Rev ut all inredning i 160-liters för att försöka hitta Teleocichla-hanen, lös med ficklampa bakom bakgrunden... och när jag satte tillbaks inredningen var han plötsligt där.
Jag har ingen aning om var han var, om han var instängd nånstans eller bara hittat den ultimata grottan, men He's Back. Lika elak som nånsin.
Astatotilapian, däremot, verkar inte piggare, så allt är inte riktigt rosenrött. Imorgon är det i alla fall dags för vattenbyte i karet och första matningen sen jag hade i antibiotikan. Jag skall försöka få tag i nåt riktigt smaskigt levandefoder så får vi se om det går att locka igång honom. Jag tror jag också tillsätter lite dextros till vattnet - fisken kan ta upp det genom gälarna, och det ger lite energi.
Taeniatusarna är lustiga - de stimmar. Alla fyra fiskarna simmar i tätt sammahållet stim hela tiden. De är förstås syskon ur samma kull, men det är ändå ett ovanligt beteende med tanke på att de bör vara könsmogna eller precis på gränsen att bli det.
Tyckte synd om dig där med den STORA rubriken NEEEEEEJJ!!!!..
Bra med ett JAAAAAAAAAAAA! istället...
Den lille elakingen patrullerar återigen akvariet och spöar upp alla som inte flyttar på sig, precis som han gjorde innan han försvann. Han måste nästan varit instängd nånstans.
Ja, grindalsmask var ju en tanke; lagom stort och sprattlar. Jag var iväg till ett par närbelägna sjöar och försökte få vattenloppor eller fiskyngel, men det var dött i vattnet.
Jag har precis testat med röda mygglarver, men det funkade inte. Vi får väl se efter vattenbytet imorgon, men jag tror det kan bli svårt att få igång honom igen när han inte ens smakar på maten.