Ang. Krause: Han tror att syre är skadligt i akvarier.
Amanoakvarier och CO2-berikade akvarier som har oöverträffad tillväxt har syrenivåer långt över mättnadsgrad större delen av dygnet. Är syre något vi växtakvarister ska vara rädda för? Jag kan visa er tusentals akvarier som bevisar motsatsen - inklusive dina Fs fs.
Likaså kan enligt mina egna undersökningar järnutfällning ske i de flesta akvariefilter, helt klart till följd av oxidationsprosseser (Krause, 1982a).
Med en bra chelatering sker det mycket saktare än växternas upptag. Hade detta varit sant hade CO2-berikade snabbväxande växtakvarier inte kunnat existera.
Jag fattar inte varför vissa växtakvarister är så anala med järn och reduktion av densamma. Ni får bevis på att ni får hög och fin reduktion av rost varje gång ni startar upp era lergeggamojjaakvarium med torv i bottnen. Torven tillsammans med leran skapar superfet redox som t ex i kombination med värmekablar skjuter det tvåvärda järnet rakt upp i vattnet med trådalgsodling som följd.
Exakt var ser ni tecken på järnbrister hos era växter? Har ni någonsin upplevt järnbrister och dessutom fotograferat det?
Av de tusentals bilder jag fått från växtakvarister speciellt i Sverige, men nu även runtom i världen, så är det sällan eller aldrig någon som uppvisar järnbrist. Däremot är kväve och kaliumbrister frekventa eftersom dessa ämnen faktiskt tas upp i så extremt stor mängd.
Denna effekt uteblir vid intermittent filtrering, då man alltså regelbundet har filtret avstängt, t ex under natten. Då kan reduktionsprocesser ske i filtret som löser ut de här näringsämnena igen.
Ja eller varför inte låta dom pågå dygnet runt i bottnen och aldrig pilla med filtermassan?
Jag kan, trots syreövermättnad, hålla 0,2-0,1 ppm järnhalt en hel vecka vilket dessutom är den DOSERADE mängden - var försvinner mitt järn? Sätter det sig i filtret? Vad är det då jag mäter?
Säkert är förfarandet endast användbart i vanliga sällskapskvarier med växter och ett rimligt antal fiskar, däremot inte i akvarier där fisk hålls i mycket stort anta.
No shit Sherlock. Man kanske även ska tillägga att man ska ha nitritälskande fisk ;)
Ytterliggare förutsättningar skulle vara: ett från början rengjort filter, en inte för stor filtervolym, regelbunden in- och urkopplingsrytm, och framför allt, ett någotsånär tätt bestånd av växter.
Här blir det lite mer intressant. Dom utgår ifrån ett rent filter som inte har någonting att reducera? Vad vinner man då på hela processen?
Enligt den framgångsrike akvariefotografen Nieuwenhuzen (1982) tycks denna praxis inte vara helt ovanlig hos de holländska växtakvaristerna! Dock kan inte ens han avhålla sig från att utfärda en varning i enlighet med den "klassiska" akvaristikens läror!
Ja varning för dom som gillar fisk. Död fisk ger dock mycket kväve och höga fina ammoniumnivåer 8)
