vilken är den mest fruktade algen? - Forum

zingo_boy

#1 - 7 oktober 2003 20:18

vilken är den est fruktade algen hos akvarister och i naturen?

defdac

#2 - 7 oktober 2003 20:27

Haha rolig fråga!! =D

Jag själv är rädd för: Staghorn (vad tusan heter denna på svenska? Cladophora?), Trådalger, Toffsalger, Cyanobakterier och Svävalger/grönvatten.

Men vilken skulle jag välja som jag själv fruktar mest. Hmmmm..

Cyanobakterier och grönvatten kan man döda väldigt kvickt genom mörkläggning så även om dom är förbaskat jobbiga så finns en effektiv snabbkur. UV-filter mot svävalger är kanon.

Trådalger och Toffsalger sitter som berget, men trådalger går hyffsat att rulla upp på ett trubbigt föremål. Toffsalger får man blodiga knogar av och verkar kunna hänga kvar hur länge som helst trots att man skuggar dom med växter och lyckas få helt perfekta vattenparametrar. När jag idag ryckte upp min tjocka Glossistigmamatta så hittade jag några toffsar *under* mattan. Helt sanslöst.

Så jag lutar nog åt toffsalger tror jag.

I naturen vet jag inte. Vi människor kan väl bli riktigt sjuka om vi får kallsupar av vissa typer av alger? Men jag vet inte vad dom heter.

fremar

#3 - 7 oktober 2003 20:52

Toffsalger skulle jag nog oxå rösta på.

/Fredrik

petnym

#4 - 7 oktober 2003 21:05

Ursprungligen skickat av defdac

Trådalger och Toffsalger sitter som berget

Är det inte trådalger som sitter löst? Jag har fått för mig att trådalgerna är de som sitter löst och skäggalger (eller nått) är de mycket snarlika som sitter fast? Kanske jag har fel.

Peter

defdac

#5 - 7 oktober 2003 21:09

Jo du har rätt Peter. Dom släpper ganska lätt när man rullar upp dom eller gnider ett drabbat blad mellan fingrarna. Men jag är lite lurig på om dom likt hydror bara går av nära "roten" när man rullar upp dom och sedan kan växa ut igen. Borde man kolla med mikroskop eller lupp.

JR

#6 - 7 oktober 2003 21:20

tofsalger är luriga, sätter sig på rutan & måste ju nästan skrapas bort med rakblad =(

hgus

#7 - 7 oktober 2003 23:35

Det slog mig nu att jag hade trådalger på cilkidgräset, men att detta helt fösvunnit iom att fiskarna kommit i, så antingen någon av snäckorna, endler eller ancistrusarna har smaskat i sig dem. Gôtt!

zingo_boy

#8 - 8 oktober 2003 18:25

tofsalgerna är tydligen de värsta man kan ha då. jag har själv ingen personlig erfarenhet av dem men, de lilla jag har är att de sitter fasst. att gnugga bort dom med en svamp är som att ta bort faluröfärg från sommmar stugan med en... svamp. DE GÅR INTE!

klassisk ära

#9 - 8 oktober 2003 18:48

Caulerpa taxifolia http://www.weirdlinks.com/seaweed.htm

Mikael

Znuttan

#10 - 8 oktober 2003 19:00

Toffsalger tycker jag...

petnym

#11 - 8 oktober 2003 19:47

Är det någon som vill ha trådalger så har jag så det räcker och blir över... Håvar upp flera nävar varje dag. :-(

von Tyfus

zingo_boy

#12 - 9 oktober 2003 19:19

wow, hur har du lyckats med denna åkomma så bra?

marcus_swe

#13 - 9 oktober 2003 21:39

"Trådalgs-jä#lar"... har säkert 400 mil i dammen hemma...

zingo_boy

#14 - 10 oktober 2003 19:38

jasså dammen, ja då förstår jag. hade de varit i akvariet så hade d vart en prestation i sej att vara så dum att sätta akvriet mot ett söder fönster.

defdac

#15 - 10 oktober 2003 20:35

"Trådalgs-jä#lar"... har säkert 400 mil i dammen hemma...

Använt Näckroslera?

zingo_boy

#16 - 10 oktober 2003 20:44

näckrosera? blir de bättre med de?

defdac

#17 - 10 oktober 2003 21:07

Man brukar använda det i utomhusdammar. Det är i princip allt jag vet.

marcus_swe

#18 - 10 oktober 2003 21:27

blålera... uppgrävd själv...

zingo_boy

#19 - 10 oktober 2003 21:51

får man mindre trådalger av de?

defdac

#20 - 10 oktober 2003 21:56

Lera brukar innehålla väldigt mycket järn (i förhållande till andra näringsämnen). Järnövergödning brukar gå hand i hand med trådalger.

Detta avtar med tiden då leran blir näringsfattig och får ungefär samma näringsinnehåll som omgivningen. Det är först då lerans fina CEC (Cation Exchange Capacity) kan börja verka till akvaristens fördel.

zingo_boy

#21 - 14 oktober 2003 19:24

på ett ungefär hur lång tid tar de?

defdac

#22 - 14 oktober 2003 19:50

Om man utgår från värdena för "Finland local clay" i följande artikel:
http://home.infinet.net/teban/jamie.htm
och beräknar att man häver i 1 kg lera i ett 300-liters akvarium:

1 kg lera innehåller 46100 mg Fe

0.1 mg/L Fe i 300 liter varje vecka blir 30 mg Fe varje vecka => 1537 veckor, dvs typ 30 år.

1 kg lera innehåller 11100 mg K

20 mg/L K i 300 liter varje vecka blir 6000 mg K varje vecka => ca 2 veckor.

Räknar man med växters överintag/lagring som tydligen kan uppgå till flera tusen gånger omgivningen (längst ner i denna artikel: http://www.hjortgatanszoo.se/main/default/default.cfm?navID=203 ) vad gäller järn så gissar jag att lerans järninnehåll strippas oerhört snabbt och inte de framräknade 30 åren.

Och när leran är slut efter en vecka är man inte direkt sugen på att riva upp den igen utan börjar då istället ändå dosera vattengödning.

zingo_boy

#23 - 14 oktober 2003 20:20

ok, på de viset. planera nu och du har en perfekt dam om 30 år. de är ju precis de man vill ha! en damm om 30 år.

defdac

#24 - 14 oktober 2003 20:26

Linköpings akvarieförening hade en växtdiskussion igår på mötet och det kom fram lite intressant information ang. vattenverken nu och då.

Lera fungerade förmodligen jäkligt bra förr i tiden då åkrarnas NPK inte kunde tas bort lika effekivt ur kranvattnet som i dag då kranvattnet i princip är fritt från allting. Förr i tiden kunde såeledes kranvattnet förmodligen kompensera lerans skyhöga järninnehåll och göra näringsintaget någorlunda mer optimalt för växterna.

En annan aspekt är dom som är lite småslarviga med vattenbyten och bara byter vatten någon gång varannan månad. I det fallet lär det också fungera betydligt bättre med lera eftersom kväve och fosfortillgången är betydligt bättre. I det fallet gissar jag att kalium ofta blir den begränsande faktorn tillsammans med kol.

imported_n/a

#25 - 15 oktober 2003 18:58

Hej

"Lera fungerade förmodligen jäkligt bra förr i tiden då åkrarnas NPK inte kunde tas bort lika effekivt ur kranvattnet som i dag då kranvattnet i princip är fritt från allting. Förr i tiden kunde såeledes kranvattnet förmodligen kompensera lerans skyhöga järninnehåll och göra näringsintaget någorlunda mer optimalt för växterna."

Allting var bättre förr. Nä, allvarligt talat var det en mycket långsökt och dålig teori. Förr tiden (vad som nu avses med det?) var NPK en bristvara och och blev mer använd under senare delen av 60-talet. Men det beror också var i landet man befinner sig. Men det är just under 60-talet som vattenverken genomgår en rejält lyft.

defdac

#26 - 15 oktober 2003 19:08

Så man gödslade inte åkrarna innan slutet av 60-talet? Vanlig hönskit innehåller väl åtminstone N och P?

petnym

#27 - 15 oktober 2003 19:24

Defdac! Jag skulle gärna vilja veta vad det skulle vara för mekanism som hindrar växten från att ta upp järn från leran och Kalium från någon annanstans (tex vattnet) eftersom du grundar dina påståenden på just detta.

Peter

defdac

#28 - 15 oktober 2003 19:51

Jag skulle gärna vilja veta vad det skulle vara för mekanism som hindrar växten från att ta upp järn från leran och Kalium från någon annanstans (tex vattnet) eftersom du grundar dina påståenden på just detta.

Vilka påståenden grundar jag på det du säger?

Använder du lera tvingas du köra med K2SO4 (i vattnet) för att kompensera att kaliumet i leran tar slut så fort, och då kan man lika gärna dosera allt i vattnet från början och slippa lervällingen och potentiellt illaluktande anearoba partier i bottnen.

Det är det jag vill ha sagt.

Det jag förespråkar är att i största möjliga mån ta bort substratet ur den redan jobbiga näringsekvationen och på så sätt slippa fundera över vad bottnen innehåller, men framförallt slippa molnen som blir när man planterar om växter.

imported_n/a

#29 - 16 oktober 2003 06:09

Hej

" Så man gödslade inte åkrarna innan slutet av 60-talet? Vanlig hönskit innehåller väl åtminstone N och P?"

Korrekt, men tror du att det var någon skillnad mellan koncentrationerna av NPK(i gödsel och konstgödsel) och på avkastningen från åkrarna(beroende på vilken gödsel som används). Dessutom fanns inte skiten i så stora mängder, men väl konstgödseln. Vilka kunskaper har du om detta? Skillnaden uppkom då konstgödslet gjorde sitt stora inträde och därav kan jag säga att teorin inte håller. Jag fårstår att teorin bygger på brister i kunskapen omkring jordbrukets/vattenverkens utveckling.

Sulfater(SO4) i vattnet är en bra grogrund för bakterier, liknande syanobakterier.

Tropfrog

#30 - 16 oktober 2003 06:34

Ursprungligen skickat av klassisk ära

Caulerpa taxifolia http://www.weirdlinks.com/seaweed.htm

Mikael

Tillbaka till ämnet. Denna algen har ju muterat i akvarium för att bli en riktigt otäck en i medelhavet där den inte hör hemma. Jag har sån i sumpen i mitt saltkar. Har sällan sett något som växer så snabbt utan några som helst förutsättningar för tillväxt. Konkurerar snabbt och effektivt ut alla andra alger i karet. I våra korallrevsakvarium kan vi dock hålla fiskar som äter det, så på det sättet är dom inte värre än andra alger. Problemet är väl att inga fiskar i medelhavet äter det.
MVG
Magnus

defdac

#31 - 16 oktober 2003 08:36

Vilka kunskaper har du om detta? Skillnaden uppkom då konstgödslet gjorde sitt stora inträde och därav kan jag säga att teorin inte håller. Jag fårstår att teorin bygger på brister i kunskapen omkring jordbrukets/vattenverkens utveckling.

Hos dig själv?

Sulfater(SO4) i vattnet är en bra grogrund för bakterier, liknande syanobakterier.

Jasså? Det har jag personligen *aldrig* sett något om under de år jag letat information om Cyanobakterier. Är detta taget ur luften?

Här tror jag det är du som brister i kunskaperna och blandar ihop sulfatreducerande bakterier med Cyanobakterier.

imported_n/a

#32 - 16 oktober 2003 09:10

Hej

Nä, det jag visste att det var en brist i teorin(1 kg skit är inte densamma som 10 kg konstgödsel). Man ser det man vill och passar in i teorierna [;)] . Sedan är det bara att trycka på rätt knapp för att få igång dig [:D] .

defdac

#33 - 16 oktober 2003 09:22

[:I]
Du får igång mig så lätt för att jag ser upp till dig och din kunskap extremt mycket. Det vore ju kul om du kunde flika in ibland och säga "jomen det där tror jag på!" och inte bara när jag har fel.

Jag har ju t om börjat ringa runt till vattenverk och börjat kolla NPK-halter förr och nu. Det jag läst om NPK-halter i andra länders ledningsvatten gör mig rätt säker på att det som minst kan fluktuera över årstiden även här i Sverige, men jag är även rätt säker på att vi åtminstone hade mer fosfor och kväve i ledningsvattnet förr. Nu återstår det att bevisa det. Telefonen går varm.

(Ang. 1 kg skit och 10 kg konstgödsel så var det en lite konstig jämförelse eftersom jag dels aldrig nämnt dessa värden och dels var jag helt säker på att man använder en bråkdel NPK jämfört med samma mängd skit och dessutom så punktdoserar man väl kväve numera på åkrarna enbart där det behövs? De bönder som kör exakta behovsdoseringar med NPK har åkrar som släpper ut en bråkdel av gödningsmängden som är "naturgödslade" hade jag för mig?)

imported_n/a

#34 - 16 oktober 2003 09:40

Hej

Tips; det finns en skrift som heter Vatten (tror jag) och den har existerat sedan 50-talets slut möjligen tidigare men under annat namn. Där hittar du säkert dessa uppgifter, finns på vissa bibliotek.

Sedan så är det precis som jag skrev i första inlägget det beror på var i landet du befinner dig. Idag är det problem på vissa håll i Skåne där grundvattnet har förhöjda NO3-värden och var det kommer ifrån kan nog var och en gissa.

Nästa gång jag är på biblioteket ska jag ta mig tid och se om jag hittar mätvären från 50-talet och framåt.

Föresten när det är tyst är det OK, det är som det brukar vara [;)] .