Häromdagen gick jag och väntade på ett jobb som skulle dyka upp med bud. Det tog sin tid, och medan jag väntade passade jag på att undersöka hur mina fiskar känner igen mig (att de gör det är uppenbart, de samlas förväntansfullt i ett tätt stim vid glaset när jag är nära akvariet, men struntar i resten av familjen) (Ja, det är jag som matar dem för det mesta.)
Först provade jag att gå på lite olika sätt. Tänkte att de kanske kan särskilja vibrationerna från olika människor. Men de kom lika glatt när jag hasade/skuttade/haltade in i rummet som när jag gick vanligt, vilket fick mig att anta att de tittar efter vem som kommer. Jag provade lite olika avstånd. På fyra meters håll struntade de i mig, vid tre meter var de ganska intresserade, vid två var de fint samlade i sitt stim med huvudena vända mot mig. När jag låg på golvet med lyft huvud hade de heller inga problem med att känna igen mig (trots att jag nog aldrig har legat framför akvariet förut, de verkar inte gå på längd m.a.o.).
Tiden gick, inget bud ... Så jag provade att sätta på mig en mössa, nerdragen till ögonbrynen, och då! De struntade i mig! Kikade lite och simmade sen iväg för att ägna sig åt sina fiskaktiviteter. Med solglasögon var jag också helt ointressant. Jag testade också att ha mörkt läppstift och att ha en mössa ovanpå huvudet (alltså ovanför hårfästet). De kände igen mig utan problem. Sen kom äntligen mitt bud, och jag avslutade testet. En liten (i och för sig inte särskilt viktig) lärdom rikare: Min fiskar verkar identifiera mig på ansiktsform. Visst är det ganska avancerat?
