Det värsta man kan göra är att sätta folk i fack, vare sig det beror på kön, ålder, ras, eller nå´t annat. Det handlar om förlegade gamla könsroller, som t.ex media underblåser, vilket nog gör att de, som inte känner sig hemma i de könsrollerna som de har tillskrivits, inte mår särskilt bra. Jag avskyr när man säger att du ska gilla det och vara så´n för att du är kille/tjej. Min favoritfärg varierar beroende på vad det är för sak, men grönt skulle jag nog beskriva som min favoritfärg, naturens färg. Att ge pojkar blått, och flickor rosa är att pracka på dem färgsmak, och könsroller. Låt dem välja själva. Visst kan man ge dem blått och rosa, de är ju färger som alla andra, men det ska ju inte göras på grund av vilket kön de har. Jag hade både leksaksbilar och en massa gosedjur, ett av djuren jag minns bäst var en liten rosa katt som kunde suga på tummen :) Som en monchichi ungefär. Precis som andra djurungar så leker ju människobarn för att lära sig inför vuxenlivet, och i dagens samhälle, där båda föräldrarna förväntas ta samma ansvar för barnen, men även ta hand om mer tekniska saker, så är det ju rätt viktigt att båda pojkar och flickor leker med dockor, såväl som tekniska leksaker.
När jag var liten umgicks jag mycket med tjejer, men i skolan blev jag mer blyg inför det motsatta könet, mycket beroende på sviktande självförtroende.
Och om man ska gå efter alla generaliseringar och fack som könen placeras i, så är jag tjej, men det var jag inte senast jag kollade :p Som person är jag lugn av mig, föredrar lugn och ro, framför stoj och stök, men det beror ju lite på situationen också.
Det många feminister försöker göra, att smutskasta alla killar, och få dem att framstå som onda monster, och försöka få det att verka som att alla tjejer är oskyldiga änglar som aldrig gör nå´t dumt (och gör de nå´t dumt går det alltid att skylla på killar), kommer definitivt inte att leda till jämställdhet.
Om jag minns rätt, så var det var det nå´n tjej som skrev nå´t i tidningen för ett antal år se´n, om att på 2000-talet kan tjejer fortfarande bete sig som om de inte vet var deras armar och ben tar vägen, det vill säga att de verkar inte kunna se följderna av sitt handlande, och blir de konfronterade så beter de sig som offer, och skyller på killar. Tror det var det som var poängen med det hon skrev. Vilket ju i så fall inte heller befrämjar jämställdheten. I tidningarna ser man ju då och då artiklar om tjejer som har begått brott, och enligt artikeln beter sig som killar. Alltså, kille = brottsling, och tjej = lättlett offer som inte har nå´n egen vilja. Båda könen drabbas ju faktiskt av sexism, och blir matade med stereotyper av hur man ska vara som kille/tjej.
Vi måste mötas på halva vägen. Vi är alla individer, som formas av vår uppväxt och omgivning, precis som andra djur. Vi är i första hand människor, i andra hand män och kvinnor, vare sig män eller kvinnor skulle vara nå´t utan de andra.
