[QUOTE=Sleaper;n2441012]
Jo, det jag förslår är det man kan läsa i all akvarielitteratur vad gäller skötsel av akvariet, så det får man väl se som det normala och funkar bra för alla typer av akvarium.
Sen kan man alltid experimentera och testa alternativa skötselrutiner om man är mer erfaren inom hobbyn, och om man tror att det kan finnas ev. fördelar med detta.
Långt tillbaka i tiden t.ex. så såg man det som eftersträvansvärt att vattnet i akvariet skulle vara svagt urinfärgat, så gammalt akvarievatten följde med på flyttlasset kunde man läsa i en akvariebok jag hade för länge sedan. Man förstod inte heller varför fiskarna dog när dom flyttades från gammalt till nytt vatten, eller ifall man av någon anledning långt om länge bytte en del av akvarievattnet. Man verkar tolkat det som att nytt vatten var skadligt.
"Dilution is often the solution" som man brukar säga.:)
[/QUOTE]
Det var dumt av mig att dra in fisk i diskussionen i mitt senaste inlägg. Frågan handlade om vattenbyte i ett växtakvarie.
Som jag nämnt i tidigare inlägg så ser jag väldigt små risker med att inte göra några vattenbyten i ett akvarie med endast växter. Bortsett från om man använder relativt stora mängder soil som efter ett tag kan släppa ammonium/ammoniak, något som t ex Fluval Stratum är känt för. Dock använder jag Fluval Stratum ofta i mina akvarier men då i ganska smån mängder och jag har aldrig upplevt det som ett problem. Dock använder jag ofta något material från ett tidigare inkört akvarium, t ex lite sand, filtermaterial eller dekorationer. Har aldrig stött på eller läst om att växter kan dö av höga halter ammonium/ammoniak, men så är det tydligen:
https://www.plantedtank.net/threads/ammonia-killing-plants.176321/
I denna tråd gör han dock felet (min åsikt!) att dosera näring i vad jag tror är ett nystartat akvarium.
Precis som i fallet i tråden ovan så har jag läst att soil börjar släppa sitt ammonium/ammoniak först efter en dryg månad. Om man låtit karet vara fram tills dess så borde en viss mängd nitirierande bakterier koloniserat samt att växterna aklimatiserat sig och börjat växa. Växterna tar upp ammonium (i viss mängd) och bakterierna konverterar ammonium till först nitirit.
Denna approach skulle jag kunna rekommendera till en total nybörjare precis som till en avancerad akvarist.
OM man däremot börjar se problem, t ex massiva algangrepp eller att de flesta växter ser döende ut, så skulle jag också byta vatten. Då är främst vattenbytet till för att suga bort alger och annat dött material.
I de flesta fall skulle jag dock tro att algangreppet beror på belysningen (för låg, för hög, för länge, för kort...)
Det jag är lite emot (personlig åsikt!) är slentrianmässiga vattenbyten som görs utan att man egentligen vet varför man utför de. Ofta utfrös VB för att få bort nitrat - dock utan att först mäta hur hög halten är. För att sedan ofta dosera kaliumnitrat åt växterna. Vilket jag tycker är resursslöseri (kranvatten+kemikalier), vilket är något vi bör undvika i dessa tider.
Läs istället på lite om näringsbrister hos växter och dosera utefter (kallas ofta för "Lean dosing") Jag försöker löst följa denna metod men har inte bemästrat den än.
Detta är lite överkurs för en nybörjare. Men som sagt så ser jag minimala risker med att ge det ett försök i ett växtakvarie som synligen inte har problem.
Det här blev ett rörigt inlägg. Men kul med diskussion.
PS. om jag får feeling och ork ska jag dra paralleler till saltvattens-hobbyn, där min uppfattning är att det är vanligare att göra små eller inga vattenbyten. Där har man dessutom oftast koraller som i de flesta fall är mycket känsligare mot dålig vattenkvalite än vad våra växter eller fiskar är.
