väteperoxid

#1 - 5 oktober 2007 07:23
Finns det något bra ställe att läsa på om doseringar och användningsområden och risker (toxicitet) när det gäller väteperoxid och fisk? Kan t ex fisk bli sterila om de utsätts för väteperoxid som yngel? Jag har googlat lite men inte hittat så mycket matnyttigt ännu.
#2 - 5 oktober 2007 07:56
Väteperoxid består av vatten och en extra syreatom. Det är absolut inte giftigt. Däremot så är det ytterst reaktivt och delar sig väldigt lätt i en vattenmolekyl och en syreatom, en så kallad fri radikal. Denna fria radikal oxiderar snabbt med första möjliga kompis i akvariet. Det är väl för det mesta amonium/nitrit som oxideras i akvarium men det kan också vara organiska partiklar och vid överdosering fiskhud/slem/hjälar/ögon, ja vad som helst på fisken och det är skadligt.

Bästa sättet enligt mig att använda väteproxid är genom kontrollerad, kontinuerlig tillsättning av 7% blandning via antingen hemmagjord oxidator eller slangpump. I fallet slangpump är det viktigt med vad det är för material i slangen så att peroxiden inte oxiderar slangen.

Sök på oxydator i ciklid.se artikelarkiv, mycket bra artiklar med mycket kritik mot varandras artiklar.
MVH
Magnus
#3 - 5 oktober 2007 08:12
Tack för info. Jag vet att Janne på Södermalms akvarieaffär kör med oxydator till både diskus och moina och verkar nöjd med reultatet. Jag har dock lite väl många småakvarier för att oxydatorn skall vara lösningen hos mej. Just nu använder jag det mest vid kläckning av annuella arter och känner ju inte någon odör från moinaburkarna.
#4 - 5 oktober 2007 13:30
Peroxid är anti-bakteriellt och anti-viralt; jag tippar största effekten av oxydator är sänkt bakterie- och virus-halt i vattnet. Jag är nästan säker på att det är anledningen till att Janne lyckas så bra med Moina - det hindrar de epidemier som annars kraschar Moina-odlingar med jämna mellanrum.

Jag försökte kolla långtidseffekter av peroxid, men hittade bara att överdosering kan ge brännskador, framförallt på gälarna. Det sades i den studien att skadorna läkte fullständigt på några dagar, och gälarnas förmåga att ta upp syre blev inte permanent nedsatt. Jag är lite skeptisk, eftersom andra ämnen som skadar gälarna, t.ex. formalin, ger upphov till ärrbildning som sänker gälarnas effektivitet, och jag har svårt att se varför det inte skulle gälla peroxid.

Peroxiden penetrerar inte fiskarnas kropp, och har ingen effekt på deras inre organ. Möjligen kan de 3% metanol som finns i peroxiden dock ha effekt på t.ex. nervsystem.

Som kuriosa kan jag nämna att jag spillde några droppar 37% peroxid på min hand, och det sögs upp av huden som blev alldeles kritvit. Såg riktigt läskigt ut. Det kliade också en hel del. Missfärgningen och kliandet försvann dock på en dag, och det blev inga andra skador.
#5 - 6 oktober 2007 12:17
Tack för info, Azur.
Jag har för mej att du skrev någonstans om väteperoxid-bad eller liknande.
Eller kommer jag ihåg fel???
Och vilken dosering är överdosering?
#6 - 6 oktober 2007 13:01
Det stämmer, all information jag hittat handlar om bad, inte om kontinuerlig dosering över lång tid, men det finns många olika bud om koncentration.
Konsensus verkar dock vara som om 50 ppm för en "punktdosering", upp till en timme, är tämligen säkert. 1.

Profylaktisk dosering av koncentrationer över 50 ppm bidrar till dödlighet hos fisken, men inte lika mycket som ett obehandlat sjukdomsutbrott 2.

Den här studien kommer till slutsatsen att "sweet-spot" för bad är 75 ppm. Där har peroxiden optimal effekt mot patogener vägt mot giftverkan mot fisken. 3.

Nåt som komplicerar det hela är att peroxid blir mer reaktivt med ökande temperatur, dvs samma koncentration "slår hårdare" mot både fisk och bakterier vid höjd temperatur. Alla studier verkar dock överens om att det inte finns några långtidseffekter av peroxid behandling.

Peroxid verkar ha begränsad effekt mot bakterier som redan infekterat en fisk, pga att de skyddas av fiskens slem. Kontinuerlig dosering av peroxid (jag tillsatte dagligen ungefär så mycket att det, om jag gett det som punktdos, hade gett 50 ppm, eftersom jag tillsatte kontinuerligt blev koncentrationen troligen aldrig så hög för mig) hade ingen märkbar effekt på Columnaris hos mina fiskar, och det finns även studier som antyder samma sak. 5.

Min personliga åsikt: peroxid är huvudsakligen användbart profylaktiskt för att sänka bakterie och virus koncentrationerna i vattnet, som ett slags "kemiskt uv-filter", och jag personligen vill nog ha koncentrationer betydligt under 50 ppm för att ha marginal, även om effektiviteten blir lidande.

För faktisk behandling av sjukdomar som ändå bryter ut är nog andra behandlingar mer effektiva (t.ex. permanganat eller antibiotika).
Fast det är förstås fullt möjligt att anledningen till att jag inte såg någon effekt var att just att jag hade för låg peroxidkoncentration, och att jag inte körde med det som ett bad.

OBS!: Jag är absolut ingen expert, detta är bara mina erfarenheter, åsikter, + vad jag hittat på nätet.


EDIT: editerad pga för långa URL'er som stökade till forumets frames.
#7 - 6 oktober 2007 13:11
Här är en riktigt bra och förklarande artikel vad den fria syreatomen från väteperoxiden gör.

http://www.vaaf.se/artiklar/Nitrit_i_akvariet.pdf
#8 - 6 oktober 2007 14:15
Trots att artikeln du länkar till har sina ljuspunkter så måste jag kritisera...Jag älskar att kritisera :)

Hu i h.....lvete får han syrgas att tränga ut ur flaskan när den är uppochnervänd? Det trotsar ju alla kända fysikaliska lagar.

Sen snackas det om att katalysatorn förbrukas och ger silverjoner i vattnet, själva deffinitionen på en katalysator är ett ämne som startar en reaktion utan att själv påverkas/förbrukas.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Katalysator

Mindre relevant, men ganska så kul:

OOps: "Alteftersom hemaglobinet paserar lungorna hos fisken....." "....carbyxohemaglobinet som transporteras tillbaka till hjärta och lungor...."

Sen att författaren inte kan hålla isär nitrit och nitrat eller dkh och dgh gör att man blir skeptisk till hela artikeln.
MVH
Magnus
#9 - 6 oktober 2007 14:26
Med han antar jag du menar Christina?
OOps :)
#10 - 6 oktober 2007 14:45
ooops[:o]

Inte läge för något skämt om manlig/kvinnlig logik just nu va??;)

Tillbaka till ämnet :)

MVH
Magnus
#11 - 6 oktober 2007 15:53
hmm väteperoxid är väl ena delen i hårblekning om jag inte kommer ihåg fel , sambon fd hårfrisörska
#12 - 6 oktober 2007 16:10
stämmer bra, det används vid blekning av både hår och papper, men har många fler användningsområden än så.
MVH
Magnus
#13 - 6 oktober 2007 16:17
se där lite snappar man upp
#14 - 6 oktober 2007 16:34
Tropfrog skrev:


Hu i h.....lvete får han syrgas att tränga ut ur flaskan när den är uppochnervänd?

Det gör hon inte. Syrgasen samlas högst upp i flaskan och trycker ut en lika stor mängd oreagerad peroxidlösning i akvariet. Det är alltså oreagerad peroxid, inte syrgas, som kommer lös i karet.

Artikeln har i grova drag rätt, men det finns ett antal smärre missförstånd i artikeln - t.ex. mildrar vilket kloridsalt som helst nitritens giftverkan, inte bara specifikt salter som dissocierar till peroxid. Jag är också inte helt säker på att peroxid verkligen oxiderar nitrit till nitrat.

Jag antar att detta är ett examensarbete el. dyl?



Sen snackas det om att katalysatorn förbrukas och ger silverjoner i vattnet, själva deffinitionen på en katalysator är ett ämne som startar en reaktion utan att själv påverkas/förbrukas.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Katalysator

Katalysatorn förbrukas inte i själva reaktionen, men det förefaller som om det höga syrgastrycket kring katalysatorn leder till oxidering, för de blyhagel jag använt som katalysator har blivit kritvita av blyoxid. Katalysatorn torde alltså med tiden helt enkelt rosta bort, trots att den inte påverkas av peroxidens sönderfall i sig.











Annons