Varför vattenbyten?

Har inte postat på forumet väldigt länge, men nu är det dags igen.

Jag har alltid undrat varför måste man, om man kör med pmdd och CO2, byta 50% vatten varje vecka i ett växtkar? Är man rädd för övergödning? Varför det i så fall?

Tom Barr menar ju att:

"It assumes that deficencies, not excess causes algae.
And you can prove this to yourself with most any nutrient.
So if you have excess, that's not an issue, a very high excess is merely wasteful, but does little if any harm and does not encourage algae."

(Se hans andra kommentar på http://www.barrreport.com/forums/showthread.php?t=1)

och att:

"I'd try to keep the NO3 down to some degree due to waste and simply not needing more than 2ppm of PO3, 25-30ppm of NO3.
You gain nothing by adding more.
All these recommendations are for is helping folks get back on track. You certainly might need less(most do), but the excess is not going to hurt unless you really go to extremes."

(hans femte kommentar på samma länk)

Alltså - om övergödning är inte ett problem i sig, varför skall man då byta vatten varje vecka? För att minska *eventuell* övergödning som ändå verkar vara helt ofarlig?

Jag har alltid undrat varför måste man, om man kör med pmdd och CO2, byta 50% vatten varje vecka i ett växtkar? Är man rädd för övergödning? Varför det i så fall?

För att enkelt hamna inom ett ganska stort intervall och för att du annars inte vet vilka nivåer du ligger på:
http://www.barrreport.com/gallery/files/1/EIFigure2.jpg

.. så förutom slöseriet så kan nivåerna byggas upp så att dom faktiskt blir hämnande eller åtminstone inte ger optimal tillväxt.

Däremot kan du ju naturligtvis manipulera EI väldigt långt till dina egna krav. Ogillar du vattenbyten skulle du ganska enkelt kunna skruva in dina stora vattenbyten till 1 vattenbyte var tredje vecka. Huvudsaken är konsistens och ett stort vattenbyte som ger dig garantin att inget ämne skjuter i höjden.

Allright, man måste alltså inte göra vattenbyten *varje vecka* enligt EI - jag har märkt att mina fiskar mår riktigt dåligt och vattnet blir disigt a la Bluesboy (för länge sedan) vid varje stort vattenbyte.

Förresten så hittade jag ett visst stöd - vet ej om det verkligen håller - att plantor visst blir "förgiftade" vid mycket stora doser (det har du också defdac påpekat i någon tråd vad gäller överskott av Fe):

"Optimum plant growth is a function of nutrient concentration in the plant. There is a critical nutrient concentration below which growth is reduced/terminated. The adequate zone is above the critical concentration and provides maximum growth. The toxic zone is above the adequate zone, again resulting in reduced growth or death. THEREFORE, MORE IS NOT ALWAYS BETTER!"

(http://ag.arizona.edu/ceac/research/archive/nutrition_pe.htm)

Detta är ett uttalande från Dr. Pat A. Rorabaugh vid Plant Science Dept, University of Arizona.

Men kan inte det vara tvärtom - att vattenbyten *tillför* mer av viss gödning än vad vi annars skulle få av våra pmdd-tillsatser? Jag tänkte mest på Ca och Mg, men även på mikroämnen: att tillsätta säg 150 liter (för en 300 l akvarium) med nytt vatten ger kanske mer gödning av vissa ämnen än vad man skulle annars kunna eller våga tillsätta själv med egen gödningsblandning?


För att bara i förbigående ta en annan fråga så nämner Dr. Pat att gödning med Ca i skall inte blandas tillsammans med PO och SO då den fäller ut och blir otillgänglig för växterna. (Detta har du defdac också berört för rätt länge sedan när du försökte göra en helkomplett gödning med allt-i-ett).

att plantor visst blir "förgiftade" vid mycket stora doser (det har du också defdac påpekat i någon tråd vad gäller överskott av Fe):

Jo visserligen men jag tror inte du klarar av det om du inte dumpar ner en flaska TMG, och knappt ens då eftersom TMG:n är så välchelaterad. Vattenberedningsmedel är i princip bara en chelator som binder upp metalljonerna i större ofarliga molekyler. Har man t ex en ansenlig mängd koppar i sitt kranvatten och använder vattenberedningsmedel så chelaterar man bara kopparn, den finns fortfarande kvar.

Tom Barr har av misstag hält ner så mycket Flourish (svagare chelatering än t ex TMG) att vattnet blev the-färgat utan att något speciellt hände.

Överdosering är normalt sett inte det man behöver vara rädd för, speciellt inte med EI.

Detta är ett uttalande från Dr. Pat A. Rorabaugh vid Plant Science Dept, University of Arizona.

Det är en väldans skillnad mellan direktkontakt av väldigt kraftiga koncentrationer vid rötterna för vanliga landväxter jämfört med i vatten eftersom koncentrationerna inte kan komma upp så farligt högt utan att bete sig riktigt illa.

Men kan inte det vara tvärtom - att vattenbyten *tillför* mer av viss gödning än vad vi annars skulle få av våra pmdd-tillsatser? Jag

Det finns ju en oherrans massa "super-mikroämnen" i allt vatten som är svårt att mäta. Du skulle kunna koncentrera dessa genom att fylla upp med vatten, låta det avdunsta helt och fylla upp med vatten igen varpå dessa nivåer skulle vara de dubbla - men fortfarande extremt låga.

Så nej, om du hypotetiskt skulle låta vattenmassan avdunsta flera gånger gånger om skulle du inte märka någora toxiska nivåer. Många low-techare har kört sin burk i flera år utan vattenbyten - bara påfyllning, och då får man ändå en viss uppbyggnad av makroämnen t ex natrium/calcium/magnesium.

För att bara i förbigående ta en annan fråga så nämner Dr. Pat att gödning med Ca i skall inte blandas tillsammans med PO och SO då den fäller ut och blir otillgänglig för växterna. (Detta har du defdac också berört för rätt länge sedan när du försökte göra en helkomplett gödning med allt-i-ett).

Både ja och nej. Jag har åter gjort experimentet med NutriSi och TMG med att ta koncentrerad TMG/NutriSi och tillförd min koncentrerade KH2PO4-lösning utan att få någon fällning. Däremot med Seaceh flourish som har en svagare chelatering.

TMG/NutriSi har en kraftigare chelatering jämfört med Seachem flourish som tydligen skyddar väldigt bra.

Det har diskuterats alldeles nyligen (det var därför jag gjorde testet igen):
http://www.aquaticplantcentral.com/forumapc/showthread.php?t=7775

Numera doserar jag CaCl2 och MgSO4 för sig direkt efter vattenbyte utan att vänta, och sedan direkt TMG/NutriSi, KNO3 och KH2PO4 direkt efter utan några problem.

Däremot blir det problem om man blandar väldigt starka lösningar (vilket jag gjorde med min helhetsgödning). Mina tankar ang. det har på sista tiden varit att göra en tio ggr svagare lösning och blanda ut varje ämne i en större mängd vatten var för sig och sedan introducera dom för varandra med förhoppningen att deras koncentrationer är så låga att man inte når den kritiska koncentrationsjämvikten som gör att dom fäller ut.

Det är inte omöjligt, Peter Nyman (http://www.pny.se), gör sin gödningsblandning på det sättet som han har en autodoserare till.

Jaha,, men:

Så nej, om du hypotetiskt skulle låta vattenmassan avdunsta flera gånger gånger om skulle du inte märka någora toxiska nivåer.

Jo, här var jag otydlig, men jag menade att vattenbyten kanske inte tillför *toxiska* mängder gödning, utan bara att man kanske *behövde* byta 50% vatten en gång i veckan just med tanke på att vattenbytet tillför så mycket gödning som det är svårt att ersätta/komplettera med pmdd? Om jag bara tar ett påhittat exempel: 50 % nytt vatten tillför säg 20 ppm Ca, medan min pmdd-komplettering med 2 tsk av CaCl2 endast tillför ytterliggare 5 ppm (bara en vild gissning). Hade jag inte bytt vatten utan bara doserad pmdd, så hade jag - istället för 25 ppm - haft bara 5 (om man antar att all Ca var förbrukad vid tiden för vattenbytet). Vad tycker du, defdac, och ni andra?

Jo, en sak till: det här med low-tech, var kommer alla mikroämnen ifrån i low-tech akvarier där vatten inte bytts på väääldigt länge? Jag menar jag kan förstå att fiskskiten bearbetas och blir macro för växterna, men Mg, Ca och Fe... är det så låg omsättning av dessa ämnen i low-tech burkarna att mikrogödningen kommer tydligen med enbart vattenpåfyllningen,, och betänker man det faktum att många kör sina akvarium med täckglas så blir ju avdunstningen (och sålunda påfyllningen) högst ibefintlig. Går mikrobehovet så pass ner om man inte har CO2, makro i överflöd plus massa ljus?

Hade jag inte bytt vatten utan bara doserad pmdd, så hade jag - istället för 25 ppm - haft bara 5 (om man antar att all Ca var förbrukad vid tiden för vattenbytet).

Justja. Det glömde jag nämna. Jag själv tillför 20 ppm Ca via CaCl2 och 5-7 ppm Mg från MgSO4 vilket är ganska mycket. Men sedan jag gjort det har min L. glandulosa blivit kanonfin och alla växternas blad är *betydligt* bredare (vet dock inte om det beror på just detta, men det känns relaterat).

Växterna käkar inte på långa vägar så mycket Ca+Mg så jag gör det för att Linköpingsvattnet rasade ner på under 1 GH i våras, så jag tillsätter så mycket som jag tycker att mitt kranvatten borde ha.

Har för mig att Barr sagt att man kan ta ett par teskedar CaCl2 och någon tsk MgSO4 så vet man säkert att det finns fullt tillräckligt med Ca/Mg, YMMV. För mig verkar det funka helt klart bättre om jag tar i lite - kanske för att precis som med andra näringsämnen koncentrationen behöver komma upp lite för att växterna ska få det enkelt att ta upp (komma in ordentligt i bullen i diagrammet jag visade ovan).

Det är ovanligt med så lågt GH normalt sett så det är väldigt få som jag överhuvudtaget märker skillnad med Ca och Mg-tillsats. Jag kör ju dock växterna väldigt hårt.

var kommer alla mikroämnen ifrån i low-tech akvarier där vatten inte bytts på väääldigt länge?

Maten. Maten är typ växtdelar där allt finns. Men dom måste mineraliseras i bottnen så det gäller att man inte kört för hårt (för mycket ljus) så det blir brister.

men Mg, Ca och Fe... är det så låg omsättning av dessa ämnen i low-tech burkarna att mikrogödningen kommer tydligen med enbart vattenpåfyllningen,

Ja tricket är den varsamma belysningen + att Walstad numera rekommenderar lite dolomit (Ca+Mg) inblandat i jorden.

Men även här kan man säkert få problem i långa loppet med extremt lågt GH eller grym torvfiltrering (som suger Ca och Mg som svamp).

Går mikrobehovet så pass ner om man inte har CO2, makro i överflöd plus massa ljus?

Mikrobehovet är aldrig speciellt stort, det är ju trots allt spårämnen som det behövs spår av. Däremot makroämnen kan behövas tillsättas, t ex K via K2SO4, när växtmassan är så stor att maten omöjligt kan ersätta behovet - men även där jobbar den låga ljusmängden till akvaristens fördel.

Jag tillsätter lite KNO3 och KH2PO4 ibland i min lowtechare med jord+dolomit och A. reineckin (vill ha bra med Calcium) ser fin ut. Jag har ännu inte sett någon tendens till mikrobrister. Trots ganska sporadisk matning.

Då är allting kristallklart - tack ska du ha defdac!! :)