Kom igår hem från semester, och det verkar som om bara en enda fisk dött - men den fisken var min sista Otocinclus flexilis-hona.
Så nu är det officiellt kört.
Mja... Jag får lite ångest av att försöka odla utrotningshotad fisk; det är kul när man lyckas men det svider om man inte gör det. Jag ger mig hellre på vanliga men svårodlade fiskar. Mindre ansvar.
Dessutom har jag ju fortfarande mitt Apareiodon hasemani-par som jag verkligen borde försöka odla innan nån av dem sparkar hinken.
Dessutom har jag ju fortfarande mitt Apareiodon hasemani-par som jag verkligen borde försöka odla innan nån av dem sparkar hinken.