Tips till hundägare...

... om man träffar hundrädda barn... Jag och min boxer botade 5 hundrädda barn i vårat radhusområde...

Jag sa till barnen att hunden inte bits och sedan visade jag rent praktiskt genom att trycka in handen i munnen på min oentusiastiska :) boxer... När barnen såg att jag stoppade in handen blev de först förskräckta och sedan förtjusta...

Så smått närmade de sig vovven och när han gick till pussattack så sa jag helt enkelt att han alltid vill pussas och sen ääääälskade de honom och var här hela dagarna i flera år... [:o]

Katharina skrev:

... om man träffar hundrädda barn... Jag och min boxer botade 5 hundrädda barn i vårat radhusområde...



Jag sa till barnen att hunden inte bits och sedan visade jag rent praktiskt genom att trycka in handen i munnen på min oentusiastiska :) boxer... När barnen såg att jag stoppade in handen blev de först förskräckta och sedan förtjusta...



Så smått närmade de sig vovven och när han gick till pussattack så sa jag helt enkelt att han alltid vill pussas och sen ääääälskade de honom och var här hela dagarna i flera år... [:o]

Jag har gjort liknande grejer förr, men det funkar bara så länge föräldrarna inte är hundrädda.

Det funkar ju om man har som du en snäll och lugn hund, inte som min som tycker barn är lajbans och hoppar och fattar inte alls vad de skriker om. "Oj nafsas lite? Vad konstigt den låter? Lajbans matte! Lekkamrater!" ;)

Ha ha...

morrhoppa skrev:

Det funkar ju om man har som du en snäll och lugn hund, inte som min som tycker barn är lajbans och hoppar och fattar inte alls vad de skriker om. "Oj nafsas lite? Vad konstigt den låter? Lajbans matte! Lekkamrater!" ;)

Ja de e inte lätt att vara en lekfull vovve med tråkiga människor runt omkring... Men om du någon gång har träffat en boxer så vet du att min trodde också att han var valp hela livet... :D

Men boxer är ju väldigt försiktiga i kontakt med barn... det var jätteskillnad på min vovve beroende på vem han lekte med... med husse lät han som ett monster och var rejält våldsam... med min 2 åring stod han försiktigt och puttade lite med rumpan när de "tampades" om skatterna... ;)

Rädda föräldrar är ju orsaken till problemet från första början så är de med så är rehab jättesvår för att inte säga omöjlig... Det är en viss status i att vara hundrädd...
Inte som jag som är rädd för geting för att de dras till mig och ska in i munnen... det garvar folk åt... ingen status där :D men jag har ändå bearbetat min rädsla trots att vi inte pratar om ett intelligent djur som går att undvika... (de sticks t om som mumier om man kliver på dem) Bläää

Jo vi har ju två boxrar på på hundkursen, alltid lika pigga och glada :) Själv har jag en golden retriver som älskar hela världen och kan inte för sitt liv förstå varör inte alla älskar henne och hennes pussar ^^

jag har en hund som är rädd för barn .... vi känner inga som har barn, så hur får man bort det ?

Ja du...

rödtoppen skrev:

jag har en hund som är rädd för barn .... vi känner inga som har barn, så hur får man bort det ?

Attans svårt tror jag... Det enda jag kan komma på är att låna ut vovven till en hundvan barnfamilj med lite äldre barn till att börja med och som ignorerar hunden i början men det blir ju helt omöjligt om man inte känner några barnfamiljer... [:o] Att lära hunden ute med barn man möter, som kanske dessutom inte är så vana med hund, tror jag är omöjligt...

Men det absolut viktigaste är att barnen ignorerar hunden i början och att den får närma sig själv... En del vovvar markerar ju också om barnen blir vilda, ibland även om barnen inte leker med hunden utan med varandra så kan vovven lägga sig i och tycka att det är opassande uppträdande :D och det gör ju inte saken lättare precis... Därför äldre barn som är med på noterna...

Det kanske finns någon hundpsykolog här som kan svara bättre än mig men jag tror att övning i lugn takt är ända sättet... ;)

rödtoppen skrev:

jag har en hund som är rädd för barn .... vi känner inga som har barn, så hur får man bort det ?

Vi har samma problem fast tvärtom, vi vill vänja vår hund vid barn men känner inga. Så fort vi träffar en bekant som vi märker har barn så är det "kom hem till oss!!" Det kan ju faktist vara vemsomhelst, jobbkamrat, gympingkamrat vad som helst...

Ett tips är kanske att försöka gå med hunden nära en lekplats eller vid ett dagis...Min mamma har gjort så med sin corgi sedan hon var liten så nu är hon van vid barn..
Jag själv har en stor jättesnäll grön leguan på ca 8 kilo och han var inte alls van vid barn när vi flyttade hemifrån,men det var bara att försöka vänja honom eftersom kullen han var på låg vid en lekplats...Barn är jäkligt nyfikna,även rädda barn och tack vare att ödlan Kaktus är så snäll så har vi omvänt många rädda barn med föräldrar :D

Det är ju så man ska göra...

... när man skaffar en hundvalp... träna dem socialt i alla situationer... jag bor i förorten och har åkt in till stan med mina unghundar enkom i träningssyfte...

Åka buss, tunnelbana, möta mycket folk och inte hälsa på alla, träffa mycket hundar osv... Har man inte barn eller gamla tanter med shoppingvagnar i familjen bör man ju träna valpen med det oxå... för attans va läskiga gamla tanter med shoppingvagnar kan vara :D

Hundarna som bor inne i stan är ju underbara socialt sett men det är svårt att träna sin unga hanne att fungera med andra hannar om alla fräser åt honom och hoppar på honom hemma i förorten... Ju längre tiden gick och kopplade hundar fräste och lösspringande hanhundar flög på honom desto grinigare blev han på allt fler raser... Flög en schäfer på så fräste han åt alla schäfrar sen osv... Men boxer är ju svåra att gå med andra hanhundar oxå, det vet man ju när man köper dem... ;) De måste nästan bo i stan eller tränas dagligen...

rödtoppen skrev:

jag har en hund som är rädd för barn .... vi känner inga som har barn, så hur får man bort det ?

Det är bara att göra samma sak, fast tvärt om... stoppa in handen i munnen på ett barn och visa hunden :D

Tigerlily skrev:

Det är bara att göra samma sak, fast tvärt om... stoppa in handen i munnen på ett barn och visa hunden :D

hehe, den var bra :D

Katharina är helt inne på rätt spår att gå med hunden och mycket social träning.
Hunden skall utsättas för det den är rädd för i dettas fall barnen för att sedan avveckla denna räddsla.
Hunden är troligen osäker och kanske har dåligt självförtroende inför barn.
Och som katharina säger så ska du ta hunden dit vart de finns barn så den väjer sig, för så att barnen ignorerar hunden så den får tid att utforska.
Sedan med tiden vänja den att barnen faktist kan komma och klappa och stryka på hunden.

Sedan om du har en valp eller unghund Rödtoppen så kan detta beteende även minskas med tiden då den mognar, men social träning är mycket viktigt för den.