Skippa bottengödningen helt. Kör bara med vattengödning.
Bottengödning grisar ner och är sällan bra anpassad till akvatiska växter. T ex behöver akvatiska växter 200 ggr mer kalium än järn, men lera innehåller dubbelt så mycket järn än kalium. Inget bra. Grisar bara ner.
Det är en dålig strategi att behandla ett akvarium som en krukväxt eftersom det är så ohyggligt svårt och jobbigt att byta ut ett bottensubstrat.
En bottengödning räcker max ett år, sedan måste man ändå börja komplettera med vattengödning, eller förvränga näringsbalansen ytterligare i bottnen genom att stoppa ner ännu mer kulor och annat som grisar ner.
Våga vägra bottengödning.
Växterna behöver näring från början, men inte så mycket.
Jasså? Varför inte så mycket?
De skall hinna med att ta all näring, inte algerna.
Fel. För att växter ska trivas måste det finnas näringsnivåer som i ett tomt kar skulle ge ohyggliga algproblem. Växterna konkurrerar inte genom att sänka näringsnivåerna så att algerna inte får någon näring. Algerna kan klara av *extremt* låga näringsnivåer jämfört med akvatiska växter.
Men för att de skall utvecklas så behövs föroreningar, annars blir det inga bakterier.
I ett renodlat CO2-späckat växtakvarium (vilket DBrave kanske inte ska ha?) så går man en lite annorlunda väg. Istället för att köra "big bang" och vänta ut ammonium- och nitritspikar så låter man växterna ta in ammoniumet direkt vilket gör att man får en helt annan och långsam uppbyggnad av bakteriefloran i ett renodlat växtakvarium.
Altså några få tåliga fiskar i ett nystartat akvarium efter några dagar. Sedan kan man fylla på med några fler fiskar efter någon vecka. Mata fiskarna väldigt sparsamt. Det gör att man minskar risken för att något skall gå galet.
Bra strategi för ett normalt akvarium.
