars verkar ledningsförmåga rätt intressant också, men en del fiskar leker väl när vattnet blir surare utan att ledningsförmågan är sänkt, kranvatten filtrerad genom torv ger lägre pH, åtminstone här, men jag tror inte att ledningsförmågan ändras.

Den här artikeln kan annars vara intressant. http://fishprofiles.com/forums/General_Freshwater/pH-_Maybe_It_s_Not_So_Big/29783/
#18 - 9 januari 2011 22:51
Caj skrev:
pH är väl ett viktigt värde på olika vis, inte minst med tanke på bakterier i förhållande till pH-värde. Annars verkar ledningsförmåga rätt intressant också, men en del fiskar leker väl när vattnet blir surare utan att ledningsförmågan är sänkt, kranvatten filtrerad genom torv ger lägre pH, åtminstone här, men jag tror inte att ledningsförmågan ändras.



Den här artikeln kan annars vara intressant. http://fishprofiles.com/forums/General_Freshwater/pH-_Maybe_It_s_Not_So_Big/29783/
Där har du en stor poäng som många inte tänker på, bakterier! Det är faktiskt helt otroligt hur nära spannet är runt PH 7 för majoriteten av dessa. Därför är det viktigt att man försöker ligga däromkring exempelvis när man ”cyklar in” ett akvarium. Det är också en av anledningarna till att man ofta försöker att få kranvatten att ligga runt Ph 8.
#19 - 9 januari 2011 23:15
Fast i vissa fall vill man inte ha någon bakterietillväxt. Jag växlade några rader med en person som är intresserad av små labyrintfiskar. Han menade på det att låga pH-värden var viktigt just för att hämma bakterietillväxt då både fiskarna och äggen är känsliga för det. Men vill man ha akvarium med filter, då främst biologiskt filter, är det nog helt riktigt det du skrev. Det där med pH och kranvatten är väl även för att spara rören tror jag.

"Innan vattnet leds in i reservoarerna på vattenverken och pumpas ut på rörnätet tillsätts kalk, lut (natriumhydroxid) och kolsyra (koldioxid) för att få ett pH-värde på cirka 8 och för att minska risken för korrosion på ledningarna." http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c5/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwMDSycXA6MQFxNDPwtTI_9QY6B8pFm8s7ujh4m5j4GBhYm7gYGniZO_n4dzoKGBpzEB3X4e-bmp-gW5EeUADGOxVQ!!/dl3/d3/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/?WCM_GLOBAL_CONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/Invanare/Bygga_Bo/Vatten_och_avlopp/Sa_funkar_det/Inkrubr_N540_byggabo_vattenavlopp_safunkar_dricksvatten/art_N540_byggabo_vattenoavlopp_safunkardet-dricksvattenberedning
#20 - 10 januari 2011 01:02
Caj skrev:
Fast i vissa fall vill man inte ha någon bakterietillväxt. Jag växlade några rader med en person som är intresserad av små labyrintfiskar. Han menade på det att låga pH-värden var viktigt just för att hämma bakterietillväxt då både fiskarna och äggen är känsliga för det. Men vill man ha akvarium med filter, då främst biologiskt filter, är det nog helt riktigt det du skrev. Det där med pH och kranvatten är väl även för att spara rören tror jag.



"Innan vattnet leds in i reservoarerna på vattenverken och pumpas ut på rörnätet tillsätts kalk, lut (natriumhydroxid) och kolsyra (koldioxid) för att få ett pH-värde på cirka 8 och för att minska risken för korrosion på ledningarna." http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c5/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwMDSycXA6MQFxNDPwtTI_9QY6B8pFm8s7ujh4m5j4GBhYm7gYGniZO_n4dzoKGBpzEB3X4e-bmp-gW5EeUADGOxVQ!!/dl3/d3/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/?WCM_GLOBAL_CONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/Invanare/Bygga_Bo/Vatten_och_avlopp/Sa_funkar_det/Inkrubr_N540_byggabo_vattenavlopp_safunkar_dricksvatten/art_N540_byggabo_vattenoavlopp_safunkardet-dricksvattenberedning

Visst det svänger båda vägarna! Detta är viktigt att veta när man skall odla fisk! Man behöver rejäla filtervolymer om man skall ha biologiska filter. Alger och växter är suveräna kompliment till bakterier när man går utanför det normala. Skall kolla länken i morgon när jag är fräsch i huvudet.
#21 - 10 januari 2011 08:28
Mm, nu fick jag lite att trixa med - man tackar!!

Det är ingen fisk vi pratar om, utan en räka. Gör det lite klurigare tycker jag, vill åstadkomma ett stabilt pH ca 6,5-7 under en längre tid plus undvika risken för pH-dipp ned till 4,5. Nu har jag mer att gå på iaf, första testet blir nog med flytväxter plus en för växter rätt kass CO2-reaktor. Kul att se om den ändå funkar för att sänka pH "lagom".

För många fiskar är jag mycket övertygad om att sänkning av ledningstalet är nyckeln till lek. Kirschbaum pratade om odling av mormyrider/knivfiskar på senaste Akvariets dag, och just ledningsförmågan var central som trigger. pH-sänkning utan att ändra ledningstalet funkade inte alls lika bra (inte öht om jag minns rätt). Speciella lekperioder på året kastade han också i sjön (nb, han reserverade sig för andra släkten än ovanstående), han visade mycket tydligt att om ledningsförmågan sänktes rejält så lekte fisken - oavsett tidpunkt på året. Förutsatt att de var välmatade, givetvis.

Azur,
dina artiklar är med nöje genomlästa många gånger, inkl. Crenuchus-odlingen. Brukar rekommendera det du skrivit till många.

Har lite fler funderingar, återkommer nog om det - plus, får jag hoppas, en del resultat.

Hilsen,

/P
#22 - 10 januari 2011 09:49
bossep skrev:
Visst det svänger båda vägarna! Detta är viktigt att veta när man skall odla fisk! Man behöver rejäla filtervolymer om man skall ha biologiska filter. Alger och växter är suveräna kompliment till bakterier när man går utanför det normala. Skall kolla länken i morgon när jag är fräsch i huvudet.


Javisst, alger är något jag inte vet mycket om ännu, men det är ett, enligt mig, intressant ämne. Varför de uppstår, hur man kan styra dem åt olika håll och så vidare. Alternativa lösningar är intressanta, lite bortom den vanliga tekniken, även om den är bra den med.
#23 - 10 januari 2011 13:59
Det är ingen fisk vi pratar om, utan en räka.

Inte för annat, men det är ganska få, om några, räkor som vill ha så lågt pH. De nya arterna från Sulawesi vill det absolut inte, t.ex.
#24 - 11 januari 2011 07:56
Lurigt med en del räkor. Jag skiljer på klara sig, trivas, föröka sig och föröka sig bra. En polare har fått bra framgång med en del vanliga sötvattensräkor när pH kom under sju. I pH åtta förökar de sig knappast alls, men de vuxna överlever. Sulawesi har jag börjat få lite grepp om, har odlat kardinalerna till och från. Gjorde dock en fet miss precis efter inköp, trodde att de skulle ha kallt... *s*

Nå, drog igång ett första test igår, med blandning av 1 del kranvatten och 3 delar RO. Körde ned en luftdiffusor för att se om CO2 i luften räcker till för att sänka pH under sju. Ska mäta idag. Bor iof i Skåne, men vattnet här avhärdas till ca 5-6 i KH. Kan gå.

Hilsen,

/P
#25 - 11 januari 2011 13:40
Jag lyckades hålla detta 180 liters kar hyfsat stabilt på ett värda av 6 - 6,5 pH och 2 -3 KH.

Jag labbade med Eklöv och Alkottar men det blev inte stabilt bra, utan lösningen blev som följer.

Jag hade fortfarande Eklöv och Alkottar i karet, men det blev nog mer som inredning med tiden.

Det som stabilerade vattnet var Aqua-Rio Ekextrakt http://www.aquatic-nature.be/aqua-rio%20SE.pdf

Men det fungerade inte att bara pyttsa i lite. Jag förberedde vattenbytes vattnet ett dygn i förväg i en tunna. Där hälde jag i Ekextrakt så jag fick ett pH värde på 4 - 4,5. Sen fick vattnet stå med en pump i tunnan som roterade och luftade. Efter ett dygn så hade pH ökat till ca 5,0. Detta vatten pumpade jag sakta över till akvariet och fick då en sänkning på några tiondelar i karet.

Detta upprepades var 14'e dag, exakt!

Med andra ord en jäkla massa arbete.

#26 - 11 januari 2011 15:02
som c90368 säger och som du Patrik troligtvis provat så blir det mycket paltande och labbande om man skall hålla ett exakt ph under 7. Speciellt om man har Kh i vattnet. Frågan är vad som händer om du kör rent RO och sedan buffrar upp det lite med bikarbonat eller något annat lämpligt. Jag tror att räkor behöver en del mineraler i vattnet frågan är bara vilka. Det borde vara så att räkornas naturliga vatten har olika Ph under olika årstider vilket också borde påverka fortplantningen. Troligtvis fungerar en utspädning dvs en Ph höjning in positivt. Vet man hur det naturliga vattnet ser ut Vid olika årstider?
#27 - 11 januari 2011 15:42
Det finns mängder med referenser, både från akvarium och natur, med pH-värden mellan sex-sju. Nämns ofta som bra värde för många fiskar. I samma referenser finns ofta också nämnt en viss hårdhet, både gH och KH.



Men hur kommer man dit?



Det enda jag klurat ut är CO2. Bortser vi från det, vad återstår då? Jag har aldrig lyckats komma ned i pH under sju om det finns någon mätbar KH kvar. Utan KH riskerar jag en fet pH-dipp plus alldeles för stora pH-svängningar om jag kör med någorlunda växtmassa.



Försöker jag uppnå något omöjligt här, eller vad?



Tips, tankar, erfarenheter, whatever on topic mottages tacksamt.



Hilsen,



/P

Varför inte göra det skitlätt för sig;): http://www.ebishop.se/soil/23-ebi-gold-shrimpsoil.html
Bilagor:
#28 - 11 januari 2011 16:25
ansjo skrev:
Varför inte göra det skitlätt för sig;): http://www.ebishop.se/soil/23-ebi-gold-shrimpsoil.html

Det här med leror är MYCKET intressant! Det skall bli otroligt intressant att följa hur det går med detta!
Vet du hur det fungerar?
#29 - 11 januari 2011 16:45
Jag har det i tre av mina Dennerlekuber och det funkar ypperligt. Små men lite oftare vattenbyte och ett pH som ligger på stadiga 6,5:).
#30 - 11 januari 2011 16:54
ansjo skrev:
Jag har det i tre av mina Dennerlekuber och det funkar ypperligt. Små men lite oftare vattenbyte och ett pH som ligger på stadiga 6,5:).

Det skall bli intressant att se om effekten avtar med tiden. Logiskt sätt borde det göra så men man vet aldrig. Hur som häst kanske detta kan vara den bästa lösningen! Har du testat om det höjer PH om du tillsätter vatten med Ph under 6.5?


En annan sak jag kom att tänka på är ekbark. Jag gjorde en bakgrund av det långt innan BTN och det tycktes som det höll Ph på en nivå under kranvattnet under en lång tid. Jag hade dock inge bra testmetoder på den tiden.
#31 - 11 januari 2011 17:07
ansjo skrev:
Jag har det i tre av mina Dennerlekuber och det funkar ypperligt. Små men lite oftare vattenbyte och ett pH som ligger på stadiga 6,5:).


Utsöndrar det några mineraler eller salter?
Bilagor:
#32 - 11 januari 2011 21:21
bossep skrev:
Har du testat om det höjer PH om du tillsätter vatten med Ph under 6.5?





Nope, med räkor för flera tusen i burkarna är det inget jag vill laborera med.
#33 - 11 januari 2011 22:22
ansjo skrev:
Nope, med räkor för flera tusen i burkarna är det inget jag vill laborera med.

Förståligt! Men blir det inte en massa "low grade" som man kan testa lite med? 1 eller 2 räkstackare kanske kan rädda 1000 tals!
#34 - 13 januari 2011 08:35
Tackar för mer input!!

Soil förbrukas med tiden, finns redan erfarenheter om det (inte mina dock, aldrig kört med soil). Som kortsiktig lösning, ja, men inte i evighet. Om dessutom soil ger den effekten så borde det vara slugare att enten ta reda på vad den innehåller och/eller förbereda vatten med soilfiltrering. Slipper byta bottenmaterialet då.

RO-vatten som buffras upp bör vara ungefär samma som RO blandat med kranvatten. 1 del RO och 3 delar kran gav iaf pH över sju. Blandade i två delar kranvatten till, för att se om pH höjdes något, men det var marginellt (ville veta om 50/50 var ok för framtida lek med CO2). Finns något som kallas för "standardvatten", om man verkligen vill ha koll på vad vattnet innehåller. Man utgår från RO och blandar sedan i olika salter. Mitt nästa praktiska tips i CB handlar om det.

Nå. Lutar fortfarande åt CO2 med kass reaktor. Kanske tom räcker att köra den med utandningsluft... *s*

Hilsen,

/P











Annons