Ursprungligen skickat av gogar
Som fotograf har jag alltid fått höra och lära mig att vanligt, hederligt dagsljus ligger på en temperatur om ca 5200K. Men i akvariesammanhang pratar man/ni ofta om MH-ljus på 10000K och mer - varför?
Som defdac säger så är kelvin-talet ett mått på ljusfärg, inte på intensitet - inte ens kilowatt-starka metallhalid-lampor kommer i närheten av tropiskt solljus vad gäller intensitet (de når i storleksordningen 1/5 av styrkan hos solinstrålningen vid middagstid vid ekvatorn).
Fullt solljus i sverige ligger som sagt kring 5000 Kelvin, dvs svagt gulaktigt. En ljus mulen sommardag har ljuset en färgtemperatur runt 6500K, vilket är nästan rent kritvitt. På två meters djup i mycket klart saltvatten har man vid ekvatorn vid middagstid en färgtemperatur runt 10000K, vilket motsvarar vitt med svag blå ton (detta eftersom rött ljus i vatten "filtreras bort" snabbare än blått ljus, så färgen förskjuts successivt mot blått).
Det är främst saltvattensakvarister som använder lampor med höga kelvin-tal (i vissa fall över 40000K, vilket är nästan monokromt blått och, enligt mig, ser ut som skrutt), och de gör det av två anledningar: dels ses det som mer naturligt, eftersom det är den färg ljuset faktiskt har där korallerna normalt växer, dels anses det att blåare ljus gynnar korallerna och röda kalkalger på de gröna trådalgernas bekostnad - gröna trådalger är anners ett stort problem i korallrevsakvarier.
På senare år har sötvattensakvarister också börjat använda ljuskällor med relativt höga färgtemperaturer, sisådär 6500 - 10000K, mest för att det ser snyggt ut, men också för att växter tenderar att bli kompaktare och färga ut bättre i blåare ljus.
Själv använder jag lysrör med 6500K ljustemperatur, samt metallhalid med 10000K ljustemperatur, för att jag tycker det är snyggt.
