Jag började
fundera över vart Crenuchusarna tagit vägen - de har ju inte synts till på fyra
dagar nu - så jag tog ficklampan och började söka. Jag hittade inte dem, men jag
hittade ett Crenuchus-yngel! Det är frisimmande, och redan över centimetern
stort. Det bor inuti den ihåliga stocken, och är redan lika hemligt som mamma &
pappa. Tror det kan bli knepigt att få ett foto på det, vilket är synd - det är
spräckligt som ett ciklidyngel. Det är tänkbart det finns fler, fast gud vet vad
de ätit. Har påbörjat kläckning av Artemia igen, närmaste tiden skall det i alla
fall finnas mat åt dem. Jag undrar sa en flundra om det här ynglet blev
frisimmande medan mamma var i skyddshäkte? Jag har ju fått för mig att det är
hon som äter upp ynglen precis när de skall bli frisimmande. Nåväl, med lite tur
finns det fler, och med lite tur till kommer de att få i sig lite artemia från
och med i morgon.