Kött- och allätare (små ryggradslösa djur). Lämpligt akvariefoder är smått levande foder, men den accepterar också ofta smått fryst foder. Torrfoder brukar dock ratas.
I naturen återfinns den oftast i grunt, brunt och surt vatten där botten är täckt av rötter och döda blad.
Inte mycket info finns om artens lekbeteende, men sannolikt leker den på samma sätt som övriga Parosphromenus-arter och leker i små grottor eller bland döda blad på botten. Vid leken bildas tillfälliga par, medan det oftast är hanen som står för ägg/yngelvårdnad efter leken. En del hanar (inte alla) bygger ett skumbo inne i grottan. Äggen fästs ofta vid grottans tak. Efter leken lämnar honan grottan och vaktar sedan grottans omgivningar. Äggen kläcks efter ca. 1-1,5 dygn och ynglen blir sedan frisimmande efter ytterligare ca. 4-6 dygn.
Den är en liten och fredlig, men skygg art som kan hållas parvis i små artakvarier eller i en liten grupp (då i ett något större akvarium). Den kan även hållas ihop med andra små och fredliga fiskarter men då behöver akvariet minst vara på 80 liter.
Akvariet skall vara tätt planterat, men ändå med simutrymme och en del flytväxter. Den trivs bäst i ett relativt lågt akvarium med dämpad belysning där det finns gömställen i form av stenar och rötter. På botten kan det gärna ligga en hel del döda blad. Vattnet skall vara mjukt och surt. Filteringen bör inte vara stark.
Hanarnas rygg-, anal- och stjärtfenor har en vitaktig till blåaktig söm med ett svart band. Lekmogna hanar får också intensivare färger än honorna.
Arten är inte utrotningshotad enligt IUCN, men den borde kanske var det, eftersom området den lever i håller på att dikas ut för att omvandlas till jordbruksmark (t.ex. risodling): Därmed kommer sannolikt hela populationen av arten att utrotas.
